{"id":3048,"date":"2019-05-13T16:05:28","date_gmt":"2019-05-13T15:05:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=3048"},"modified":"2024-08-22T12:44:03","modified_gmt":"2024-08-22T11:44:03","slug":"biodiversitet-eller-batterier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/biodiversitet-eller-batterier\/","title":{"rendered":"Djuphavsgruvdrift: ny teknologi hotar livet i haven"},"content":{"rendered":"<p><strong>Biodiversitet eller batterier? De flesta \u00e4r medvetna om att v\u00e5ra hav hotas av plastf\u00f6roreningar, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00f6verfiske. P\u00e5 senare tid har ny teknologi \u00f6ppnat upp f\u00f6r \u00e4nnu en form av exploatering av v\u00e5ra hav: gruvdrift p\u00e5 havsbotten.<\/strong><\/p>\n<div id=\"attachment_3053\" style=\"width: 1210px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-3053\" class=\"wp-image-3053 size-full\" src=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2019\/05\/344b4ede-gp0stpmcd.jpg\" alt=\"Scyphozoan Jellyfish. \u00a9 Alexander Semenov\" width=\"1200\" height=\"800\" srcset=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2019\/05\/344b4ede-gp0stpmcd.jpg 1200w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2019\/05\/344b4ede-gp0stpmcd-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2019\/05\/344b4ede-gp0stpmcd-768x512.jpg 768w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2019\/05\/344b4ede-gp0stpmcd-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2019\/05\/344b4ede-gp0stpmcd-510x340.jpg 510w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/><p id=\"caption-attachment-3053\" class=\"wp-caption-text\">Scyphozoan Jellyfish. Fotograf: Alexander Semenov.<\/p><\/div>\n<p>Havsbotten i v\u00e4rldshaven \u00e4r fulla med mineraler. Koppar, kobolt, magnesium och zink \u00e4r bara n\u00e5gra exempel som alla anv\u00e4nds i teknik industrin. Industrier \u00e4r mycket angel\u00e4gna om att f\u00e5 tillg\u00e5ng till dessa metaller, och utvinningen \u00e4r redan ig\u00e5ng. Men dessa ekonomiska f\u00f6rdelar kommer med en h\u00f6g pris:<\/p>\n<p>\u2013 M\u00e5nga av de omr\u00e5den som \u00e4r intressanta f\u00f6r gruvdrift p\u00e5 havsbotten \u00e4r ocks\u00e5 omr\u00e5den med h\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald. Stora omr\u00e5den i v\u00e4rldshaven &#8211; som \u00e4r utanf\u00f6r nationella lagar &#8211; \u00e4r fortfarande outforskade. S\u00e5 vi riskerar att f\u00f6rlora arter innan vi ens har uppt\u00e4ckt dem, s\u00e4ger Dima Litvinov, havsansvarig p\u00e5 Greenpeace.<\/p>\n<h2>Gruvdrift p\u00e5 havsbotten hotar biologisk m\u00e5ngfald<\/h2>\n<p>Forskning visar att det \u00e4r om\u00f6jligt att utf\u00f6ra gruvdrift p\u00e5 havsbotten utan att f\u00f6rlora biologisk m\u00e5ngfald. Det \u00e4r inte bara en risk, som med oljespill &#8211; utan det \u00e4r givet. Gruvdrift p\u00e5 havsbotten skadar ekosystem n\u00e4r de f\u00f6rst\u00f6r levnadsmilj\u00f6er, f\u00f6r\u00e4ndrar sedimentskikten samt f\u00f6rorenar havet med buller och ljus vilket st\u00f6r djurlivet. Det frig\u00f6rs ocks\u00e5 gifter och kemikalier fr\u00e5n drift och utrustningen.<\/p>\n<p>Nyligen publicerade IPBES (en kunskapsplattform f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster) en rapport om f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald. Rapporten visar att det kan vara ett lika stort hot mot v\u00e5r planet som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Vi m\u00e5ste beakta denna risk som gruvdrift p\u00e5 havsbotten inneb\u00e4r f\u00f6r havets biologisk m\u00e5ngfald innan det \u00e4r f\u00f6rsent. F\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald och f\u00f6rs\u00e4mring av havsmilj\u00f6n skulle ocks\u00e5 p\u00e5verka framtida matf\u00f6rs\u00f6rjning och v\u00e4lst\u00e5nd f\u00f6r kustsamh\u00e4llen.<\/p>\n<h2>Djuphavsgruvdrift: En tickande bomb<\/h2>\n<p>Gruvdrift p\u00e5 havsbotten skulle ocks\u00e5 orsaka utsl\u00e4pp av koldioxid. Djur s\u00e5som till exempel krill f\u00f6rvarar kol i deras kroppar och (ja) i deras bajs, som sedan sjunker till havsbotten d\u00e4r det lagras i tusentals \u00e5r. Detta \u00e4r k\u00e4nt som den biologiska pumpen; en naturlig process som f\u00e5ngar in kol. Forskare uppskattar att utan denna naturliga process skulle atmosf\u00e4ren inneh\u00e5lla upp till 50% mer CO2 och livet p\u00e5 jorden skulle se v\u00e4ldigt annorlunda ut fr\u00e5n vad det g\u00f6r idag.<\/p>\n<p>Gruvdrift p\u00e5 havsbotten skulle f\u00f6rst\u00f6ra kollagren p\u00e5 havsbotten och skulle kunna sl\u00e4ppa ut denna CO2 fr\u00e5n havet till atmosf\u00e4ren. Exploateringen av dessa komplexa naturliga system kan f\u00e5 katastrofala konsekvenser inte bara lokalt utan f\u00f6r hela den ekologiska balansen och f\u00f6r v\u00e5r planet.<\/p>\n<h2>Vi m\u00e5ste skydda Lost City<\/h2>\n<p>Det finns en plats som br\u00e5dskande beh\u00f6ver v\u00e5rt skydd. Mitt ute i Atlanten har forskare uppt\u00e4ckt en del av havsbotten som kan vara platsen f\u00f6r livets k\u00e4lla p\u00e5 jorden. Omr\u00e5det \u00e4r k\u00e4nt som Lost City, uppkallad efter de vita kalkstenstornen som sticker upp ur havsbotten och ser ut som \u00f6vergivna h\u00f6ghus. NASA has visat intresse f\u00f6r omr\u00e5det eftersom det skulle kunna ge oss ledtr\u00e5dar till hur liv kan uppst\u00e5 p\u00e5 andra planeter. Lost city finns ocks\u00e5 med p\u00e5 UNESCOs lista \u00f6ver potentiella marina v\u00e4rldsarv.<\/p>\n<p>\u2013 Polen \u00e4ger r\u00e4ttigheterna att ut\u00f6va gruvdrift i detta omr\u00e5de. Om de best\u00e4mmer sig att bedriva gruvdrift d\u00e4r skulle vi riskera f\u00f6rlora n\u00f6dv\u00e4ndig kunskap f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 mer om livets uppkomst f\u00f6r att utvinna mineraler till mobiltelefoner och batterier, varnar Dima.<\/p>\n<h2>Vad \u00e4r l\u00f6sningen?<\/h2>\n<p>Greenpeace har precis seglat ut p\u00e5 en skeppsexpedition fr\u00e5n Arktis till Antarktis f\u00f6r att rikta uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 de hot v\u00e5ra hav st\u00e5r inf\u00f6r. Vi vill p\u00e5verka FN f\u00f6rhandlingarna och se till att det nya globala avtalet f\u00f6r haven blir starkt. Det nuvarande avtalet, UNCLOS, fokuserar fr\u00e4mst p\u00e5 vem som har r\u00e4ttigheter att utvinna havets resurser. Vi vill att det nya avtalet ska fokusera p\u00e5 skyddet av v\u00e5ra hav.<\/p>\n<p><strong>Varf\u00f6r \u00e4r ett avtal f\u00f6r haven s\u00e5 viktigt? Eftersom det kommer reglera tillg\u00e5ngen till v\u00e5ra v\u00e4rldshav; vilket utg\u00f6r mer \u00e4n 50% av hela v\u00e5r planet.<\/strong><br \/>Endast 2,2% av v\u00e5ra hav \u00e4r skyddade idag och endast 1% av Internationellt vatten. Det g\u00f6r v\u00e4rldshaven till de minst skyddade p\u00e5 jorden. Ett nytt FN avtal skulle inneb\u00e4ra ett varaktigt skydd f\u00f6r de omr\u00e5den som \u00e4r hotade f\u00f6r gruvdrift och mineralexploatering.<\/p>\n<p>\u2013 Greenpeace kommer att arbeta h\u00e5rt f\u00f6r att skydda v\u00e5ra hav och vi vill tacka alla som st\u00e5r med oss f\u00f6r framtiden f\u00f6r v\u00e5r planet, avslutar Dima.<\/p>\n<p>F\u00f6lj Greenpeace p\u00e5 sociala medier f\u00f6r att f\u00e5 de senaste uppdateringarna fr\u00e5n v\u00e5r skeppsexpedition!<\/p>\n\t\t\t<section\n\t\t\tclass=\"boxout post-30 \"\n\t\t\t\n\t\t>\n\t\t\t<a\n\t\t\t\tdata-ga-category=\"Take Action Boxout\"\n\t\t\t\tdata-ga-action=\"Image\"\n\t\t\t\tdata-ga-label=\"n\/a\"\n\t\t\t\tclass=\"cover-card-overlay\"\n\t\t\t\thref=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/agera\/stod-oss\/\" \n\t\t\t><\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t<img\n\t\t\t\t\t\tsrc=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2025\/05\/87a738a4-gp034ks_medium-res-1200px-1024x685.jpg\"\n\t\t\t\t\t\tsrcset=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2025\/05\/87a738a4-gp034ks_medium-res-1200px-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2025\/05\/87a738a4-gp034ks_medium-res-1200px-1024x685.jpg 1024w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2025\/05\/87a738a4-gp034ks_medium-res-1200px-768x514.jpg 768w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2025\/05\/87a738a4-gp034ks_medium-res-1200px-508x340.jpg 508w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2025\/05\/87a738a4-gp034ks_medium-res-1200px.jpg 1200w\"\n\t\t\t\t\t\tsizes=\"(min-width: 1000px) 358px, (min-width: 780px) 313px, 88px\"\n\t\t\t\t\t\talt=\"\" title=\"\"\n\t\t\t\t\/>\n            \t\t\t<div class=\"boxout-content\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<a\n\t\t\t\t\t\tclass=\"boxout-heading medium\"\n\t\t\t\t\t\tdata-ga-category=\"Take Action Boxout\"\n\t\t\t\t\t\tdata-ga-action=\"Title\"\n\t\t\t\t\t\tdata-ga-label=\"n\/a\"\n\t\t\t\t\t\thref=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/agera\/stod-oss\/\"\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t>\n\t\t\t\t\t\tSt\u00f6d Greenpeace arbete\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p class=\"boxout-excerpt\">Vill du vara med och skapa en b\u00e4ttre v\u00e4rld f\u00f6r nuvarande och kommande generationer? Bli m\u00e5nadsgivare idag.<\/p>\n\t\t\t\t                                    <a\n                        class=\"btn btn-primary\"\n                        data-ga-category=\"Take Action Boxout\"\n                        data-ga-action=\"Call to Action\"\n                        data-ga-label=\"n\/a\"\n                        href=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/agera\/stod-oss\/\"\n                        \n                    >\n                        Engagera dig\n                    <\/a>\n                \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De flesta \u00e4r medvetna om att v\u00e5ra hav hotas av plastf\u00f6roreningar, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00f6verfiske. P\u00e5 senare tid har ny teknologi \u00f6ppnat upp f\u00f6r \u00e4nnu en form av exploatering av v\u00e5ra&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":35,"featured_media":3053,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[30,63,40],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-3048","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hav","tag-marinaskyddadeomraden","tag-gruvdriftpahavsbotten","tag-biodiversitet","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3048","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/35"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3048"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55480,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3048\/revisions\/55480"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3053"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3048"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=3048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}