{"id":3967,"date":"2019-10-18T10:24:44","date_gmt":"2019-10-18T09:24:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=3967"},"modified":"2023-11-06T13:59:22","modified_gmt":"2023-11-06T12:59:22","slug":"de-tio-vanligaste-fragorna-vi-far-om-kottet-och-planeten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/pressmeddelanden\/klimat\/de-tio-vanligaste-fragorna-vi-far-om-kottet-och-planeten\/","title":{"rendered":"De tio vanligaste fr\u00e5gorna vi f\u00e5r om k\u00f6ttet och planeten"},"content":{"rendered":"

En av de fr\u00e5gor som v\u00e4cker flest – och starkast – reaktioner bland v\u00e5ra givare och f\u00f6ljare \u00e4r den om k\u00f6tt. Varf\u00f6r ska vi dra ner p\u00e5 k\u00f6ttet, \u00e4r det okej att \u00e4ta svenskt k\u00f6tt och vad h\u00e4nder med v\u00e5ra \u00f6ppna landskap om alla blir veganer? Nedan besvarar vi dessa fr\u00e5gor plus n\u00e5gra till!<\/strong><\/p>\n

En kortare version av denna artikel finns ocks\u00e5 publicerad i Veckans Aff\u00e4rer<\/a> \"\"<\/p>\n

1. M\u00e4nniskor har ju alltid \u00e4tit k\u00f6tt. Hur d\u00e5ligt kan det egentligen vara?<\/b><\/p>\n

Vi har aldrig varit i n\u00e4rheten av att stoppa i oss de m\u00e4ngder k\u00f6tt och mejeriprodukter som vi (i v\u00e4rldens rika l\u00e4nder) g\u00f6r idag. Den globala k\u00f6ttindustrin st\u00e5r f\u00f6r mellan 14-18 procent av de totala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, det \u00e4r lika mycket som den sammanlagda transportsektorn. Ut\u00f6ver detta bidrar den industriella k\u00f6ttproduktionen till allvarliga milj\u00f6problem s\u00e5som; f\u00f6roreningar, \u00f6verg\u00f6dning och markf\u00f6rst\u00f6ring. Enligt internationella organ, bland andra FN och WHO, m\u00e5ste den globala k\u00f6ttkonsumtionen minska rej\u00e4lt p\u00e5 grund av den negativa p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n och klimatet som dagens produktionsniv\u00e5 har. Sverige har f\u00f6rbundit sig till b\u00e5de nationella och internationella milj\u00f6m\u00e5l, och f\u00f6r att vi ska ha en chans att uppn\u00e5 dessa m\u00e5ste vi st\u00e4lla om samh\u00e4llet p\u00e5 strukturniv\u00e5, och d\u00e4r spelar maten vi v\u00e4ljer att l\u00e4gga p\u00e5 v\u00e5ra tallrikar en stor roll.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

2. Hur ska vi minska p\u00e5 k\u00f6ttet, d\u00e5? \u00c4r det upp till mig?<\/b><\/p>\n

Det \u00e4r tillsammans, inte som enskilda individer, som vi skapar f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5. Vi som privatpersoner kan dra v\u00e5rt str\u00e5 till stacken genom att pressa politiker (och i viss m\u00e5n f\u00f6retag) att fatta beslut som gynnar klimatm\u00e5len, d\u00e4r minskning av konsumtion och produktion av k\u00f6tt \u00e4r en viktig del. Sverige har sett en minskning av k\u00f6ttkonsumtionen med n\u00e5gra procent sedan 2017. Det \u00e4r en positiv utveckling, men tyv\u00e4rr l\u00e5ngt ifr\u00e5n tillr\u00e4ckligt. Utan politiska styrmedel kommer vi inte n\u00e5 den reducering av k\u00f6tt vi beh\u00f6ver f\u00f6r att r\u00e4dda klimatet och milj\u00f6n.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

3. Okej, men hur mycket m\u00e5ste vi minska p\u00e5 k\u00f6tt\u00e4tandet, d\u00e5?<\/b><\/p>\n

Vi m\u00e5ste b\u00f6rja ta matens p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6 och klimat p\u00e5 st\u00f6rre allvar. D\u00e4rf\u00f6r arbetar vi f\u00f6r en global minskning av k\u00f6ttkonsumtionen med 50% till 2050. Det inneb\u00e4r att l\u00e4nder med h\u00f6gre k\u00f6ttkonsumtion m\u00e5ste minska mer \u00e4n andra. I Sverige beh\u00f6ver vi exempelvis minska v\u00e5r k\u00f6ttkonsumtion med 70 procent till 2050, med delm\u00e5let 50 procent till 2030. I Sverige \u00e4ter vi dubbelt s\u00e5 mycket k\u00f6tt som det globala genomsnittet. Det inneb\u00e4r runt 85 kg per person och \u00e5r, vilket \u00e4r mer \u00e4n vad b\u00e5de v\u00e5r h\u00e4lsa och v\u00e5r planet t\u00e5l.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

4. F\u00f6rst\u00f6r inte veganerna klimatet d\u00e5, med all soja som de glufsar i sig?<\/b><\/p>\n

Den soja som g\u00e5r till m\u00e4nniskomat utg\u00f6r tv\u00e5 procent av den soja som odlas globalt. Det \u00e4r snarare det st\u00e4ndigt v\u00e4xande kravet p\u00e5 billigt k\u00f6tt som orsakar sk\u00f6vling av regnskog f\u00f6r att ge plats f\u00f6r sojaplantager och betesmark f\u00f6r boskap. Av den odlade sojan g\u00e5r 90 procent som foder till djur inom k\u00f6tt och mejeriindustrin, bland annat till Sverige.<\/span><\/p>\n

I konventionell sojaodling anv\u00e4nds extremt giftiga bek\u00e4mpningsmedel vilket i sin tur leder till f\u00f6rorenad luft och f\u00f6rorenat vatten, obrukbar jord och minskad biologisk m\u00e5ngfald. Men det \u00e4r viktigt att p\u00e5minna sig om att det inte \u00e4r sojab\u00f6nan i sig som \u00e4r problemet utan snarare den enorma efterfr\u00e5gan p\u00e5 k\u00f6tt, som kr\u00e4ver en intensiv odling. Ett kilo n\u00f6tk\u00f6tt har samma klimatp\u00e5verkan och n\u00e4ringsv\u00e4rde som 10-12 kilo soja.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

5 . Vad h\u00e4nder med alla Sveriges \u00f6ppna landskap om vi drar ner p\u00e5 k\u00f6ttet?<\/b><\/p>\n

Ungef\u00e4r h\u00e4lften av det k\u00f6tt vi \u00e4ter i Sverige har producerats inom landet. Att v\u00e4lja detta k\u00f6tt kanske kan k\u00e4nnas mer klimatsmart, <\/span>Men FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorgan visar i en rapport fr\u00e5n \u00e5r 2013 att det svenska k\u00f6ttet bara \u00e4r marginellt b\u00e4ttre \u00e4n det importerade k\u00f6ttet (beroende p\u00e5 var det kommer ifr\u00e5n)<\/span>Dessutom \u00e4r det bara en liten del av det svenskproducerade k\u00f6ttet som bidrar till v\u00e5ra artrika \u00f6ppna landskap. Det beror p\u00e5 att vi ofta inte l\u00e5ter djuren beta p\u00e5 just dessa platser, utan h\u00e5ller en stor del av djuren i stallar \u00e4ven under sommarm\u00e5naderna, samt h\u00e5ller dem p\u00e5 \u00e5krar som inte har f\u00f6ruts\u00e4ttning att bli en av dessa artrika hagmarker.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

6. Men utsl\u00e4ppen fr\u00e5n naturbetesdjur \u00e4r iallafall koldioxidneutralt!<\/b><\/p>\n

Nja, det st\u00e4mmer inte riktigt, eftersom kor bildar stora m\u00e4ngder metangas i sitt matsm\u00e4ltningssystem. N\u00e4r kolet tar omv\u00e4gen via metan, som \u00e4r en 34 g\u00e5nger starkare v\u00e4xthusgas \u00e4n koldioxid \u00f6kar klimatp\u00e5verkan j\u00e4mf\u00f6rt med om kolet hade blivit koldioxid direkt. Kor kan s\u00e5klart inte sl\u00e4ppa ut mer kol \u00e4n de \u00e4ter, men klimatp\u00e5verkan per kolatom \u00e4r hela 34 g\u00e5nger st\u00f6rre n\u00e4r kolatomerna ing\u00e5r i metan ist\u00e4llet f\u00f6r koldioxid.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

7. Men kan vi inte forts\u00e4tta dricka ko-mj\u00f6lk d\u00e5?<\/b><\/p>\n

Mj\u00f6lkindustrin \u00e4r t\u00e4tt sammankopplad med n\u00f6tk\u00f6ttsindustrin, och mejeriprodukter fr\u00e5n kor \u00e4r, n\u00e4st efter n\u00f6tk\u00f6tt, det s\u00e4msta du kan \u00e4ta ur klimatperspektiv. Olika sorters mejeriprodukter kr\u00e4ver olika mycket resurser i tillverkningen. Tillverkning av ost inneb\u00e4r mellan tio och 15 kilo v\u00e4xthusgas per kilo ost, n\u00e5got som beror p\u00e5 de stora m\u00e4ngderna mj\u00f6lk som kr\u00e4vs f\u00f6r osttillverkning.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

8. Men allt k\u00f6tt \u00e4r ju inte d\u00e5ligt? Kyckling \u00e4r ju klimatsmart?<\/b><\/p>\n

Kyckling har\u00a0 mellan 5 och 10 g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g klimatp\u00e5verkan som v\u00e4xtbaserad mat, bland annat p\u00e5 grund av att deras foder till st\u00f6rsta delen best\u00e5r av importerad soja fr\u00e5n brasilien. Exempelvis har FAO kommit fram till att utsl\u00e4ppen fr\u00e5n sm\u00e5 idisslare, s\u00e5som f\u00e5r,\u00e4r l\u00e4gre \u00e4n fr\u00e5n kycklingar, d\u00e5 kycklingarna \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga till antalet och \u00e4ter mat som m\u00e4nniskor kan \u00e4ta.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

9. Ok, men fisk kan vi v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 \u00e4ta med gott samvete f\u00f6r milj\u00f6 och klimat?<\/b><\/p>\n

Allts\u00e5, tyv\u00e4rr. \u00d6verfiske \u00e4r ett av v\u00e5ra st\u00f6rsta problem och 85 procent av haven \u00e4r antingen utfiskade eller p\u00e5 v\u00e4g att bli det. Det storskaliga fisket anv\u00e4nder sig ofta av destruktiva metoder s\u00e5som bottentr\u00e5lning, som dammsuger havsbotten p\u00e5 liv och som f\u00e5r med sig enorma m\u00e4ngder bif\u00e5ngst; djur som inte var t\u00e4nkt att fiskas upp och som sedan sl\u00e4ngs tillbaka, ofta d\u00f6da eller sv\u00e5rt skadade. Fiskodlingarna p\u00e5verkar omgivande ekosystem b\u00e5de genom avfall som ofta sl\u00e4pps ut direkt i anslutande vatten, vilket bidrar till \u00f6verg\u00f6dning. Fiskar i odlingsbass\u00e4nger drabbas ofta av olika typer av sjukdomar, vilka bek\u00e4mpas med h\u00f6ga doser antibiotika, ofta i f\u00f6rebyggande syfte. Det \u00e4r inte ovanligt att fiskar fr\u00e5n odlingarna smiter ut i det anslutande \u00f6ppna havet, vilket orsakar smittspridning, l\u00e4ckage av antibiotika samt spridning av nya genetiska egenskaper som inneb\u00e4r en stor risk f\u00f6r de naturliga best\u00e5nden.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

10. Vad ska vi \u00e4ta d\u00e5?<\/b><\/p>\n

Det \u00e4r enklare att v\u00e4nda p\u00e5 fr\u00e5gan eftersom vad vi b\u00f6r \u00e4ta \u00e4r s\u00e5 mycket mer \u00e4n vad vi inte b\u00f6r \u00e4ta. Det handlar snarare om vad vi \u00e4r vana vid att \u00e4ta och vad vi l\u00e4rt oss betrakta som bra, n\u00e4ringsrik och god mat. Sanningen \u00e4r att det finns en hel v\u00e4rld av god, n\u00e4ringsrik och klimatsmart mat. Tyv\u00e4rr g\u00e5r den st\u00f6rsta delen av denna direkt som foder till djur. Exempelvis g\u00e5r endast 30 procent av det spannm\u00e5l som odlas i Sverige idag till m\u00e4nniskomat, resten blir djurfoder. Inom EU utg\u00f6r djurfoder hela 93 procent av marknaden f\u00f6r v\u00e4xtproteiner. Ungef\u00e4r 40 procent av all \u00e4tbar mat som odlas globalt g\u00e5r direkt till animalieindustrin som djurfoder ist\u00e4llet f\u00f6r till m\u00e4nniskor. Detta \u00e4r ett enormt sl\u00f6seri med resurser. Som ett exempel har ett kilo n\u00f6tk\u00f6tt samma klimatp\u00e5verkan och n\u00e4ringsv\u00e4rde som 10-12 kilo soja. Varje kilo n\u00f6tk\u00f6tt kr\u00e4ver <\/span>15 000 liter vatten att framst\u00e4lla, vilket \u00e4r 14 000 liter mer \u00e4n vad framst\u00e4llningen av 1 kilo sojab\u00f6nor kr\u00e4ver<\/span>.<\/span><\/p>\n

Vill du ha inspiration till goda och klimatsmarta matr\u00e4tter, titta g\u00e4rna p\u00e5 v\u00e5r <\/span>kokbok<\/span><\/a>, framst\u00e4lld av matkreat\u00f6rer v\u00e4rlden \u00f6ver!<\/span><\/p>\n

K\u00e4llor och tips f\u00f6r vidare l\u00e4sning:<\/strong><\/p>\n