{"id":45998,"date":"2021-02-23T23:02:18","date_gmt":"2021-02-23T22:02:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=45998"},"modified":"2023-02-17T10:05:58","modified_gmt":"2023-02-17T09:05:58","slug":"7-myter-om-eus-handelsavtal-med-brasilien-och-mercosur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/skog\/7-myter-om-eus-handelsavtal-med-brasilien-och-mercosur\/","title":{"rendered":"7 myter om EU:s handelsavtal med Brasilien och Mercosur"},"content":{"rendered":"\n

Frihandelsavtalet mellan EU och de fyra sydamerikanska Mercosur-l\u00e4nderna, d\u00e4r Brasilien ing\u00e5r, \u00e4r ett direkt hot mot milj\u00f6n genom att bidra till \u00f6kad handeln av n\u00e5gra av de mest klimat- och milj\u00f6skadliga varorna som k\u00f6tt, soja, bioetanol, bek\u00e4mpningsmedel och fossilbilar. Vi tittar n\u00e4rmare p\u00e5 de sju st\u00f6rsta myterna om avtalet.<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Protest mot frihandelsavtalet EU-Mercosur i Tyskland. I bild syns Gesche Juergens, kampanjledare f\u00f6r skog och biodiversitet i Tyskland. Foto: Anne Barth\/Greenpeace, 2020.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Skriv under v\u00e5rt upprop och kr\u00e4v att Sverige s\u00e4ger nej till handelsavtalet med Brasilien \u2013 som kan ha f\u00f6r\u00f6dande effekt f\u00f6r Amazonas regnskog och klimatkrisen.<\/a><\/em><\/p>\n\n

F\u00f6rra \u00e5ret f\u00e4rdigf\u00f6rhandlade EU och de fyra sydamerikanska Mercosur-l\u00e4nderna; Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, om EU:s st\u00f6rsta handelsavtal n\u00e5gonsin. Handelsavtalet genomg\u00e5r nu en juridisk granskning, varefter det kommer att f\u00f6rst antas av EU:s ministerr\u00e5d och sedan av Europaparlamentet och de nationella parlamenten i medlemsstaterna.<\/p>\n\n

Det \u00e4r allts\u00e5 upp till EU-l\u00e4ndernas handels- och utrikesministrar, inklusive Sveriges utrikesminister Ann Linde, att avg\u00f6ra avtalets \u00f6de. Om bara ett land l\u00e4gger in sitt veto mot EU:s ministerr\u00e5d kan avtalet normalt inte godk\u00e4nnas.<\/p>\n\n

Om avtalet godk\u00e4nns kommer n\u00f6tk\u00f6tt, sojamj\u00f6l och etanol f\u00f6r biodrivmedel fr\u00e5n Sydamerika att kunna fl\u00f6da till EU-marknaden i \u00e4nnu st\u00f6rre utstr\u00e4ckning och till ett l\u00e4gre pris men \u00e4nnu h\u00f6gre milj\u00f6kostnad. Bilar och kemikalier f\u00f6r jordbruket kommer att fl\u00f6da \u00e5t andra h\u00e5llet. Avtalet har d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 kallats ett ”boskap f\u00f6r bilar” -avtal. Avtalet kommer att avskaffa tullarna p\u00e5 handel med varor mellan EU och Mercosur-l\u00e4nderna och \u00f6ka kvoterna f\u00f6r hur mycket l\u00e4nderna kan handla tullfritt med varandra.<\/p>\n\n

Om det finns n\u00e5got som planetens klimat inte beh\u00f6ver<\/strong>, s\u00e5 \u00e4r det billigare k\u00f6tt och bilar och d\u00e4rmed en h\u00f6gre konsumtion. En oberoende expertkommission inr\u00e4ttad av den franska regeringen uppskattar att avtalet kan leda till en \u00f6kning av avskogning och skogsbr\u00e4nder med 25 procent \u00e5rligen under de kommande sex \u00e5ren.<\/a><\/p>\n\n

\u00c4nd\u00e5 finns det ett antal myter<\/strong> om att avtalet till exempel kommer att gynna klimatet, att det kommer att hj\u00e4lpa till att bevara skogarna i Sydamerika och att avtalet \u00e4r ett n\u00f6dv\u00e4ndigt verktyg f\u00f6r att s\u00e4tta ytterligare press p\u00e5 Brasilien och Bolsonaro.<\/p>\n\n

H\u00e4r tittar vi n\u00e4rmare p\u00e5 sju av de vanligaste myterna:<\/strong><\/p>\n\n

1. \u201cFlera europeiska ledare har redan uttalat att de inte vill underteckna handelsavtalet i sin nuvarande form och d\u00e4rf\u00f6r kan vi ”ta det lugnt”<\/h2>\n\n

Fr\u00e5n och med h\u00f6sten 2020 har handelsavtalet EU-Mercosur lagts i h\u00e4nderna p\u00e5 advokater och \u00f6vers\u00e4ttare f\u00f6r s\u00e5 kallad r\u00e4ttslig f\u00f6rfining av den slutliga formuleringen av avtalets detaljer. De sista f\u00f6rhandlingarna slutade dock officiellt redan i juni 2019. Detta inneb\u00e4r rent tekniskt att det avtal som EU-l\u00e4nderna f\u00f6rv\u00e4ntas underteckna efter den lagliga f\u00f6rfiningen kommer att skilja sig fr\u00e5n det som f\u00f6rhandlades fram. Men det betyder inte att det kommer f\u00f6r\u00e4ndras till det b\u00e4ttre.<\/strong><\/p>\n\n

Och hur mycket kan det f\u00f6r\u00e4ndras? I CETA-avtalet, som undertecknades mellan EU och Kanada 2016, hade 19% av texten \u00e4ndrats<\/a> efter att f\u00f6rhandlingarna officiellt avslutades. Men det slutliga avtalet som inf\u00f6rdes var lika skadligt f\u00f6r b\u00e5de klimatet, arbetarnas r\u00e4ttigheter och folkh\u00e4lsan som innan det f\u00f6rfinades.<\/p>\n\n

Detta beror p\u00e5 att laglig f\u00f6rfining inte har r\u00e4tt att \u00e4ndra v\u00e4sentliga delar av handelsavtalet. De grundl\u00e4ggande problemen i handelsavtalet kan allts\u00e5 endast bem\u00f6tas genom att avvisa handelsavtalet i sin helhet och b\u00f6rja om fr\u00e5n b\u00f6rjan med helt andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n

Trots detta talar vissa europeiska ledare om ”ett tolkningspapper”, ett slags ytterligare dokument som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda de skadliga effekterna av avtalet. Men \u00e4ven om EU och de fyra sydamerikanska l\u00e4nderna skulle komma \u00f6verens om ett s\u00e5dant dokument, skulle det inte \u00e4ndra villkoren i avtalet vad g\u00e4ller klimatskydd, folkh\u00e4lsa och socialt skydd. Det kommer snarare att greenwasha avtalet och snarare bidra till att skydda ett skadligt avtal. Avtalet \u00e4r utformat f\u00f6r att \u00f6ka handeln trots alla effekter p\u00e5 klimat, skog och milj\u00f6skydd, folkh\u00e4lsa och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det enda verkliga alternativet att avvisa avtalet, \u00e5tg\u00e4rda felen och b\u00f6rja om.<\/p>\n\n

2. \u201cHandelsavtal kommer att g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r EU:s ledare att s\u00e4tta press p\u00e5 Brasilien och Bolsonaro”<\/h2>\n\n

\u00c4ven om texten i avtalet n\u00e4mner Parisavtalet s\u00e5 finns det egentligen ingen m\u00f6jlighet till sanktioner om Brasilien och de andra l\u00e4nderna inte f\u00f6ljer det. Det finns till exempel inga sanktionsalternativ i samband med avskogning, och avtalet inneh\u00e5ller inga mekanismer f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla sp\u00e5rbarhet av produkter med h\u00f6g risk f\u00f6r koppling till avskogning och kr\u00e4nkningar av urfolk och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n

Avtalet ger s\u00e5ledes inte EU-l\u00e4nderna n\u00e5gra effektiva verktyg f\u00f6r att hantera avskogning och Brasiliens skyldigheter i Parisavtalet<\/a>. Och det finns absolut ingen anledning att tro att Bolsonaro, som sedan han blev president systematiskt arbetat f\u00f6r att f\u00f6rsvaga skogsskyddet, skulle bli gr\u00f6n genom att exportera \u00e4nnu mer skog och klimatskadliga jordbruksprodukter till EU. Tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n

\u00c4ven om EU f\u00f6rs\u00f6kte anv\u00e4nda handelsavtalet f\u00f6r att stoppa h\u00e5llbarhets\u00f6vertr\u00e4delser skulle f\u00f6r\u00e4ndringarna inte kunna ske tillr\u00e4ckligt snabbt. Vilket tydligt p\u00e5visas av erfarenheterna fr\u00e5n handelsavtalet mellan EU och Sydkorea<\/a> – det f\u00f6rsta av den nya generationen av EU:s frihandelsavtal som har ett avsnitt om h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n\n

Innan avtalet ens undertecknades 2011 och tr\u00e4dde i kraft 2013, misslyckades Sydkorea helt med att erk\u00e4nna de viktigaste reglerna fr\u00e5n den Internationella arbetsorganisationen, ILO-konventionerna, som Sydkorea annars hade lovat som en del av handelsavtalet. \u00c4nd\u00e5 tog det sex \u00e5r innan Europeiska kommissionen ens inledde en tvist om arbetsr\u00e4ttigheter<\/a>. Det visar hur l\u00e5ng tid det tar att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t \u200b\u200b\u00f6vertr\u00e4delser, och det \u00e4r fortfarande inte beslutat om detta alls kommer att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r arbetare i Sydkorea.<\/p>\n\n

\"\"
”Bolsonaro: stoppa br\u00e4nderna, r\u00e4dda Amazonas”.<\/figcaption><\/figure>\n\n

3. \u201cVi kan inte s\u00e4tta ytterligare press p\u00e5 Bolsonaro utan att f\u00f6rst skapa b\u00e4ttre relationer med Brasilien\u201d<\/h2>\n\n

EU:s handelsf\u00f6rbindelser med Brasilien \u00e4r redan s\u00e5 bra som de kan bli. H\u00e4r \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att p\u00e5peka att EU \u00e4r Brasiliens n\u00e4st st\u00f6rsta handelspartner<\/a>, den n\u00e4st st\u00f6rsta import\u00f6ren av brasiliansk soja<\/a> och den tredje st\u00f6rsta import\u00f6ren av brasilianskt n\u00f6tk\u00f6tt och lamm<\/a>. EU \u00e4r en strategisk och oers\u00e4ttlig handelspartner f\u00f6r Brasilien – \u00e4ven utan Mercosur-avtalet. Och \u00e4ven med en s\u00e5 bra relation har EU inte lyckats p\u00e5verka Bolosonaros destruktiva milj\u00f6politik.<\/p>\n\n

Om EU uppriktigt vill skydda or\u00f6rda skogar, ekosystem och urfolks r\u00e4ttigheter m\u00e5ste EU f\u00f6rst se till att EU-l\u00e4ndernas konsumtion inte \u00e4r skyldig till att \u00f6ka f\u00f6rst\u00f6relsen av naturomr\u00e5den och kr\u00e4nkningar av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Det b\u00e4sta s\u00e4ttet att s\u00e4kerst\u00e4lla detta \u00e4r genom en ny EU-lag<\/a> som g\u00f6r f\u00f6retag ansvariga f\u00f6r att deras varor inte \u00e4r ligger bakom avskogning och f\u00f6rst\u00f6relse av urfolks r\u00e4ttigheter om de vill s\u00e4lja dem i EU.<\/p>\n\n

4. \u201cOm EU inte ratificerar handelsavtalet kommer Mercosur-l\u00e4nderna att g\u00f6ra ett avtal med Kina, vilket kommer att bli v\u00e4rre f\u00f6r klimat och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.”<\/h2>\n\n

Du beh\u00f6ver inte ett handelsavtal f\u00f6r att handla med varor – b\u00e5de EU och Kina handlar redan med Mercosur-l\u00e4nderna. I sj\u00e4lva verket hoppas Mercosur-l\u00e4nderna p\u00e5 att underteckna handelsavtalet med EU eftersom den p\u00e5g\u00e5ende handeln med Kina minskar<\/a>.<\/p>\n\n

EU \u00e4r hem \u00e5t n\u00e4stan 450 miljoner m\u00e4nniskor som utg\u00f6r enorm k\u00f6pkraft. S\u00e5 l\u00e5t oss tillsammans se till att EU:s ledare anv\u00e4nder den makt som ligger bakom en s\u00e5 omfattande k\u00f6pkraft f\u00f6r att skapa en positiv f\u00f6r\u00e4ndring i v\u00e4rlden. Att arbeta f\u00f6r arbetstagarnas r\u00e4ttigheter i andra delar av v\u00e4rlden n\u00e4r de producerar v\u00e5r mat, och se till att v\u00e5r konsumtion inte leder till f\u00f6rst\u00f6relse av skogar och natur eller till brott mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n

5. \u201cHandelsavtalet tvingar de inblandade parterna att genomf\u00f6ra Parisavtalet, och detta kommer att hj\u00e4lpa till att driva Brasilien och andra l\u00e4nder att agera f\u00f6r klimatet.\u201d<\/h2>\n\n

\u00c4ven om texten i avtalet n\u00e4mner Parisavtalet finns det egentligen ingen m\u00f6jlighet till sanktioner om Brasilien och de andra l\u00e4nderna inte f\u00f6ljer \u00f6verenskommelserna.<\/a><\/p>\n\n

Kapitlet om h\u00e5llbarhet, d\u00e4r Parisavtalet diskuteras, har inga inbyggda mekanismer f\u00f6r att verkst\u00e4lla \u00f6vertr\u00e4delser och ingen annan sanktion f\u00f6r de delar av avtalet som handlar om handel, kvoter och tullar.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

6. \u201cHandelsavtalet inneh\u00e5ller best\u00e4mmelser f\u00f6r h\u00e5llbar skogsf\u00f6rvaltning och en skyldighet att bek\u00e4mpa olaglig avskogning, bland annat genom involvering av lokalsamh\u00e4llen och urfolk.\u201d<\/h2>\n\n

Att skydda urfolks r\u00e4ttigheter och deras samh\u00e4llen<\/strong> b\u00f6r vara en prioritet i EU:s strategi f\u00f6r att skydda och \u00e5terst\u00e4lla v\u00e4rldens skogar och ekosystem. Det st\u00e5r dock klart att frihandelsavtalet \u00e4r allt annat \u00e4n f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r att uppn\u00e5 detta. Europeiska kommissionen gjorde ingenting f\u00f6r att involvera dessa grupper i f\u00f6rhandlingarna om avtalets inneh\u00e5ll, och de v\u00e4ntade inte heller p\u00e5 slutf\u00f6randet av sin egen h\u00e5llbarhetsrapport innan avtalet slutf\u00f6rdes.<\/p>\n\n

Avtalet bygger p\u00e5 antagandet att ”inkludering” av urfolk i transnationella ”v\u00e4rdekedjor f\u00f6r virke och andra skogsprodukter” per definition  \u00e4r det mest l\u00e4mpliga s\u00e4ttet att ”f\u00f6rb\u00e4ttra deras liv” och att ”fr\u00e4mja skydd och h\u00e5llbar anv\u00e4ndning av skogar”. Men problemet ligger i detaljerna, d\u00e5 n\u00f6tkreatur och soja, de tv\u00e5 fr\u00e4msta drivkrafterna bakom avskogning, inte beskrivs som ”skog” utan ”jordbruksprodukter”.<\/p>\n\n

Dessutom tar inte avtalet h\u00e4nsyn till hur detta ”engagemang” faktiskt ser ut idag. <\/strong>Mord av och hot mot milj\u00f6aktivister och urfolk \u00e4r skyh\u00f6ga i Amazonas<\/strong><\/a>, och tanken p\u00e5 att ing\u00e5 ett internationellt, bindande avtal som inte behandlar denna fr\u00e5ga, \u00e4r uppr\u00f6rande.<\/strong><\/p>\n\n

I st\u00e4llet f\u00f6r att i allt h\u00f6gre grad fr\u00e4mja skyddet f\u00f6r urfolk och deras samh\u00e4llen \u00e4ndrar best\u00e4mmelserna i Mercosuravtalet<\/a> formuleringen fr\u00e5n \u201dfritt, tidigare och informerat samtycke\u201d (en formulering som erk\u00e4nns av FN som en v\u00e4sentlig garanti f\u00f6r urfolks r\u00e4ttigheter \u00f6ver de marker de lever av) till ”f\u00f6rhandsinformerat samtycke”. Det faktum att avtalet inte ens kommer att anv\u00e4nda normen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r ett annat tecken p\u00e5 att urfolks r\u00e4ttigheter inte har haft h\u00f6g prioritet i handelsavtalet.<\/p>\n\n

I sina krav p\u00e5 en ”sk\u00e4rpning av EUs anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att skydda och \u00e5terst\u00e4lla v\u00e4rldens skogar” erk\u00e4nde Europeiska kommissionen att EU:s konsumtion st\u00e5r f\u00f6r en oproportionerlig andel (10%) av den totala andelen avskogning<\/a>. Detta beror p\u00e5 EUs h\u00f6ga konsumtion av r\u00e5varor som palmolja, n\u00f6tk\u00f6tt, soja, kakao, majs, tr\u00e4 och gummi. Vi beh\u00f6ver politik och lagar<\/a> som stoppar detta och inte f\u00f6rv\u00e4rrar det.<\/p>\n\n

7. \u201cCoronapandemin orsakar stora ekonomiska f\u00f6rluster. Vi beh\u00f6ver avtalet f\u00f6r att st\u00e4rka ekonomin igen.\u201d<\/h2>\n\n

\u00c4ven f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r avtalet f\u00f6rv\u00e4ntar sig bara att avtalet kommer att \u00f6ka EU:s BNP med 0,1% till 2032<\/a>, medan konsumentpriserna kommer att \u00f6ka med 0,2%. Frihandelsavtal har upprepade g\u00e5nger visat sig gynna endast stora f\u00f6retag<\/a>, medan den genomsnittlige arbetaren och milj\u00f6n betalar priset. Den offentliga sektorn \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att skydda jobb och tillhandah\u00e5lla tj\u00e4nster – s\u00e4rskilt i sv\u00e5ra ekonomiska tider. Om vi \u200b\u200bs\u00e4nker tullarna p\u00e5 varor kommer vi ocks\u00e5 att eliminera en viktig inkomstk\u00e4lla. Och det finns ingen garanti f\u00f6r att varor blir billigare f\u00f6r konsumenterna, eftersom f\u00f6retag bara kan v\u00e4lja att beh\u00e5lla sina int\u00e4kter och f\u00f6rdelar fr\u00e5n frihandel ist\u00e4llet f\u00f6r att dela dem med konsumenterna.<\/p>\n\n

<\/p>\n\n

Skriv under v\u00e5rt upprop till den svenska regeringen \u2013 och kr\u00e4v att Sverige v\u00e4ljer att skydda Amazonas framf\u00f6r mer handel!<\/a><\/em><\/p>\n\n

F\u00f6rdjupa dig mer i frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur-l\u00e4nderna:<\/h3>\n\n