{"id":46206,"date":"2021-03-10T19:07:11","date_gmt":"2021-03-10T18:07:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=46206"},"modified":"2021-12-01T13:39:40","modified_gmt":"2021-12-01T12:39:40","slug":"vi-behover-ett-vaccin-for-vara-hav","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/greenpeace\/vi-behover-ett-vaccin-for-vara-hav\/","title":{"rendered":"Vi beh\u00f6ver ett vaccin f\u00f6r v\u00e5ra hav"},"content":{"rendered":"\n
\"Havssk\u00f6ldpaddan<\/figure>\n\n

V\u00e4rldens hav producerar h\u00e4lften av v\u00e5rt syre och ger mat \u00e5t en miljard m\u00e4nniskor.<\/a> Dessa oceaner lagrar stora m\u00e4ngder koldioxid, vilket ocks\u00e5 g\u00f6r att de \u00e4r ett av v\u00e5ra starkaste f\u00f6rsvar mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/strong><\/p>\n\n

Under den b\u00f6ljande havsytan l\u00e5ngt ifr\u00e5n land, d\u00f6ljer sig en v\u00e4rld av j\u00e4ttar och j\u00e4gare; ur\u00e5ldriga livsformer och knappt utforskade ekosystem.<\/a><\/p>\n\n

Dessa vatten utanf\u00f6r v\u00e5ra nationella gr\u00e4nser, \u00e4r hem till varelser som \u00e4r mer variationsrika \u00e4n de som lever i de tropiska regnskogarna. Under ytan hittar du de h\u00f6gsta och l\u00e4ngsta bergskedjorna i hela v\u00e4rlden, och gravar lika djupa som Mount Everest \u00e4r h\u00f6gt.<\/strong>
F\u00f6r att inte tala om trafiken! Dessa vatten tj\u00e4nar som motorv\u00e4gar \u00e5t valar, sk\u00f6ldpaddor, albatrosser och tonfisk p\u00e5 deras resa genom v\u00e4rldens alla h\u00f6rn.<\/p>\n\n

Att skydda dessa naturliga underverk \u00e4r det enda r\u00e4tta att g\u00f6ra. Men det handlar inte om att d\u00f6va v\u00e5rt d\u00e5liga samvete. Det handlar om v\u00e5r \u00f6verlevnad.<\/strong><\/p>\n\n

V\u00e5ra hav \u00e4r hotade mer \u00e4n n\u00e5gonsin<\/h4>\n\n

Klimatf\u00f6rst\u00f6relse, \u00f6verfiske, djuphavsgruvdrift<\/a>, oljeborrning och plastf\u00f6roreningar driver livet p\u00e5 v\u00e5r bl\u00e5 planet till gr\u00e4nsen av kollaps. Knappt tv\u00e5 procent av v\u00e4rldshaven \u00e4r idag skyddade fr\u00e5n destruktiv m\u00e4nsklig aktivitet.<\/strong><\/p>\n\n

Vi beh\u00f6ver skydda minst 30% av v\u00e4rldshaven till \u00e5r 2030<\/a><\/strong>, genom ett globalt havsavtal som f\u00f6rhandlas fram under det kommande FN-m\u00f6tet IGC4<\/a><\/strong> (den internationella konferensen om marin biologisk m\u00e5ngfald i omr\u00e5den utanf\u00f6r nationell jurisdiktion) senare i \u00e5r, ett avtal som ska s\u00e4tta de r\u00e4ttsliga ramarna f\u00f6r att uppn\u00e5 ett skydd av v\u00e5ra hav.<\/p>\n\n

Eftersom det globala st\u00f6det f\u00f6r att skydda 30×30 har \u00f6kat, har \u00e4ven de nordiska l\u00e4nderna f\u00f6ljt med. B\u00e5de Finland, Sverige och Danmark st\u00f6ttar m\u00e5len och har kallat f\u00f6r ett globalt havsavtal. Men Norge sticker ut genom att mots\u00e4tta sig en ambiti\u00f6s r\u00e4ddningsplan, trots skarpa vetenskapliga rekommendationer fr\u00e5n en panel som leds av den norska premi\u00e4rministern.<\/p>\n\n

\"Destruktivt<\/figure>\n\n

Indiska oceanen<\/h4>\n\n

I hj\u00e4rtat av den Indiska oceanen ligger ett unikt och i stort sett outforskat ekosystem: Saya de Malha – banken.<\/strong> Under ytan d\u00f6ljer sig v\u00e4rldens st\u00f6rsta sj\u00f6gr\u00e4s\u00e4ngar som fungerar som en av de st\u00f6rsta kols\u00e4nkorna p\u00e5 \u00f6ppet hav och \u00e4r dessutom \u00e4r en grogrund f\u00f6r otroliga djurarter, som pygm\u00e9bl\u00e5valen.<\/p>\n\n

H\u00e4r ute kan f\u00f6retag komma undan med mord.<\/strong> Brott mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter p\u00e5 fiskefartyg \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande, med arbetare som ofta \u00e4r ute till havs flera m\u00e5nader \u00e5t g\u00e5ngen. Mat stj\u00e4ls fr\u00e5n lokala fiskesamh\u00e4llen f\u00f6r att mata en girig bransch som urskillningsl\u00f6st d\u00f6dar f\u00f6r vinst. I denna kritiska \u201dklimat – hotspot\u201d p\u00e5g\u00e5r n\u00e5gra av de v\u00e4rsta \u00f6vergreppen med destruktivt fiske. Denna del av internationellt vatten, som s\u00e5 m\u00e5nga andra, \u00e4r i desperat behov av r\u00e4ttsligt skydd. Vi vill att ett n\u00e4tverk av havsreservat, fria fr\u00e5n m\u00e4nsklig skadlig aktivitet, ska t\u00e4cka minst en tredjedel av v\u00e4rldshaven till \u00e5r 2030, inklusive Antarktis.<\/strong>
Det \u00e4r vad forskare s\u00e4ger att vi beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r att undvika de v\u00e4rsta effekterna av klimatkrisen, och f\u00f6r att ge utrymme \u00e5t havslevande djur att \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n hoten de st\u00e5r inf\u00f6r. F\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00e5ste vi f\u00e5 till ett globalt havsavtal som g\u00f6r det m\u00f6jligt att uppr\u00e4tta dessa havsreservat.<\/p>\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar drabbar redan den h\u00e4r regionen,<\/strong> de lokala kustsamh\u00e4llena och tvingar vilda djur att flytta. Utan ett globalt havsavtal finns det inte tillr\u00e4ckligt med regelverk f\u00f6r att stoppa plundringen av v\u00e5ra hav och exploateringen av m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n

I \u00e5r reser vi till Saya de Malha – banken<\/h4>\n\n

V\u00e5rt uppdrag \u00e4r att studera och l\u00e4ra oss mer om detta i princip ok\u00e4nda ekosystem.<\/a> Platsen \u00e4r ett praktexempel p\u00e5 omr\u00e5den som kan skyddas med hj\u00e4lp av det globala havsavtalet. Vi \u00e4r p\u00e5 plats f\u00f6r att bedriva avg\u00f6rande forskning p\u00e5 de vilda djur och ekosystem som beh\u00f6ver skyddas. Forskningsresultaten kan tj\u00e4na som viktigt underlag till motiveringen om varf\u00f6r dessa internationella havsomr\u00e5den beh\u00f6ver skyddas fr\u00e5n m\u00e4nsklig exploatering.<\/strong>
Under v\u00e5r resa kommer vi att arbeta tillsammans med lokala kustsamh\u00e4llen f\u00f6r att visa framg\u00e5ngsrika exempel p\u00e5 vad som h\u00e4nder n\u00e4r de tar havsskyddet i sina egna h\u00e4nder. Vi kommer att samarbeta f\u00f6r att hindra f\u00f6retag fr\u00e5n att t\u00f6mma v\u00e5ra hav p\u00e5 liv, n\u00e5got som g\u00f6r haven otroligt mer s\u00e5rbara f\u00f6r effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Och vi \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att konfrontera fiskeindustrin: f\u00f6r att agera mot plundringen av havet och det urskillningsl\u00f6sa d\u00f6dandet av vilda djur.<\/strong><\/p>\n\n

Alla beh\u00f6vs ombord<\/h4>\n\n

Vi \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att visa hur havsskydd ser ut, f\u00f6r att uppmana regeringar runt om i v\u00e4rlden att agera f\u00f6r att skydda haven. Ett starkt globalt havsavtal som skyddar 30% av internationella vatten beh\u00f6vs till \u00e5r 2030, och vi beh\u00f6ver alla befinna oss ombord.<\/strong> <\/p>\n\n

Sprid budskapet! Titta p\u00e5 videon nedan och dela den med dina v\u00e4nner och familj\ud83d\udc99 <\/strong><\/p>\n\n

\n<\/lite-youtube>\n<\/div><\/figure>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tSkydda haven – ratificera avtalet, Maria!\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Skriv under och kr\u00e4v med oss att v\u00e5r utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser till att Sverige fullf\u00f6ljer sitt l\u00f6fte och godk\u00e4nner avtalet. Skydda haven, Maria! <\/p>\n\t\t\t\t \n Engagera dig\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4rldens hav producerar h\u00e4lften av v\u00e5rt syre och ger mat \u00e5t en miljard m\u00e4nniskor. Knappt tv\u00e5 procent av v\u00e4rldshaven \u00e4r skyddade fr\u00e5n destruktiv m\u00e4nsklig aktivitet.<\/p>\n","protected":false},"author":30,"featured_media":46213,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[1,3],"tags":[21,23,28,30,40],"p4-page-type":[],"class_list":["post-46206","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-greenpeace","category-hav","tag-greenpeaceskepp","tag-globaluppvarmning","tag-overfiske","tag-marinaskyddadeomraden","tag-biodiversitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46206","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/30"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46206"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46206\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":49755,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46206\/revisions\/49755"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/46213"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46206"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46206"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46206"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=46206"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}