{"id":46880,"date":"2021-05-25T18:38:37","date_gmt":"2021-05-25T17:38:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=46880"},"modified":"2024-08-21T14:51:02","modified_gmt":"2024-08-21T13:51:02","slug":"forhoppningarna-om-eus-nya-jordbrukspolitik-grusas-mer-greenwash-och-business-as-usual","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/klimat\/forhoppningarna-om-eus-nya-jordbrukspolitik-grusas-mer-greenwash-och-business-as-usual\/","title":{"rendered":"F\u00f6rhoppningarna om EUs nya jordbrukspolitik grusas – mer greenwash och business as usual"},"content":{"rendered":"\n

Just nu sitter den Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaternas regeringarna i slutf\u00f6rhandlingar om hur EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP – Common Agricultural Policy) kommer att se ut f\u00f6r \u00e5ren 2023\u20132027. Efter sju m\u00e5naders diskussioner f\u00f6rv\u00e4ntas en \u00f6verenskommelse n\u00e5s under m\u00f6tet 25-26 maj.<\/em><\/strong><\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Vi vet att vi inte har mycket tid p\u00e5 oss att agera f\u00f6r att f\u00f6rhindra skenande klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och r\u00e4dda ekosystem i f\u00f6rfall. Jordbrukssektorn \u00e4r idag en av de fr\u00e4msta bidragande faktorerna till klimatf\u00f6r\u00e4ndring och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse<\/a>, men har faktiskt potential att spela en viktig roll i den n\u00f6dv\u00e4ndiga omst\u00e4llningen. Mycket hopp har d\u00e4rf\u00f6r satts vid att nya CAP ska h\u00f6ja ribban och ta jordbrukssektorns stora klimat- och milj\u00f6p\u00e5verkan p\u00e5 allvar. Tyv\u00e4rr ser detta inte ut att bli utfallet. Snarare verkar nya CAP forts\u00e4tta i samma linje som den gamla, med fokus p\u00e5 tillv\u00e4xt och business as usual<\/a>, allt t\u00e4ckt med en vilseledande gr\u00f6n filt best\u00e5ende av allehanda greenwashingmetoder.\u00a0

Varje \u00e5r pumpar EU in runt 54 miljarder euro, en tredjedel av EU:s totala budget, i olika typer av jordbruksst\u00f6d, av vilka de flesta fr\u00e4mjar storskaliga g\u00e5rdar och missgynnar mindre (En tredjedel av g\u00e5rdarna inom EU f\u00f6rsvunnit sedan 2005, samtidigt har befintliga g\u00e5rdar blivit allt st\u00f6rre<\/a>). Dessa pengar skulle ist\u00e4llet kunna l\u00e4ggas p\u00e5 att st\u00e4lla om jordbruket till att bli framtidss\u00e4kert vad g\u00e4ller produktion av h\u00e4lsosam mat och en del av l\u00f6sningen till klimatkrisen och ekosystemkollapsen. Ist\u00e4llet ser det allts\u00e5 ut som att EUs jordbruk kommer forts\u00e4tta vara en drivande faktor bakom problem som klimatf\u00f6r\u00e4ndring, utarmning av biologisk m\u00e5ngfald, markf\u00f6rst\u00f6ring, \u00f6verg\u00f6dning av sj\u00f6ar och hav och en matproduktion som varken \u00e4r r\u00e4ttvis eller producerar livsmedel med h\u00f6g n\u00e4ringst\u00e4thet.<\/p>\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong><\/h3>\n\n

Jordbruket ansvarar direkt f\u00f6r 15% av EUs totala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp<\/a>, men \u00e4r ocks\u00e5 indirekt ansvarigt f\u00f6r omfattande ytterligare utsl\u00e4pp, exempelvis genom import av foder f\u00f6r boskap<\/a>. Tas detta med i ber\u00e4kningarna st\u00e5r enbart boskapssektorn f\u00f6r 12-17% av EUs totala utsl\u00e4pp<\/a> av v\u00e4xthusgaser. Med bibeh\u00e5llen boskapsh\u00e5llning \u00e4r det sv\u00e5rt att se hur EU kan komma att n\u00e5 sitt \u00f6vergripande klimatm\u00e5l f\u00f6r 2030.<\/p>\n\n

Vad kr\u00e4vs?<\/strong><\/td>Vad s\u00e4ger nya CAP?<\/strong> <\/td>Betyg?<\/strong><\/td><\/tr>
Stoppa subventioner till storskalig boskapsproduktion och reducera antalet djur i livsmedelsindustrin.<\/td>Subventioner till industriell boskapsuppf\u00f6dning kommer att forts\u00e4tta som tidigare<\/a>. Milj\u00f6program f\u00f6r \u00f6kat djurv\u00e4lf\u00e4rd riskerar att hamna som dolda bidrag som i slut\u00e4ndan g\u00e5r till annat.<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
F\u00f6rb\u00e4ttrad hantering av g\u00f6dsel f\u00f6r minskad f\u00f6rorening av skog, vatten, mark och luft.<\/td>Inga krav p\u00e5 minskad anv\u00e4ndning av konstg\u00f6dsel.<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
Skydda och \u00e5teruppbygga gr\u00e4s- och torvmark f\u00f6r att \u00f6ka  dessas f\u00f6rm\u00e5ga att fungera som kols\u00e4nkor.<\/td>Obligatoriska regler (”villkor”) f\u00f6r att skydda gr\u00e4smarker och torvmarker har f\u00f6rsvagats allvarligt av ministrar och ledam\u00f6ter. Bidragstagare kan pl\u00f6ja upp ytterligare gr\u00e4smarker och f\u00f6rvalta torvmarker oh\u00e5llbart och \u00e4nd\u00e5 \u00e5tnjuta fortsatt finansiering.<\/td>\"\"<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n

Utarmad biologisk m\u00e5ngfald<\/strong><\/h3>\n\n

Jordbruket \u00e4r en betydande drivkraft bakom f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald i Europa<\/a>. F\u00e5glar i landskapet har minskat med 57% sedan 1980<\/a>, och studier visar att allt fler insektspopulationer kollapsar<\/a>. De flesta (83%) av EUs skyddade naturomr\u00e5den i EU \u00e4r i ett d\u00e5ligt skick, och 45% f\u00f6rs\u00e4mras alltj\u00e4mt (j\u00e4mf\u00f6rt med att bara 8% f\u00f6rb\u00e4ttras)<\/a>. F\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald inneb\u00e4r bland annat f\u00f6rlusten av pollinerande insekter och naturliga skadedjur, vilket redan idag visar p\u00e5 betydande minskning av sk\u00f6rdar<\/a>. Denna destruktiva utveckling st\u00f6ttas direkt av CAP<\/a>, som fr\u00e4mjar intensifieringen av jordbruksmetoder s\u00e5som, omfattande anv\u00e4ndning av bek\u00e4mpningsmedel, g\u00f6dselmedel och maskiner och f\u00f6rlust eller omvandling av naturliga livsmilj\u00f6er som gr\u00e4smarker och v\u00e5tmarker.<\/p>\n\n

Vad kr\u00e4vs?<\/strong><\/td>Vad s\u00e4ger nya CAP?<\/strong> <\/td>Betyg?<\/strong><\/td><\/tr>
\u00c5terskapa minst 10% av natur (\u00e4ngskilar, skogsdungar, h\u00e4ckar etc) p\u00e5 alla jordbruk<\/td>Svaga \u201cobligatoriska\u201d regler som kommer g\u00e4lla 5% av den ursprungliga naturens areal. Mark som inte anv\u00e4nds som \u00e5kermark (motsvarar 39% av EU-jordbruksmark) \u00e4r undantagna detta s\u00e5 kallade obligatorium.<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
Omfattande medel (ca 15 miljarder euro\/\u00e5r) f\u00f6r skr\u00e4ddarsydda system f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald.<\/td>Ingen fast budget f\u00f6r skydd eller \u00e5teruppbyggnad av biologisk m\u00e5ngfald. <\/td>\"\"<\/td><\/tr>
\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4lla om fr\u00e5n storskaliga industriella g\u00e5rdar och metoder och mot en mer begr\u00e4nsad anv\u00e4ndning av bek\u00e4mpningsmedel och konstg\u00f6dsel.<\/td>Inget bindande beslut om att reducera m\u00e4ngden konstg\u00f6dsel eller kemiska bek\u00e4mpningsmedel, eller om att \u00f6ka arealen av ekologiskt jordbruk.Tv\u00e4rtom kan skadliga subventioner som destruktiv bevattningsutvidgning, investeringar i maskiner och st\u00f6d f\u00f6r att \u00f6ka produktionen (kopplat st\u00f6d) forts\u00e4tta, vilket driver intensifieringen.<\/td>\"\"<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n

Omfattande f\u00f6rorening <\/strong><\/h3>\n\n

Det industriella jordbruket och de kemikalier i form av konstg\u00f6dsel och bek\u00e4mpningsmedel som anv\u00e4nds p\u00e5verkar inte bara jorden som brukas. Dessa \u00e4mnen hamnar \u00e4ven i luften och i n\u00e4rliggande vattendrag och slutligen i sj\u00f6ar och hav. Enbart utsl\u00e4ppen av ammoniak och kv\u00e4veoxid <\/a>i djuruppf\u00f6dningen inom EU svarar f\u00f6r 80% av markf\u00f6rsurningen och en stor del av luftf\u00f6roreningarna<\/a>. Den orsakar ocks\u00e5 73% av vattenf\u00f6roreningar genom avrinning av kv\u00e4ve och fosfor<\/a>, vilket i sin tur leder till algblomningar som dr\u00e4nerar vatten p\u00e5 syre och d\u00f6dar vattenlevande liv. Endast kv\u00e4vef\u00f6roreningarna kostar EU 70\u2013320 miljarder euro varje \u00e5r.<\/a><\/p>\n\n

Vad kr\u00e4vs?<\/strong><\/td>Vad s\u00e4ger nya CAP?<\/strong> <\/td>Betyg?<\/strong><\/td><\/tr>
Minska kv\u00e4ve- och metanf\u00f6roreningar genom att minska boskapst\u00e4thet och anv\u00e4ndning av g\u00f6dsel (fr\u00e4mst konstg\u00f6dsel).<\/td>Inga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska f\u00f6roreningsk\u00e4llor, snarare betydande m\u00f6jligheter att subventionera ytterligare boskapsuppf\u00f6dning.<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
Minska anv\u00e4ndning av bek\u00e4mpningsmedel (tex genom att st\u00e4rka villkorsregler s\u00e5som v\u00e4xelodling och rotation)<\/td>Nya CAP kommer inte hantera f\u00f6rorening fr\u00e5n jordbrukskemikalier som ett \u201cvillkor\u201d f\u00f6r bidragstagare. Svaga krav p\u00e5 buffertremsor, gr\u00f6drotation och utrymme f\u00f6r naturen. Reformen f\u00f6rpliktar inte ens bidragstagare att respektera principen om integrerad bek\u00e4mpning av skadedjur, som har f\u00f6rankrats i EUs lag sedan 2009.<\/td>\"\"<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n

Hot mot framtida livsmedelss\u00e4kerhet <\/strong><\/h3>\n\n

Ett jordbruk som fungerar i samklang med naturen regenererar och vitaliserar resurserna snarare \u00e4n utarmar dem. De metoder som anv\u00e4nds inom EU idag \u00e4r dessv\u00e4rre allt annat \u00e4n regenerativa och i samklang med ekosystemen. Konventionellt odlad mark f\u00f6rlorar b\u00f6rdig jord minst dubbelt s\u00e5 snabbt som den kan bildas<\/a>. Markf\u00f6rst\u00f6ring, driven av oh\u00e5llbar markf\u00f6rvaltning och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, hotar delar av s\u00f6dra Europa med \u00f6kenspridning<\/a>. Vi nyttjar \u00e4ven resurserna av b\u00f6rdig jord mycket ineffektivt, d\u00e5 59% av spannm\u00e5len i Europa g\u00e5r till foder<\/a> och 17% g\u00e5r till biobr\u00e4nslen. Minst 20% av maten som produceras i EU kastas direkt i produktionsledet<\/a>.<\/p>\n\n

Vad kr\u00e4vs?<\/strong><\/td>Vad s\u00e4ger nya CAP?<\/strong> <\/td>Betyg?<\/strong><\/td><\/tr>
F\u00f6rebygg oh\u00e5llbar vattenanv\u00e4ndning<\/td>\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00f6tta jordbrukare att \u00f6verg\u00e5 till mindre vattenintensiva system kommer att f\u00f6rbli rent frivilliga, s\u00e5 ingen egentlig f\u00f6r\u00e4ndring s\u00e4kerst\u00e4lls.<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
Fr\u00e4mja resiliens och riskf\u00f6rebyggande metoder<\/td>CAPs ’riskhantering’ fungerar s\u00e5 att man kan f\u00e5 st\u00f6d eller kompensation f\u00f6r sk\u00f6rdar som slagit fel, utan att man f\u00f6r den saken skull beh\u00f6ver ha vidtagit \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rebygga detta (v\u00e4xelodling, h\u00e5llbar bevattning, jordv\u00e5rd etc). Detta uppmuntrar riskabla och oh\u00e5llbara metoder snarare \u00e4n f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00e5teruppbygga h\u00e4lsosamma ekosystem, minimera och anpassa sig till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar (t.ex. vattenbesparing) och anv\u00e4nda resurser p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt.<\/td>\"\"<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n

Falsk marknadsf\u00f6ring och tandl\u00f6sa f\u00f6rh\u00e5llningsregler <\/strong><\/h3>\n\n

CAP \u00e5tnjuter en s\u00e4rskild status j\u00e4mf\u00f6rt med andra EU-lagar och politik<\/a>, vilket automatiskt g\u00f6r den mindre ansvarig f\u00f6r den milj\u00f6p\u00e5verkan den genererar. Kommissionen lovade tidigt under reformarbetet med nya CAP att den skulle vara prestationsbaserad och i linje med den europeiska gr\u00f6na given<\/a>. CAP har dock en inbyggd flexibilitet, vilket i slut\u00e4ndan g\u00f6r att de nationella regeringarna kan tolka regelverket lite som de vill. Vi har tidigare sett hur denna flexibilitet anv\u00e4nds f\u00f6r att prioritera ekonomiska m\u00e5l framf\u00f6r milj\u00f6m\u00e5l<\/a>, p\u00e5 ett s\u00e4tt som orsakat o\u00e5terkalleliga skador p\u00e5 naturen och ekosystemen inom unionen. Utan ett robust och transparent ramverk f\u00f6r bruksmetoder och produktion som kan h\u00e5lla regeringar ansvariga f\u00f6r hur de genomf\u00f6r arbetet med milj\u00f6m\u00e5len, riskerar den nya CAP att upprepa samma misstag igen.<\/p>\n\n

Vad kr\u00e4vs?<\/strong><\/td>Vad s\u00e4ger nya CAP?<\/strong> <\/td>Betyg?<\/strong><\/td><\/tr>
Specifika och kvantifierade m\u00e5l p\u00e5 b\u00e5de Eu- och nationell niv\u00e5, \u00e5tminstone f\u00f6r de viktigaste m\u00e5len i den gr\u00f6na given.<\/td>CAP:s ramverk f\u00f6r resultat bygger p\u00e5 vaga m\u00e5l, saknar kvantitativa EU-m\u00e5l och skyldighet f\u00f6r nationella regeringar att s\u00e4tta nationella m\u00e5l. Kommissionen kan bara basera sin bed\u00f6mning av de strategiska planerna f\u00f6r CAP p\u00e5 kvalitativa aspekter som det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra mot den ambition som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppn\u00e5 den gr\u00f6na given<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
Robusta indikatorer och m\u00e5l f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en korrekt \u00f6verblick \u00f6ver resultat och m\u00e5l.<\/td>Milj\u00f6ambitionen i nya CAP bygger p\u00e5 att medlemsstaterna s\u00e4tter m\u00e5l f\u00f6r en antal indikatorer f\u00f6r ett visst resultat, som inte m\u00e4ts i verkliga milj\u00f6resultat utan genom ett mer teoretiskt system med m\u00e5nga kryph\u00e5l.<\/td>\"\"<\/td><\/tr>
Starka och transparenta regler som ger kommissionen befogenhet att kr\u00e4va \u00e4ndringar eller avvisa d\u00e5liga strategiska planer f\u00f6r CAP.<\/td>Tandl\u00f6sa best\u00e4mmelser om kommissionens befogenheter under godk\u00e4nnandeprocessen och ingen m\u00f6jlighet till offentlig granskning innan planerna godk\u00e4nns. Kommissionen kommer endast att kunna bed\u00f6ma om de strategiska planerna f\u00f6r CAP \u00e4r f\u00f6renliga med de allm\u00e4nna principerna i EU-lagstiftningen och de vaga m\u00e5len f\u00f6r den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta kommer att g\u00f6ra det extremt sv\u00e5rt f\u00f6r kommissionen att avvisa planer som inte uppfyller milj\u00f6- och klimat\u00e5taganden.<\/td>\"\"<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n

Analys av: BirdLife, ClientEarth, European Environmental Bureau och Greenpeace<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Just nu sitter Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaternas regeringarna i slutf\u00f6rhandlingar om hur EUs gemensamma jordbrukspolitik (h\u00e4danefter CAP – Common Agricultural Policy) kommer se ut f\u00f6r \u00e5ren 2023\u20132027. Efter sju…<\/p>\n","protected":false},"author":48,"featured_media":46881,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2,22],"tags":[27,40,58,23,60],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-46880","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","category-skog","tag-matproduktion","tag-biodiversitet","tag-falskmarknadsforing","tag-globaluppvarmning","tag-miljogifter","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46880","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/48"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46880"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46880\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":60939,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46880\/revisions\/60939"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/46881"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46880"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46880"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46880"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=46880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}