{"id":48046,"date":"2021-07-15T09:25:52","date_gmt":"2021-07-15T08:25:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=48046"},"modified":"2023-10-17T15:29:31","modified_gmt":"2023-10-17T14:29:31","slug":"svenskarnas-kottkonsumtion-maste-minska-med-70-procent","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/klimat\/svenskarnas-kottkonsumtion-maste-minska-med-70-procent\/","title":{"rendered":"Svenskarnas k\u00f6ttkonsumtion m\u00e5ste minska med 70 procent"},"content":{"rendered":"\n

De flesta av oss har h\u00f6rt att s\u00e4ttet som  vi i de rikare delarna av v\u00e4rlden konsumerar och producerar k\u00f6tt och mejeriprodukter i h\u00f6g grad bidrar till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. FN och flera oberoende forskare har l\u00e4nge p\u00e5pekat att produktionen av djurfoder till k\u00f6ttindustrin \u00e4r en av de fr\u00e4msta orsakerna till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och milj\u00f6problem v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/a> <\/p>\n\n

K\u00f6ttkonsumtionen i Sverige har sedan 90-talet  \u00f6kat med n\u00e4stan 50 procent men har de senaste \u00e5ren minskat med omkring 2,5 procent per \u00e5r. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r svenskens konsumtion av k\u00f6tt,framf\u00f6rallt n\u00f6tk\u00f6tt, betydligt h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r den genomsnittliga europ\u00e9n.<\/a> <\/p>\n\n

Jordbruket st\u00e5r f\u00f6r 24 procent av v\u00e4rldens totala utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser och uppf\u00f6dning och h\u00e5llning av boskap st\u00e5r f\u00f6r 14 procent. Om jordbruksindustrin forts\u00e4tter v\u00e4xa som de g\u00f6r nu kommer v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n jordbruket att st\u00e5 f\u00f6r mer \u00e4n h\u00e4lften av m\u00e4nniskans utsl\u00e4pp \u00e5r 2050. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste produktionen och konsumtionen av k\u00f6tt  minska drastiskt, b\u00e5de i Sverige och i resten av v\u00e4rlden.<\/strong><\/p>\n\n

Som tur \u00e4r finns det l\u00f6sningar p\u00e5 problemet. <\/strong><\/p>\n\n

Greenpeaces rapport ”Less Is More” handlar om behovet av att minskak\u00f6ttkonsumtionen. Om vi ska ha en chans att n\u00e5 Parisavtalets 1,5-gradersm\u00e5l m\u00e5ste vi halvera den globala konsumtionen av k\u00f6tt och mejeriprodukter innan \u00e5r 2050. Om ett s\u00e5dant globalt m\u00e5l ska kunna n\u00e5s inneb\u00e4r det att vissa delar av v\u00e4rlden, d\u00e4ribland Sverige, beh\u00f6ver minska sin konsumtion med 70% fram till 2030. <\/a><\/p>\n\n

Nedan listar vi n\u00e5gra av konsekvenserna av dagens k\u00f6ttindustri:<\/strong><\/h3>\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong><\/h4>\n\n

Samtidigt som havsniv\u00e5erna stiger och polerna sm\u00e4lter i en allt snabbare takt forts\u00e4tter k\u00f6tt- och mejeriindustrin att sl\u00e4ppa ut enorma m\u00e4ngder v\u00e4xthusgaser. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna leder till en rad extremv\u00e4der s\u00e5som h\u00f6jd havsniv\u00e5, torka och kraftiga skyfall.<\/p>\n\n

Skog<\/strong><\/h4>\n\n

K\u00f6tt- och mejeriindustrin pl\u00f6jer varje dag allt l\u00e4ngre in i olika skogsomr\u00e5den f\u00f6r att bereda plats f\u00f6r att odla soja och h\u00e5lla boskap. Detta sker p\u00e5 bekostnad av ur- och lokalbefolkning, ekosystem och vilda djur och av v\u00e5rt klimat, eftersom skogar utg\u00f6r v\u00e4ldiga kols\u00e4nkor som f\u00f6rsvinner vid avverkning. Faktum \u00e4r att skogen spelar en helt avg\u00f6rande roll i kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Ska vi n\u00e5 uppsatta klimatm\u00e5l m\u00e5ste vi snarare skydda skog \u00e4n avverka den, d\u00e5 den suger upp koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren och omvandlar till syre. (l\u00e4s mer vad Greenpeace g\u00f6r och hur du kan hj\u00e4lpa till)<\/a><\/p>\n\n

Sedan 1970 har ett skogsomr\u00e5de dubbelt s\u00e5 stort som Tyskland sk\u00f6vlats i Amazonas.<\/strong>  Avverkning av skog f\u00f6r\u00e4ndrar ekosystemen \u00e4ven f\u00f6r den fragmenterade skogen som f\u00e5r st\u00e5 kvar: <\/p>\n\n

Hela den vitala regnskogen riskerar nu att f\u00f6rsvinna d\u00e5  dess f\u00f6rm\u00e5ga att kunna producera tillr\u00e4ckligt med regn f\u00f6r att bevattna sig sj\u00e4lv sakta f\u00f6rsvinner.<\/p>\n\n

L\u00c4S MER: Sojamj\u00f6lk i ditt kaffe \u00e4r inte klimatproblemet<\/a><\/p>\n\n

Vatten<\/strong><\/h4>\n\n

V\u00e4rldens befolkning v\u00e4xer och \u00e5r 2025 kommer h\u00e4lften av alla m\u00e4nniskor att ha problem med tillg\u00e5ng till rent dricksvatten.<\/a> Samtidigt ser vi att industriell k\u00f6ttproduktion torkar ut stora omr\u00e5den p\u00e5 grundvattenreserver, d\u00e5 den \u00e4r extremt vattenkr\u00e4vande. Produktionen av majs och soja f\u00f6r djurfoder st\u00e5r f\u00f6r s\u00e5 mycket som 98 procent av vatten som anv\u00e4nds f\u00f6r djuruppf\u00f6dning.<\/p>\n\n

Ett kilo n\u00f6tk\u00f6tt kan kr\u00e4va upp till svindlande 15 000 liter vatten att producera. Som j\u00e4mf\u00f6relse kr\u00e4vs 1 800 liter vatten f\u00f6r att producera ett kilo sojab\u00f6nor.<\/a><\/p>\n\n

K\u00f6ttproduktionen torkar ut sj\u00f6ar, grundvatten och floder. Industrin f\u00f6rorenar \u00e4ven vattenk\u00e4llor med ammoniak och annat animaliskt avfall. Utsl\u00e4ppen fr\u00e5n det industriella jordbruket leder till ”d\u00f6da zoner” f\u00f6r marint liv, vilket kan ses i Mexikanska golfen.<\/a><\/p>\n\n

Tillg\u00e5ng till vatten \u00e4r en viktig utmaning f\u00f6r h\u00e5llbart jordbruk i framtiden. Vi anv\u00e4nder just nu v\u00e5r mest v\u00e4rdefulla resurs som om den var o\u00e4ndlig, men sanningen \u00e4r att vi bara har en v\u00e4ldigt begr\u00e4nsad m\u00e4ngd s\u00f6tvatten p\u00e5 v\u00e5r planet. Vi borde verkligen vara mer ansvarsfulla i v\u00e5r anv\u00e4ndning av det. <\/p>\n\n

H\u00e4lsa<\/strong><\/p>\n\n

Mer gr\u00f6nt p\u00e5 tallriken betyder en h\u00e4lsosammare befolkning! Vi har tydligt sett en trend de sista decennierna hur en \u00f6kad konsumtion av mejeri- och k\u00f6ttprodukter har g\u00e5tt hand i hand med folksjukdomar s\u00e5som diabetes fetma, cancer och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar. <\/a><\/p>\n\n

Billigt och h\u00f6g processat k\u00f6tt i kombination med p\u00e5kostade reklamkampanjer och intensivt lobbyarbete f\u00e5r oss att l\u00e4gga mer k\u00f6tt p\u00e5 v\u00e5ra tallrikar.<\/a> Samtidigt som vet de flesta av oss att det finns tydliga h\u00e4lsof\u00f6rdelar med att \u00e4ta mindre k\u00f6tt och mejeriprodukter. <\/p>\n\n

Djurskydd<\/strong><\/p>\n\n

Industriellt jordbruk ber\u00f6var djuren de mest grundl\u00e4ggande naturliga beteenden. M\u00e5nga djur inom den industriella k\u00f6ttproduktionen lever under fruktansv\u00e4rda f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 \u00f6verfulla djurfabriker och proppas fulla med l\u00e4kemedel och antibiotika, ofta i f\u00f6rebyggande syfte. V\u00e4rt att till\u00e4gga h\u00e4r \u00e4r att det i sverige \u00e4r olagligt att medicinera djur i f\u00f6rebyggande syfte, bortsett fr\u00e5n kycklingar. Varje \u00e5r slaktar vi tio g\u00e5nger fler kor, grisar och kycklingar \u00e4n det finns m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden. Samtidigt har h\u00e4lften av v\u00e4rldens vilda djur tvingats emigrera sedan 1970 d\u00e5 k\u00f6ttindustrin ockuperat deras naturliga habitat.<\/p>\n\n

Ekosystem \u00f6ver och under jord<\/strong><\/p>\n\n

Tv\u00e5 tredjedelar av den mat som produceras i v\u00e5rt h\u00f6gintensiva jordbruk  g\u00e5r till foder f\u00f6r djuren inom djurindustrin.<\/a>  Inom jordbruket har vi  byggt in oss i ett destruktivt kemikalier beroende d\u00e4r v\u00e5ra fr\u00f6n \u00e4r genmanipulerade och v\u00e5r jord f\u00f6rorenad och t\u00f6md p\u00e5 n\u00e4rings\u00e4mnen och liv. N\u00e4ring och naturliga cykler har blivit bortrationaliserade genom kortsiktigt t\u00e4nkande och vinstmaximering. Vi har p\u00e5 150 \u00e5r f\u00f6rlorat h\u00e4lften av v\u00e5r globala matjord. Nyproduktion av jord g\u00e5r l\u00e5ngsamt, det tar naturen mellan 60 och 1 500 \u00e5r att skapa en centimeter produktiv jord.<\/a><\/p>\n\n

R\u00e4ttvis mat<\/strong><\/p>\n\n

I den globala k\u00f6ttindustrin \u00e4r det vanligt med billig arbetskraft. P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen saknar arbetare och jordbrukare grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter, vilket har stora konsekvenser f\u00f6r stora delar av jordens familjer och samh\u00e4llen. Detta medan den globala k\u00f6ttindustrin t\u00f6mmer deras livsviktiga resurser s\u00e5som vatten, skogar och mark, n\u00e5got som f\u00f6rdriver inhemska och utrotningshotade arter fr\u00e5n deras territorier. Anst\u00e4llda p\u00e5 kycklingfarmar riskerar att drabbas av zoonotisk smitta. Flertalet internationella studier visar ocks\u00e5 p\u00e5 koppling mellan mentala sjukdomar <\/a>hos arbetare som konsekvens av att slakta och hantera djur inom industrin.<\/p>\n\n

Miljontals sm\u00e5b\u00f6nder v\u00e4rlden \u00f6ver bedriver en mer h\u00e5llbar produktion, men deras existens hotas av det faktum att industriell k\u00f6ttproduktion pressar ner priser, beslagtar stora omr\u00e5den ( l\u00e4nka amazonas artiken) och g\u00f6r det mycket sv\u00e5rare att driva en mer h\u00e5llbar och lokal livsmedelsproduktion.<\/p>\n\n

En tredjedel av v\u00e4rldens markomr\u00e5de anv\u00e4nds nu f\u00f6r att producera k\u00f6tt samtidigt som var sjunde person p\u00e5 jorden antingen sv\u00e4lter eller lider av undern\u00e4ring.<\/p>\n\n

Nu kan du hj\u00e4lpa till! <\/h3>\n\n

St\u00f6d Greenpeace arbete,<\/a> s\u00e5 att vi tillsammans kan pressa myndigheter och f\u00f6retag att ta sitt ansvar och f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring. <\/p>\n\n

Greenpeace tar enbart emot g\u00e5vor fr\u00e5n m\u00e4nniskor som du vilket ger naturen en oberoende r\u00f6st. <\/p>\n\n

Du kan ocks\u00e5 bli volont\u00e4r i Greenpeace. <\/a>Som Greenpeace-volont\u00e4r kan du delta i allt fr\u00e5n i demonstrationer och fredliga protester.\u00a0Din r\u00f6st r\u00e4knas, underteckna h\u00e4r<\/a><\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tStoppa djurfabrikerna!\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Forskare har varnat att djurfabriker \u00e4r den perfekta grogrunden f\u00f6r nya virus – det \u00e4r dags att st\u00e4lla om till ett jordbruk som gynnar h\u00e4lsa, milj\u00f6n och djurens v\u00e4lm\u00e5ende. Skriv under! <\/p>\n\t\t\t\t \n Engagera dig\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om vi ska ha en chans att n\u00e5 Parisavtalets 1,5-gradersm\u00e5l m\u00e5ste vi halvera den globala konsumtionen av k\u00f6tt och mejeriprodukter innan \u00e5r 2050. Om ett s\u00e5dant globalt m\u00e5l ska kunna n\u00e5s inneb\u00e4r det att vissa delar av v\u00e4rlden, d\u00e4ribland Sverige, beh\u00f6ver minska sin konsumtion med 70% fram till 2030. <\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":48049,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"den globala konsumtionen av k\u00f6tt och mejeriprodukter innan \u00e5r 2050.","p4_og_description":"Om vi ska ha en chans att n\u00e5 Parisavtalets 1,5-gradersm\u00e5l m\u00e5ste vi halvera den globala konsumtionen av k\u00f6tt och mejeriprodukter innan \u00e5r 2050. Om ett s\u00e5dant globalt m\u00e5l ska kunna n\u00e5s inneb\u00e4r det att vissa delar av v\u00e4rlden, d\u00e4ribland Sverige, beh\u00f6ver minska sin konsumtion med 70% fram till 2030. ","p4_og_image":"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2021\/07\/593bd946-gp1su0fp.jpg","p4_og_image_id":"48052","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[23,8],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-48046","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-globaluppvarmning","tag-livsstil","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48046","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48046"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":58010,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48046\/revisions\/58010"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/48049"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48046"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48046"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48046"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=48046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}