{"id":48994,"date":"2021-09-09T14:11:17","date_gmt":"2021-09-09T13:11:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=48994"},"modified":"2023-06-22T10:16:40","modified_gmt":"2023-06-22T09:16:40","slug":"50-ar-med-greenpeace-ett-halvt-sekel-som-miljons-forkampar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/greenpeace\/50-ar-med-greenpeace-ett-halvt-sekel-som-miljons-forkampar\/","title":{"rendered":"50 \u00e5r med Greenpeace \u2013 ett halvt sekel som milj\u00f6ns f\u00f6rk\u00e4mpar"},"content":{"rendered":"\n

Greenpeace fyller 50 \u00e5r och vi vill passa p\u00e5 att lyfta fram n\u00e5gra av de viktigaste h\u00e4ndelserna i organisationens historia. Vi vill \u00e4ven tacka alla v\u00e5ra fantastiska volont\u00e4rer, givare och supporters som st\u00e5tt i frontlinjen i kampen f\u00f6r klimat, milj\u00f6 och natur tillsammans med oss.<\/h3>\n\n

1971: Den allra f\u00f6rsta resan<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"
Bilden \u00e4r fr\u00e5n 1971 d\u00e5 en liten bes\u00e4ttning kastar loss f\u00f6r att protestera mot k\u00e4rnvapenspr\u00e4ngningar utanf\u00f6r Alaskas kust.<\/figcaption><\/figure>\n\n

I mitten ser vi kapten John Cormack. Han var \u00e4gare till b\u00e5ten Phyllis Cormack, som inf\u00f6r resan d\u00f6ptes om till Greenpeace. Den 15 september 1971 satte b\u00e5ten kurs mot den lilla \u00f6n Amchitka utanf\u00f6r Alaskas kust. Tanken var att st\u00e5 i v\u00e4gen f\u00f6r USA:s k\u00e4rnvapenspr\u00e4ngningar i omr\u00e5det. <\/strong><\/p>\n\n

De lyckades tyv\u00e4rr inte stoppa k\u00e4rnvapenspr\u00e4ngningen. D\u00e4remot skapade den allra f\u00f6rsta Greenpeace-aktionen s\u00e5 mycket uppm\u00e4rksamhet och satte s\u00e5 stor press p\u00e5 den amerikanska regeringen att spr\u00e4ngningarna stoppades senare samma \u00e5r och Amchitka-\u00f6n omvandlades till ett naturreservat. Protesten ledde till en v\u00e5g av st\u00f6d fr\u00e5n m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden och markerade starten f\u00f6r en global milj\u00f6r\u00f6relse och historien om Greenpeace.<\/strong><\/p>\n\n

1982: Kommersiell valjakt stoppas efter 10 \u00e5rs kampanjande<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"
Greenpeace-aktivister dokumenterar och l\u00e4gger sig i v\u00e4gen f\u00f6r frakten av d\u00f6da kaskelotvalar fr\u00e5n fartyget Dalniy Vostok i norra Stilla havet mellan Mexiko och Hawaii. 
<\/figcaption><\/figure>\n\n

Kampen mot valjakt b\u00f6rjade p\u00e5 1970-talet. Bilderna p\u00e5 Greenpeace-aktivister som konfronterade valjaktsfartygen och st\u00e4llde sig i v\u00e4gen f\u00f6r harpunerna gjorde v\u00e4rlden uppm\u00e4rksam p\u00e5 valj\u00e4garnas \u00f6vergrepp. <\/strong>Fotografier av d\u00f6dade valar spreds \u00f6ver hela v\u00e4rlden och opinionen b\u00f6rjade kr\u00e4va att valarna skulle skyddas.<\/p>\n\n

Efter 10 \u00e5rs kampanjande och otaliga konfrontationer till sj\u00f6ss mellan Greenpeace-aktivister och valj\u00e4gare beslutade International Whaling Commission (IWC) 1982 att stoppa kommersiell valjakt. Beslutet tr\u00e4dde i kraft 1986.<\/p>\n\n

1985: Den franska regeringens bombning av Rainbow Warrior<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"
Rainbow Warrior i Aucklands hamn efter att fartyget blivit bombad av franska agenter.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Den 10 juli 1985 hade Greenpeace-fartyget Rainbow Warrior lagt till i Aucklands hamn i Nya Zeeland \u2013 redo att konfrontera k\u00e4rnvapenspr\u00e4ngningar \u2013 n\u00e4r franska hemliga agenter placerade tv\u00e5 bomber i skrovet. <\/strong>Den efterf\u00f6ljande explosionen s\u00e4nkte fartyget och d\u00f6dade den 35-\u00e5riga portugisiska Greenpeace-fotografen Fernando Pereira. V\u00e4rlden reagerade med chock och vrede p\u00e5 den franska regeringens d\u00f6dliga angrepp p\u00e5 fredliga protester.<\/p>\n\n

Greenpeace ersatte den f\u00f6rsta Rainbow Warrior med ett nytt fartyg och i 22 \u00e5r fortsatte Rainbow Warrior #2 k\u00e4mpa f\u00f6r en gr\u00f6n och fredlig framtid. 2011 sj\u00f6sattes den tredje Rainbow Warrior, f\u00f6r att forts\u00e4tta verka i f\u00f6reg\u00e5ngares anda.<\/p>\n\n

1995: Seger i kampen mot f\u00f6retag som behandlar havet som en soptipp<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"
Greenpeace ockuperar oljegiganten Shell’s oljeplattform Brent Spar 1995<\/figcaption><\/figure>\n\n

En av Greenpeace mest k\u00e4nda aktioner, ockupationen av oljeplattformen Brent Spar, \u00e4gde rum i juni 1995. Aktivister ockuperade oljeplattformen i \u00f6ver tre veckor, som en del av en koordinerad, v\u00e4rldsomfattande kampanj. Syftet med kampanjen var att s\u00e4tta press p\u00e5 Shells planerade dumpning av den uttj\u00e4nta borriggen i Nordsj\u00f6n. En dumpning som skulle inneb\u00e4ra att 11 000 ton olja sl\u00e4pptes rakt ut i havet. <\/strong><\/p>\n\n

\u00d6ver hela Europa gav m\u00e4nniskor st\u00f6d till v\u00e5ra protester mot att behandla havet som soptipp, och efter ett halv\u00e5r gav Shell sig. Det var en stor seger f\u00f6r v\u00e4rldens hav och Greenpeace n\u00e4r oljeplattformen Brent Spar bogserades till Norge d\u00e4r materialet fr\u00e5n plattformen senare \u00e5teranv\u00e4ndes p\u00e5 land – en l\u00f6sning som Greenpeace fr\u00e5n b\u00f6rjan hade rekommenderat. L\u00f6sningen visade sig inte bara vara den mest h\u00e5llbara, utan \u00e4ven den mest ekonomiska. Tre \u00e5r senare antogs ett internationellt f\u00f6rbud mot dumpningar av oljeanl\u00e4ggningar till havs.<\/strong><\/p>\n\n

1997: Greenpeace vinner FN-pris f\u00f6r uppfinningen av Greenfreeze<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"
Greenpeace presenterar det f\u00f6rsta kylsk\u00e5pet utan \u00e4mnen som bryter ned ozonlagret i Frankfurt, Tyskland.<\/figcaption><\/figure>\n\n

<\/p>\n\n

I b\u00f6rjan av 1990-talet gav sig Greenpeace i Danmark aktivt in i kampen f\u00f6r att r\u00e4dda ozonlagret. Greenpeace satte press p\u00e5 industrin f\u00f6r att ta bort \u00e4mnena som bryter ner ozonlagret samt starka v\u00e4xthusgaser (s\u00e4rskilt freon) fr\u00e5n kylsk\u00e5p<\/strong>. Industrin p\u00e5stod h\u00e5rdnackat att det inte var m\u00f6jligt att producera kylsk\u00e5p utan dessa \u00e4mnen. Men Greenpeace visade att det visst var m\u00f6jligt och gick samman med en tysk producent f\u00f6r att utveckla ett kylsk\u00e5p baserat p\u00e5 naturliga kolv\u00e4ten – Greenfreeze. Utvecklingen av Greenfreeze innebar att Greenpeace fick ta emot FN-pris, UNEP Ozone Award. Idag produceras upp emot 80 procent av v\u00e4rldens kylsk\u00e5p och frysar genom Greenfreeze-teknologin. <\/strong><\/p>\n\n

Ozonkampanjen \u00e4r ett exempel p\u00e5 en av Greenpeace viktigaste styrkor: vi n\u00f6jer oss inte med att kritisera utan vi utvecklar \u00e4ven alternativa l\u00f6sningar som visar v\u00e4gen f\u00f6r industrier och politiker.<\/p>\n\n

2014: Oljegiganten Shell f\u00f6rlorar en viktig (lego)byggkloss<\/strong><\/h4>\n\n

<\/p>\n\n

\"\"
Miniatyrprotest i Legoland av en simulerad oljekatastrof i Arktis 2014.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Som ett led i kampanjen SaveTheArctic \u00e5kte Greenpeace till Legoland f\u00f6r att stoppa Legos globala och omfattande reklamsamarbete med oljegiganten Shell, efter att bolaget just offentliggjort att det skulle forts\u00e4tta med sin destruktiva oljeutvinning i Arktis.<\/p>\n\n

I Legoland installerade aktivisterna en spektakul\u00e4r miniatyrprotest av en simulerad oljekatastrof byggt av legoklossar,med budskapet \u201cinga fler avtal med Shell\u201d. En video av legofigurer som drunknade i oljan fr\u00e5n Shells borrningar spreds \u00f6ver hela v\u00e4rlden och s\u00e5gs av mer \u00e4n 8 miljoner m\u00e4nniskor. <\/p>\n\n

Efter m\u00e5nader av intensivt kampanjande och efter att miljontalsm\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden skrivit protestmejl till Lego, offentliggjorde leksaksf\u00f6retaget i oktober 2014 att det m\u00e5ng\u00e5riga samarbetet med Shell skulle avslutas.<\/strong> Ett \u00e5r senare gav Shell upp sina planer p\u00e5 att borra efter olja i Arktis. <\/p>\n\n

2021: Banbrytande domslutbeslut i klimatm\u00e5l mot Shell<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"
Greenpeace protest utanf\u00f6r Shells huvudkontor, maj 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n

I en historisk dom fastslog domstolen i Haag i Nederl\u00e4nderna att Shell ska minska sina koldioxidutsl\u00e4pp med 45 procent innan 2030. Detta \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som ett st\u00f6rre fossilf\u00f6retag st\u00e4lls till svar f\u00f6r sitt bidrag till klimatkrisen och tvingas reducera sina utsl\u00e4pp i hela leverant\u00f6rskedjan. <\/strong><\/p>\n\n

Detta \u00e4r en viktig seger f\u00f6r de aktivister, milj\u00f6organisationer och medborgare runt om i v\u00e4rlden som driver domstolsprocesser f\u00f6r att tvinga regeringar och f\u00f6retag att h\u00e5lla sig till Parisavtalets m\u00e5l och bidra till insatserna mot klimatkrisen.<\/p>\n\n

Idag och de kommande 50 \u00e5ren<\/strong><\/h4>\n\n
\"\"<\/figure>\n\n

De senaste 50 \u00e5ren har vi f\u00e5tt uppleva m\u00e5nga viktiga segrar och framsteg f\u00f6r milj\u00f6n. Men dessv\u00e4rre \u00e4r utmaningarna enorma och Greenpeace arbete  \u00e4r idag d\u00e4rf\u00f6r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin. V\u00e4rlden beh\u00f6ver en global, oberoende milj\u00f6organisation som s\u00e4tter press p\u00e5 politiker och f\u00f6retag s\u00e5 att de s\u00e4tter klimatkrisen h\u00f6gst upp p\u00e5 dagordningen. <\/strong><\/p>\n\n

Eftersom vi \u00e4r ekonomiskt oberoende och inte tar emot bidrag fr\u00e5n stater och f\u00f6retag, beh\u00f6ver vi dig. Greenpeace tar bara emot finansiellt st\u00f6d fr\u00e5n engagerade privatpersoner som du. Vi hoppas d\u00e4rf\u00f6r att du vill komma med ombord s\u00e5 att vi tillsammans kan forts\u00e4tta:<\/a><\/strong><\/p>\n\n