{"id":49536,"date":"2023-01-01T13:14:00","date_gmt":"2023-01-01T12:14:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=49536"},"modified":"2023-10-27T10:37:27","modified_gmt":"2023-10-27T09:37:27","slug":"om-arktis","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/om-arktis\/","title":{"rendered":"Arktis \u2013 allt du beh\u00f6ver veta"},"content":{"rendered":"\n
\"Tv\u00e5<\/figure>\n\n
\n

Arktis \u00e4r en av planetens mest h\u00e4nf\u00f6rande platser. H\u00e4r skjuter isbergen dramatiskt upp mot himlen, och n\u00e5gra av v\u00e5ra mest ikoniska arter kallar den h\u00e4r karga milj\u00f6n f\u00f6r sitt hem.

Men h\u00e4r m\u00e4rks ocks\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som mest och uppv\u00e4rmningen av Arktis g\u00e5r snabbare \u00e4n n\u00e5gon annanstans p\u00e5 jorden. Dessutom lurar hoten om sm\u00e4ltande permafrost<\/a> och g\u00f6mda naturtillg\u00e5ngar \u2013 h\u00e4r kommer allt du beh\u00f6ver veta om Arktis.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"En
En rensk\u00f6tare fr\u00e5n ursprungsbefolkningen Nenet i Arktis.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n
\n

Vad \u00e4r Arktis?<\/h2>\n\n\n\n

Arktis \u00e4r hela regionen norr om polcirkeln som till stor del upptas av ett stort hav (Norra ishavet) och h\u00e4r ligger jordens nordligaste punkt, Nordpolen. Till skillnad fr\u00e5n Antarktis som ligger vid Sydpolen, s\u00e5 r\u00e4knas Arktis inte som en kontinent eller v\u00e4rldsdel<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Till den arktiska regionen h\u00f6r \u00e4ven en stora landomr\u00e5den som Svalbard och Gr\u00f6nland, men \u00e4ven delar av Norrland i Sverige r\u00e4knas till Arktis.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bilden visar rekordv\u00e4rmen i Arktis, som registrerades i Sibirien juni 2020, som f\u00e5r permafrosten att sm\u00e4lta.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n
\n

Arktis temperaturer<\/h2>\n\n\n\n

I Arktis polaromr\u00e5de dyker medeltemperaturen normalt ner till -33 grader under den kallaste m\u00e5naden och stiger upp till 0 grader under den varmaste m\u00e5naden. Det kan bli s\u00e5 kallt som ner mot 50 minusgrader, men de senaste \u00e5ren har temperaturen varit mer \u00e4n 20 grader varmare \u00e4n normalt, vilket hade varit ot\u00e4nkbart tidigare.<\/p>\n\n\n\n

Men Arktis \u00e4r den plats p\u00e5 jorden d\u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna g\u00e5r snabbast. H\u00e4r har temperaturen \u00f6kat dubbelt s\u00e5 snabbt som i resten av v\u00e4rlden under de senaste 50 \u00e5ren. <\/p>\n\n\n\n

Det har lett till att storleken p\u00e5 havsisen under de senaste tio \u00e5ren varit de l\u00e4gsta som n\u00e5gonsin uppm\u00e4tts. Samtidigt minskar \u00e4ven sn\u00f6t\u00e4cket p\u00e5 land i allt snabbare takt.<\/p>\n\n\n\n

Sm\u00e4ltande havsis p\u00e5verkar \u00e4ven livsmilj\u00f6erna f\u00f6r m\u00e5nga ikoniska arter. Situationen \u00e4r exempelvis mycket allvarligt f\u00f6r isbj\u00f6rnar, s\u00e4lar och valrossar.<\/p>\n\n\n\n

Vi ser \u00e4ven en \u00f6kad n\u00e4rvaro av industrier och f\u00f6retag i m\u00e5nga havsomr\u00e5den i Arktis som tidigare varit skyddade p\u00e5 grund av det naturliga ist\u00e4cket. Allt fler f\u00f6retag har r\u00f6rt sig mot Arktis f\u00f6r att exploatera mineraler, olja, gas och fiske \u2013 vilket \u00f6kar hotbilden ytterligare.<\/p>\n\n\n\n

\"Tv\u00e5
Nyfikna isbj\u00f6rnar fr\u00e5n 2012 n\u00e4r Greenpeace var i Arktis f\u00f6r att dokumentera den l\u00e4gsta havsisniv\u00e5n som n\u00e5gonsin hade registrerats.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n
\n

Arktis djur<\/h2>\n\n\n\n

I Arktis vilar valrossar p\u00e5 str\u00e4nderna och i havet jagar valar efter f\u00f6da medan Arktis konung, isbj\u00f6rnen vandrar \u00f6ver isarna.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r finns v\u00e4xt\u00e4tande djur som myskoxar, vildrenar, l\u00e4mlar och polarharar, och de jagas av Arktis rovdjur som fj\u00e4llugglor, j\u00e4rvar, fj\u00e4llr\u00e4var, isbj\u00f6rnar och vargar.<\/p>\n\n\n\n

I det Norra ishavet lever s\u00e4lar, valrossar, bardvalar, sp\u00e4ckhuggare, vitvalar och narvalar med sina h\u00e4ftiga spjut. I omr\u00e5det finns \u00e4ven m\u00e5nga fisk- och f\u00e5gelarter, d\u00e4r flertalet \u00e4r endemiska och bara finns just h\u00e4r<\/p>\n\n\n\n

Men klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna g\u00f6r att livet i Arktis nu \u00e4r hotat. Arter som exempelvis valrossar, isbj\u00f6rnar och gr\u00f6nlandss\u00e4lar \u00e4r alla beroende av havsisarna f\u00f6r att kunna jaga och frodas. N\u00e4r havsisarna krymper i allt snabbare takt g\u00f6r det att de f\u00e5r k\u00e4mpa h\u00e5rt f\u00f6r sin \u00f6verlevnad.<\/p>\n<\/div>\n\n

\"\"
En man boende i Qaanaaq p\u00e5 Gr\u00f6nland hackar upp en bit fruset k\u00f6tt. <\/figcaption><\/figure>\n\n
\n

Arktis urfolk<\/h2>\n\n\n\n

I Arkis lever \u00f6ver 4 miljoner m\u00e4nniskor, d\u00e4ribland ett 40-tal urfolk som tjuktjer, nenets, dolgans, athabascans, inuiter, yupiks, samer och eventer. <\/p>\n\n\n\n

De trotsar den karga milj\u00f6n och lever i harmoni med naturen. Men klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har minskat tillg\u00e5ngen till mat f\u00f6r urfolken i Arktis, vilket gjort att livet h\u00e4r blivit allt tuffare.<\/p>\n<\/div>\n\n

\"Greenpeace-fartyget
Greenpeace-fartyget MY Arctic Sunrise i en protest 2013 mot en oljerigg fr\u00e5n Statoil i Barents hav i Arktis.<\/figcaption><\/figure>\n\n
\n

Vem \u00e4ger Arktis?<\/h2>\n\n\n\n

En fj\u00e4rdedel av all olja och naturgas som \u00e4nnu inte uppt\u00e4ckts kan finnas i Arktis. N\u00e4r isen runt Nordpolen drar sig tillbaka p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, ser m\u00e5nga f\u00f6retag och l\u00e4nder d\u00e4rf\u00f6r m\u00f6jligheter att exploatera nya omr\u00e5den p\u00e5 naturresurser.<\/p>\n\n\n\n

Det har lett till en \u00f6kad n\u00e4rvaro av industrier som vill utvinna metaller, gas och olja i omr\u00e5den p\u00e5 Arktis som tidigare var skyddade av isarna. Det statliga ryska oljebolaget Gazprom \u00e4r ett av de oljebolag som \u00e4r mest aggressivt i sin framfart och som Greenpeace riktad en rad aktioner mot<\/p>\n\n\n\n

Vem har d\u00e5 r\u00e4tt till rikedomarna som ligger g\u00f6mda under Arktis sm\u00e4ltande isar? Ingen kan rent tekniskt \u00e4ga Arktis eftersom att det \u00e4r ett hav, och d\u00e4rmed r\u00e4knas som ett internationellt territorium.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan aktualiserades 2007 n\u00e4r Ryssland l\u00e4t tv\u00e5 miniub\u00e5tar dyka ner under Norra ishavet f\u00f6r att placera en rysk flagga av titan p\u00e5 havsbotten, som ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

Enligt FNs havsr\u00e4ttskonvention har kustl\u00e4nderna r\u00e4tt att str\u00e4cka ut sina territorium med 12 sj\u00f6mil utanf\u00f6r land. Det finns \u00e4ven en ekonomisk zon som g\u00e4ller f\u00f6r fiske och bottenr\u00e4ttigheter p\u00e5 ytterligare 200 sj\u00f6mil. Omkring Norra ishavet \u00e4r det Ryssland, Norge, Danmark, Kanada och USA som f\u00e5r g\u00f6ra \u00e4gandeanspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n

Dessa r\u00e4ttigheter kan vidgas om det kan p\u00e5visas att ett lands kontinentalsockel str\u00e4cker sig bortom de 200 sj\u00f6milen \u2013 och det \u00e4r en fr\u00e5ga l\u00e4nderna alltj\u00e4mt tvistar om.<\/p>\n\n\n\n

\"Sm\u00e4ltande
Sm\u00e4ltande permafrost i Jamalhalv\u00f6n, Arktis. Ett omr\u00e5de som \u00e4r starkt hotad av global uppv\u00e4rmning.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n
\n

Vad \u00e4r tundra och permafrost?<\/h2>\n\n\n\n

Tundra<\/strong> \u00e4r en klimattyp och vegetationsomr\u00e5de som omges av permafrost<\/strong> \u00e5ret om best\u00e5ende av l\u00e5g och k\u00e4nslig vegetation. Arktisk tundra<\/strong> ber\u00f6r det skogl\u00f6sa omr\u00e5de med permafrost mellan taigan och Europas, Asiens och Nordamerikas ishavsomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Tundran och permafrosten \u00e4r ocks\u00e5 en av orsakerna till att Arktis \u00e4r s\u00e5 viktig att skydda, eftersom det kan f\u00f6rv\u00e4rra och skynda p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna d\u00e5 den sm\u00e4lter.<\/p>\n\n\n\n

Det beror p\u00e5 att global uppv\u00e4rmning tinar permafrosten i Arktis, vilket frig\u00f6r enorma m\u00e4ngder av v\u00e4xthusgasen metan \u2013 och metan \u00e4r en v\u00e4xthusgas som p\u00e5 20 \u00e5rs sikt avger 72 g\u00e5nger mer v\u00e4rme upp i atmosf\u00e4ren \u00e4n koldioxid<\/strong><\/a>.<\/strong>

D\u00e4rf\u00f6r kallas Arktis f\u00f6r \u201cEn slumrande j\u00e4tte\u201d. Och det enda s\u00e4ttet att f\u00f6rhindra detta \u00e4r genom att minska v\u00e5ra utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n<\/div>\n\n

\"Greenpeace-aktivister
Greenpeace under en aktion mot industrierna i Norilsk, Arktis.<\/figcaption><\/figure>\n\n
\n

Arktis roll i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna<\/h2>\n\n\n\n

Arktis m\u00f6ter m\u00e5nga hot som fler och st\u00f6rre skogsbr\u00e4nder, krympande havsisar, f\u00f6rs\u00e4mrade livsmilj\u00f6er f\u00f6r djur- och v\u00e4xtliv, sm\u00e4ltande permafrost och \u00f6kad exploatering.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en dominobricka som inte f\u00e5r falla i v\u00e5r kamp f\u00f6r att bromsa den globala uppv\u00e4rmningen eftersom att Arktis kan elda p\u00e5 klimatkrisen ytterligare.<\/p>\n\n\n\n

Historien visar att oljefartyg \u00e4r f\u00f6renat med oljeolyckor. F\u00f6r bl.a. 32 \u00e5r sedan k\u00f6rde oljetankern Exxon Valdez p\u00e5 grund i Alaska och spillde ut flera miljoner giftig olja l\u00e4ngs kusten, i en som d\u00e5 var USA:s v\u00e4rsta oljeutsl\u00e4pp. P\u00e5 25 \u00e5rsdagen \u00e5kte flera Greenpeace aktivister ut med b\u00e5tar till en oljerigg fr\u00e5n samma f\u00f6retag som skulle \u00e5ka till Arktiska havet.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sent som under 2020 intr\u00e4ffade ytterligare en milj\u00f6katastrof, denna g\u00e5ng i Sibirien d\u00e5 20 000 ton diesel l\u00e4ckte ut i Arktis k\u00e4nsla ekosystem<\/a>. Det \u00e4r allts\u00e5 inte en fr\u00e5ga om<\/strong> \u00e4nnu en oljeolycka sker, utan n\u00e4r<\/strong> det sker.<\/p>\n\n\n\n

Greenpeace har kampanjat i \u00e5rtionden f\u00f6r att skydda Arktis s\u00e5rbara natur, och stoppa den f\u00f6r\u00f6dande jakten p\u00e5 mer olja och fossila br\u00e4nslen. Och \u00e4ven om v\u00e5rt arbete gett framg\u00e5ng under \u00e5ren, som den senaste vinsten fr\u00e5n juli 2021 d\u00e5 Gr\u00f6nlands regering meddelade att man stoppar all ny oljeutvinning i Arktis<\/a>, s\u00e5 \u00e4r kampen l\u00e5ngtifr\u00e5n \u00f6ver. Och bara genom att anv\u00e4nda din r\u00f6st, kan du vara med och bidra.<\/p>\n\n\n\n

Just nu \u00e4r vi bland annat med och driver en kampanj d\u00e4r vi anm\u00e4lt norska staten till Europadomstolen i Strasbourg, som ett led f\u00f6r att f\u00e5 den norska regeringen ska stoppa ny oljeborrning i norska delen Arktis. Genom att skriva p\u00e5 v\u00e5rt upprop kan du vara med och visa att vi, den stora massan kr\u00e4ver ett slut p\u00e5 \u00f6verexploateringen i ett av v\u00e4rldens mest k\u00e4nsliga ekosystem.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n
R\u00c4DDA ARKTIS<\/a><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arktis \u00e4r en av planetens mest h\u00e4nf\u00f6rande platser. H\u00e4r finns b\u00e5de dramatisk natur och ikoniska arter, men h\u00e4r m\u00e4rks ocks\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som mest. L\u00e4s mer!<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":49569,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[23,46],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-49536","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hav","tag-globaluppvarmning","tag-skyddaarktis","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49536","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49536"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":58240,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49536\/revisions\/58240"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/49569"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=49536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=49536"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=49536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}