{"id":49688,"date":"2023-01-01T16:35:00","date_gmt":"2023-01-01T15:35:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=49688"},"modified":"2023-03-17T09:43:15","modified_gmt":"2023-03-17T08:43:15","slug":"arktis-hot","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/arktis-hot\/","title":{"rendered":"Arktis \u2013 isarna sm\u00e4lter"},"content":{"rendered":"\n
\"Tre<\/figure>\n\n

Den globala uppv\u00e4rmningen g\u00f6r att Arktis sm\u00e4lter<\/strong>. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna beror p\u00e5 v\u00e5ra utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, och dessa g\u00f6r nu att Arktis ekosystem \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att kollapsa.<\/p>\n\n

Uppv\u00e4rmningen av Arktis g\u00e5r snabbare \u00e4n n\u00e5gon annan plats p\u00e5 jorden. Vi f\u00f6rlorar 13 % <\/a>av Arktis havsis varje \u00e5rtionde, och under de senaste 30 \u00e5ren har vi f\u00f6rlorat hela 95 % <\/a>av Arktis \u00e4ldsta och tjockaste isar.<\/p>\n\n

Samtidigt lurar fler hot som uppblossande zombiebr\u00e4nder, ny gas- och oljeutvinning  och skogsbr\u00e4nder. Om vi f\u00f6rlorar Arktis, kommer det att snabba p\u00e5 och f\u00f6rv\u00e4rra klimatkrisen.<\/p>\n\n

\"Ett
V\u00e4rldens f\u00f6rsta flytande k\u00e4rnkraftsverk l\u00e4mnar St. Petersburg f\u00f6r att \u00e5ka till Arktis. \u00d6kad industriell n\u00e4rvaro i Arktis riskerar att snabba och f\u00f6rv\u00e4rra p\u00e5 den globala uppv\u00e4rmningen som hotar Arktis population av isbj\u00f6rnar.<\/figcaption><\/figure>\n\n

5 anledningar till att Arktis sm\u00e4lter<\/strong><\/h2>\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, sm\u00e4ltande permafrost, oljeolyckor, \u00f6verfiske och industrialisering av or\u00f6rda naturomr\u00e5den \u2013 Arktis<\/a> uts\u00e4tts f\u00f6r m\u00e5nga hot som riskerar att minska den biologiska m\u00e5ngfalden och snabba p\u00e5 den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n\n

1. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/h3>\n\n

V\u00e5ra utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser har lett till att temperaturen i Arktis stiger dubbelt s\u00e5 snabbt som i n\u00e5gon annan region p\u00e5 jorden. Koldioxiden skapar en f\u00f6rst\u00e4rkt v\u00e4xthuseffekt som sm\u00e4lter isen, och g\u00f6r att haven blir surare.<\/p>\n\n

Det g\u00f6r att vi redan ser tydliga effekter p\u00e5 arter som f\u00e5r allt sv\u00e5rare att finna mat, f\u00f6da upp ungar och \u00f6verleva.<\/p>\n\n

2. Skogsbr\u00e4nder<\/h3>\n\n

Br\u00e4nderna i Sibirien och Arktis riskerar att elda p\u00e5 klimatkrisen. Bara mellan juni och augusti 2021 pumpade br\u00e4nderna fr\u00e5n ryska taigan i Arktis ensamt ut 970 megaton koldioxid<\/a>. Det \u00e4r mer \u00e4n utsl\u00e4ppen fr\u00e5n alla v\u00e4rldens skogsbr\u00e4nder tillsammans under samma \u00e5r.<\/p>\n\n

M\u00e5nga av br\u00e4nderna sker p\u00e5 torvmarker i Sibirien och Arktis, och dessa br\u00e4nder \u00e4r de farligaste f\u00f6r v\u00e5rt klimat. Torvbr\u00e4nder genererar inte bara skadliga partiklar, utan \u00e4ven enorma m\u00e4ngder koldioxid eftersom torv har absorberat koldioxid i tiotusentals \u00e5r.<\/p>\n\n

3. Ny utvinning av gas och olja<\/h3>\n\n

Arktis \u00e4r ett av planetens mest k\u00e4nsliga ekosystem, \u00e4nd\u00e5 vill oljebolag \u00f6ka sin n\u00e4rvaro h\u00e4r. Fr\u00e5gan \u00e4r inte om<\/strong> oljeolyckor sker, utan n\u00e4r<\/strong> dessa sker. <\/p>\n\n

S\u00e5 sent som under 2020 l\u00e4ckte 30 000 ton dieselolja ut fr\u00e5n ett ryskt oljefartyg viden flod n\u00e4ra Norilsk, Sibirien. Det har lett till att det nu \u00e4r en av de mest f\u00f6rorenade platserna p\u00e5 jorden.<\/p>\n\n

Trots det ser m\u00e5nga f\u00f6retag och l\u00e4nder m\u00f6jligheter f\u00f6r ny utvinning av gas och olja n\u00e4r Arktis ist\u00e4cke krymper. Det statliga ryska oljebolaget Gazprom \u00e4r ett av de oljebolag som \u00e4r mest aggressiva i sin framfart.<\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tSkydda Arktis, l\u00e5t oljan ligga!\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Namninsamling fr\u00e5n Greenpeace f\u00f6r att stoppa norska regeringen att forts\u00e4tta leta efter olja i s\u00e5rbara Arktis, l\u00e4ngre norrut \u00e4n n\u00e5gon tidigare g\u00e5ng.<\/p>\n\t\t\t\t \n SKRIV P\u00c5\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t\n

<\/div>\n\n

4. Permafrosten sm\u00e4lter<\/h3>\n\n

Om Arktis permafrost sm\u00e4lter<\/strong> och Sibirien tinar s\u00e5 kommer det att frig\u00f6ra enorma m\u00e4ngder metan \u2013 en v\u00e4xthusgas som p\u00e5 20 \u00e5rs sikt avger 72 g\u00e5nger mer v\u00e4rme upp i atmosf\u00e4ren \u00e4n koldioxid<\/a>.<\/p>\n\n

D\u00e4rf\u00f6r kallas Arktis sm\u00e4ltande permafrost f\u00f6r en tickande klimatbomb, eftersom det skulle f\u00e5 en global klimatp\u00e5verkan och ge oss m\u00e4nniskor \u00e4nnu mindre utrymme f\u00f6r andra klimatp\u00e5verkande utsl\u00e4pp innan vi n\u00e5r de farliga tr\u00f6skelv\u00e4rdena.<\/p>\n\n

5. Zombiebr\u00e4nder<\/h3>\n\n

Zomebiebrand? Ja, du l\u00e4ste r\u00e4tt! Det m\u00e4rkliga \u00e4r inte bara att br\u00e4nder kan uppst\u00e5 \u201cfr\u00e5n de d\u00f6da\u201d, utan \u00e4ven att det kan intr\u00e4ffa just h\u00e4r, p\u00e5 en av v\u00e4rldens kallaste platser, vid den norra polcirkeln.<\/p>\n\n

Det handlar om br\u00e4nder som \u00f6vervintrat under sn\u00f6 i torvmarker, f\u00f6r att sedan flamma upp p\u00e5 v\u00e5ren n\u00e4r det blir varmare.<\/p>\n\n

Torvmarkerna i Sibirien \u00e4r v\u00e4ldigt gamla och n\u00e4r de fattar eld, kan underlaget skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r br\u00e4nder att pyra i dagar, veckor, m\u00e5nader och till och med \u00e5r.<\/p>\n\n

\"Stor
Bilden fr\u00e5n rekordbr\u00e4nderna i Sibirien sommaren 2021. Om isarna i Arktis sm\u00e4lter s\u00e5 kan det f\u00e5 global klimatp\u00e5verkan och \u00f6ka f\u00f6rekomsten av extremv\u00e4der som v\u00e4rmeb\u00f6ljor.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Konsekvenser om Arktis sm\u00e4lter<\/strong><\/h2>\n\n

Under de senaste \u00e5ren har temperaturen p\u00e5 Arktis varit mer \u00e4n 20 grader varmare \u00e4n normalt, en temperatur\u00f6kning som tidigare varit helt ot\u00e4nkbar. Om isarna i Arktis sm\u00e4lter s\u00e5 kommer de f\u00e5 f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser f\u00f6r v\u00e5r planet i form av:<\/p>\n\n

Fler v\u00e4rmeb\u00f6ljor och extremv\u00e4der <\/strong><\/h3>\n\n

Arktis hj\u00e4lper till med att kyla ner v\u00e5r v\u00e4rld. Eftersom stora delar av Arktis \u00e4r t\u00e4ckt av sn\u00f6 och is som reflekterar v\u00e4rme tillbaka till rymden, s\u00e5 balanserar de upp f\u00f6r andra delar av v\u00e4rlden som absorberar v\u00e4rme. <\/p>\n\n

Mindre is inneb\u00e4r mer v\u00e4rme som absorberas i haven, vilket kommer skapa fler intensiva v\u00e4rmeb\u00f6ljor och extremv\u00e4der \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n

\u00d6kad havsniv\u00e5stigning<\/strong><\/h3>\n\n

Havsniv\u00e5stigningen har i genomsnitt \u00f6kat med 20-22 cm sedan 1880-talet<\/a>, och det blir bara v\u00e4rre. \u00d6kade havsniv\u00e5er hotar kustn\u00e4ra st\u00e4der och mindre \u00f6-nationer och kommer f\u00f6rv\u00e4rra \u00f6versv\u00e4mningar och stormfloder.<\/p>\n\n

Avsm\u00e4ltning av Gr\u00f6nlands inlandsis \u00e4r \u00e4ven en viktig prediktor f\u00f6r framtida havsniv\u00e5h\u00f6jning; om den sm\u00e4lter helt kan den globala havsniv\u00e5n stiga med 6 meter<\/a>. <\/p>\n\n

S\u00e4mre livsmedelss\u00e4kerhet<\/strong><\/h3>\n\n

Polarvirvlar, v\u00e4rmeb\u00f6ljor och of\u00f6ruts\u00e4gbara v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden orsakat av sm\u00e4ltande isar skapar redan betydande skada p\u00e5 gr\u00f6dor som det globala livsmedelssystemet \u00e4r beroende av. <\/p>\n\n

Dessa problem kommer bara bli v\u00e4rre i samband med att isarna sm\u00e4lter, och v\u00e4rldens fattiga kommer drabbas v\u00e4rst.<\/p>\n\n

Minskad biologisk m\u00e5ngfald<\/strong><\/h3>\n\n

N\u00e4r isarna sm\u00e4lter, s\u00e5 kommer arter som inte hinner anpassa sig att f\u00f6rsvinna. Sm\u00e4ltande isar och permafrost hotar valrossar, fj\u00e4llr\u00e4var, isbj\u00f6rnar, fj\u00e4llugglor, renar och m\u00e5nga andra arter som lever i Arktis. Om de f\u00f6rsvinner kan hela ekosystemet i Arktis kollapsa.<\/p>\n\n

\"4
Fr\u00e5n 2017 n\u00e4r Greenpeace-skeppet MY Arctic Sunrise \u00e4r i Arktis f\u00f6r att dokumentera, avsl\u00f6ja och utmana den norska staten och Statoil som letar efter ny olja i Barents hav.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Skydda Arktis \u2013 l\u00e5t oljan ligga!<\/h2>\n\n

Arktis \u00e4r en nyckelfr\u00e5ga f\u00f6r att hejda klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det som p\u00e5g\u00e5r just nu helt oacceptabelt. Greenpeace har arbetar i \u00e5rtionden f\u00f6r att skydda Arktis s\u00e5rbara natur, och stoppa den f\u00f6r\u00f6dande jakten p\u00e5 mer olja och fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n\n

V\u00e5rt arbete har genom \u00e5ren gett framg\u00e5ng, som den senaste vinsten fr\u00e5n juli 2021 d\u00e5 Gr\u00f6nlands regering meddelade att man stoppar all ny oljeutvinning i Arktis<\/a>. Men kampen \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver, f\u00f6r n\u00e4r Arktis isar sm\u00e4lter s\u00e5 ser m\u00e5nga l\u00e4nder och f\u00f6retag nya m\u00f6jligheter f\u00f6r exploatering.<\/p>\n\n

Och bara genom att anv\u00e4nda din r\u00f6st, kan du vara med och bidra. Just nu \u00e4r vi bland annat med och driver en kampanj d\u00e4r vi anm\u00e4lt norska staten till Europadomstolen i Strasbourg, som ett led f\u00f6r att f\u00e5 den norska regeringen att stoppa ny oljeborrning i norska delen av Arktis.<\/p>\n\n

Genom att skriva p\u00e5 v\u00e5rt upprop kan du vara med och visa att vi, den stora massan kr\u00e4ver ett slut p\u00e5 \u00f6verexploateringen i ett av v\u00e4rldens mest k\u00e4nsliga ekosystem.<\/p>\n\n

\n
G\u00c5 TILL NAMNINSAMLING<\/a><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den globala uppv\u00e4rmningen g\u00f6r att Arktis \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att sm\u00e4lta. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna beror p\u00e5 v\u00e5ra utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, och dessa g\u00f6r nu att Arktis ekosystem \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att kollapsa.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":49698,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[23,46],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-49688","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hav","tag-globaluppvarmning","tag-skyddaarktis","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49688","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49688"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55792,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49688\/revisions\/55792"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/49698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=49688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=49688"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=49688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}