{"id":50147,"date":"2021-12-22T16:50:48","date_gmt":"2021-12-22T15:50:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=50147"},"modified":"2023-06-05T15:13:38","modified_gmt":"2023-06-05T14:13:38","slug":"det-sjatte-massutdoendet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/klimat\/det-sjatte-massutdoendet\/","title":{"rendered":"Det sj\u00e4tte massutd\u00f6endet"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Den afrikanska elefanten har under flera decennier minskat kraftigt p\u00e5 grund av tjuvjakt och f\u00f6rlust av livsmilj\u00f6er. \/ Foto av David Clode.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Biologisk m\u00e5ngfald<\/a> \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r allt liv p\u00e5 jorden. Den skapar friska ekosystem, vilket i sin tur skapar ekosystemtj\u00e4nster som ger oss luft att andas, rent vatten, reglerat klimat, medicin och skydd mot nya pandemier.<\/p>\n\n

Men p\u00e5 grund av oss m\u00e4nniskor och hur vi exploaterar naturen sker just nu ett sj\u00e4tte massutd\u00f6ende. Det senaste \u00e4gde rum f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan n\u00e4r dinosaurierna f\u00f6rsvann. Det riskerar att rubba hela ekosystemet som vi m\u00e4nniskor och alla andra arter p\u00e5 jorden \u00e4r beroende av f\u00f6r att \u00f6verleva.<\/p>\n\n

\"\"
En spetsnosh\u00f6rning och hennes unge i ett naturreservat i Lewa, Kenya. F\u00f6r 150 \u00e5r sedan vandrade omkring 100 000 nosh\u00f6rningar \u00f6ver st\u00f6rre delen av Afrika, idag \u00e5terst\u00e5r ca 5 000 individer och arten \u00e4r akut hotad. \/ Foto av David Clode.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Massutd\u00f6ende \u2013 en av v\u00e5r tids stora \u00f6desfr\u00e5gor<\/strong><\/h2>\n\n

Vi befinner oss i ett planet\u00e4rt n\u00f6dl\u00e4ge. Omkring en miljon djur- och v\u00e4xtarter riskerar att utrotas, enligt en rapport<\/a> fr\u00e5n IPBES, FNs forskarpanel f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster.<\/p>\n\n

Utrotningstakten \u00e4r idag mellan tio och flera hundra g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet under de senaste 10 miljoner \u00e5ren.<\/p>\n\n

Snart kan fantastiska arter som frodats p\u00e5 v\u00e5r planet i tiotusentals \u00e5r vara reducerade till historier om en svunnen tid d\u00e5 vi fortfarande hade m\u00f6jlighet att p\u00e5verka planetens \u00f6de.<\/p>\n\n

Aldrig tidigare i m\u00e4nsklighetens historia har antalet arter f\u00f6rsvunnit i en s\u00e5dan takt som nu. Om vi inte agerar kan det hota allt levande p\u00e5 jorden, \u00e4ven oss m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n

Utan biologisk m\u00e5ngfald med all den otroliga och komplexa variation som finns mellan och inom arter och livsmilj\u00f6er p\u00e5 v\u00e5r planet kommer enorma m\u00e4ngder volym av ekosystem att kollapsa och med det \u00e4ven m\u00e5nga av de ekosystemtj\u00e4nster vi tar f\u00f6r givna.<\/p>\n\n

\"\"
I Sverige finns endast 450 fj\u00e4llr\u00e4var kvar och arten \u00e4r s\u00e5 hotad att den \u00e4r r\u00f6dlistad. Det beror bl.a. p\u00e5 konkurrens fr\u00e5n den mycket st\u00f6rre r\u00f6dr\u00e4ven som tr\u00e4nger sig upp ovanf\u00f6r tr\u00e4dgr\u00e4nsen n\u00e4r klimatet blir varmare.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Det snabba utd\u00f6endet beror bland annat p\u00e5 f\u00f6roreningar, anv\u00e4ndande av olika bek\u00e4mpningsmedel, avskogning, oh\u00e5llbart jordbruk, destruktiva fiskemetoder och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Och enbart i Sverige \u00e4r hela 2 249 arter klassificerade som hotade, enligt artdatabankens r\u00f6dlista<\/a> fr\u00e5n 2020.<\/p>\n\n

Bevarandet av biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r en av m\u00e4nsklighetens st\u00f6rsta \u00f6desfr\u00e5gor och v\u00e4rldens forskare \u00e4r eniga om att vi fortfarande kan v\u00e4nda den negativa trenden. Men f\u00f6r att lyckas m\u00e5ste vi skapa en h\u00e5llbar relation till allt liv som vi delar planeten med.<\/p>\n\n

\n
BLI M\u00c5NADSGIVARE<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n
\"\"
En bergsgorilla i Kongo, en av m\u00e4nniskans n\u00e4rmaste sl\u00e4ktingar, som \u00e4r akut hotad. Det beror fr\u00e4mst p\u00e5 tjuvjakt och habitatf\u00f6rst\u00f6relse i samband med sk\u00f6vling av regnskog.<\/figcaption><\/figure>\n\n

5 st\u00f6rsta hoten mot biologisk m\u00e5ngfald<\/h2>\n\n

1. F\u00f6rst\u00f6rda livsmilj\u00f6er<\/h3>\n\n

I rapporten fr\u00e5n IPBES framg\u00e5r att f\u00f6rst\u00f6rda livsmilj\u00f6er \u00e4r den fr\u00e4msta drivkraften till den snabba artf\u00f6rlusten. <\/p>\n\n

Vi m\u00e4nniskor har f\u00f6r\u00e4ndrat en stor del av jordens naturliga milj\u00f6er, d\u00e4r vi p\u00e5verkat 75 procent av landytan, 66 procent av haven och 85 procent av planetens v\u00e5tmarker. \u00c4ven den globala avskogningen forts\u00e4tter, \u00e4ven om den minskat (32 miljoner<\/a> hektar prim\u00e4ra eller \u00e5terh\u00e4mtade skogar sk\u00f6vlades mellan 2010 och 2015).<\/p>\n\n

Den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringen i markanv\u00e4ndningen har skett till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r uppodling av gr\u00e4smarker och avskogning f\u00f6r att skapa mark f\u00f6r odling och bete.<\/p>\n\n

Problemet kring f\u00f6rst\u00f6rda livsmilj\u00f6er har m\u00e5nga orsaker, men kan bland annat kopplas till att det idag finns en miljard n\u00f6tkreatur, vilket lett till stora konsekvenser, inte minst  i Amazonas, regnskogen som \u00e4r hem till 10 procent av v\u00e4rldens arter. H\u00e4r anl\u00e4ggs br\u00e4nder av boskapsuppf\u00f6dare f\u00f6r att ge n\u00f6tkreatur ny betesmark, samt f\u00f6r sojaplantager som anv\u00e4nds till foder f\u00f6r boskapsdjuren.<\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tStoppa f\u00f6r\u00f6delsen i Amazonas, skydda regnskogen\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Jordens mest artrika skog sk\u00f6vlas f\u00f6r snabba vinster \u2013 att f\u00f6rlora Amazonas, \u00e4r att f\u00f6rlora klimatkrisen. Skriv under och var med i kampen f\u00f6r att r\u00e4dda regnskogen.<\/p>\n\t\t\t\t \n SKRIV UNDER\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t\n

<\/div>\n\n

2. Exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk<\/strong><\/h3>\n\n

F\u00f6ljt av f\u00f6rst\u00f6rda livsmilj\u00f6er kommer avverkning, sk\u00f6rd, jakt och fiske. Med en \u00f6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 mat, energi och material sker nu en \u00f6verexploatering av jordens resurser. Faktum \u00e4r att jordbruksmarker idag t\u00e4cker omkring 38 procent<\/a> av jordens totala markyta.<\/p>\n\n

Inte heller Sverige \u00e4r f\u00f6rskonat fr\u00e5n \u00f6verexploatering. H\u00e4r sk\u00f6vlar skogsindustrierna naturskog som ers\u00e4tts med tr\u00e4dplantager (som redan utg\u00f6r en stod andel av svensk \u201cskog\u201d), som oftast best\u00e5r av ett enda tr\u00e4slag, vars enda syfte \u00e4r att v\u00e4xa snabbt och sedan avverkas.<\/p>\n\n

3. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong><\/h3>\n\n

Enligt IPCC-rapporten<\/a> fr\u00e5n FNs klimatforskare ber\u00e4knas m\u00e4nniskor ha orsakat en global uppv\u00e4rmning<\/a> p\u00e5 cirka 1 grad \u00e5r 2017 i j\u00e4mf\u00f6relse med temperaturer som uppm\u00e4ttes f\u00f6re industrialiseringen.<\/p>\n\n

D\u00e4r framg\u00e5r \u00e4ven att frekvensen och intensiteten i extremv\u00e4der som br\u00e4nder, \u00f6versv\u00e4mningar och torka \u00f6kat under de senaste 50 \u00e5ren. Samtidigt har \u00e4ven havsniv\u00e5stigningen \u00f6kat med 16 till 21 cm sedan 1900.<\/p>\n\n

Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar har bidragit till stora negativa effekter f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald. Bland annat \u00e4r 50 procent av korallpopulationen nu hotad, och detsamma g\u00e4ller f\u00f6r andra k\u00e4nsliga ekosystem, som Arktis.<\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tKlimatkrisen – kr\u00e4v att politikerna agerar!\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Kr\u00e4v att v\u00e4rldens ledare agerar mot klimatkrisen. Forskningen \u00e4r tydlig \u2013 vi m\u00e5ste sluta investera i det som f\u00f6rst\u00f6r v\u00e5r planet. G\u00f6r din r\u00f6st h\u00f6rd och kr\u00e4v en politik f\u00f6r framtiden!<\/p>\n\t\t\t\t \n Engagera dig\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t\n

<\/div>\n\n

4. Invasiva arter<\/h3>\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, \u00f6kad handel, fler invasiva tr\u00e4dg\u00e5rdsv\u00e4xter, skogsindustrins plantering av fr\u00e4mmande tr\u00e4dslag och utsl\u00e4pp av ballastvatten fr\u00e5n b\u00e5tar \u00e4r n\u00e5gra av orsakerna till en \u00f6kad f\u00f6rekomst av invasiva arter som konkurrerar ut naturligt f\u00f6rekommande arter.<\/p>\n\n

Det \u00e4r ett v\u00e4xande problem bland djur- och v\u00e4xtarter som riskerar att rubba m\u00e5nga ekosystem i s\u00e5v\u00e4l Sverige som i resten av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n

5. F\u00f6roreningar<\/h3>\n\n

F\u00f6roreningar i jord, vatten och luft \u00e4r stora drivkrafter till f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald. Kv\u00e4ve \u00e4r exempelvis en viktig del av v\u00e5ra naturliga ekosystem, men n\u00e4r f\u00f6r mycket kv\u00e4ve kommer ut i milj\u00f6n genom f\u00f6rbr\u00e4nning av br\u00e4nslen, kalhyggen eller jordbruk har det en negativ effekt p\u00e5 klimatet och v\u00e5r livsmilj\u00f6.<\/p>\n\n

Vilda blommor, lavar och svampar beh\u00f6ver till exempel en relativt n\u00e4ringsfattig jord f\u00f6r att frodas, men i takt med att milj\u00f6er f\u00e5tt ett \u00f6verskott av kv\u00e4ve s\u00e5 har dessa omr\u00e5den tagits \u00f6ver av kv\u00e4ve\u00e4lskande v\u00e4xter som n\u00e4sslor, torn och kopersilja.<\/p>\n\n

Denna process kallas \u00f6verg\u00f6dning och orsakar en konkurrenseffekt d\u00e4r de v\u00e4xter som inte gillar kv\u00e4ve konkurreras ut av kv\u00e4ve\u00e4lskande v\u00e4xter, och d\u00e4rf\u00f6r hotas av utrotning.<\/p>\n\n

En annan v\u00e4xande f\u00f6rorening \u00e4r plast som nu hotar minst 267 arter i haven och varje \u00e5r d\u00f6dar tusentals havsf\u00e5glar, havssk\u00f6ldpaddor och flertalet marina d\u00e4ggdjur som fastnat- eller f\u00e5r i sig plast. <\/p>\n\n

Plastf\u00f6roreningar \u00e4r ett av hoten mot v\u00e5ra v\u00e4rldshav<\/a>, och vi p\u00e5 Greenpeace arbetar f\u00f6r att se till s\u00e5 att ett historiskt globalt plastavtal kommer p\u00e5 plats i FN under f\u00f6rhandlingarna som v\u00e4ntas p\u00e5g\u00e5 fram till 2024. Ut\u00f6ver det hotas \u00e4ven haven av planer p\u00e5 ut\u00f6kad gruvdrift p\u00e5 havsbotten<\/a>, oljeexploatering, destruktivt \u00f6verfiske och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.

Vill du vara med och st\u00e5 upp f\u00f6r v\u00e4rldens hav, och se till att ett tillr\u00e4ckligt starkt globalt plastavtal r\u00f6stas igenom under f\u00f6rhandlingarna i FN? Skriv under v\u00e5rt globala upprop!<\/a><\/p>\n\n

\"\"
Greenpeace frivilliga brandm\u00e4n f\u00f6rbereder sig f\u00f6r att sl\u00e4cka en brand i centrala Kalimantans regnskog. Ett artrikt omr\u00e5de med unika ekosystem som m\u00e5ste bevaras. \/ Foto av Ulet Ifansasti, Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Greenpeace agerar f\u00f6r att bevara biologisk m\u00e5ngfald<\/strong><\/h2>\n\n

Klimatkrisen och massutd\u00f6ende \u00e4r tydliga tecken att jorden k\u00e4mpar f\u00f6r \u00f6verlevnad, men v\u00e4rldens forskare \u00e4r eniga om att v\u00e5r planet fortfarande g\u00e5r att r\u00e4dda.<\/p>\n\n

Greenpeace \u00e4r en oberoende organisation som agerar \u2013 och skapar verklig f\u00f6r\u00e4ndring. Vi best\u00e5r av \u00f6ver 20 000 personer, exempelvis: forskare, volont\u00e4rer och aktivister som tillsammans k\u00e4mpar f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar framtid.<\/p>\n\n

Vi bevakar, utreder och agerar med kraft mot l\u00e4nder, stater och f\u00f6retag som bland annat Bolsonaros milj\u00f6fientliga politik i Brasilien som \u00f6del\u00e4gger v\u00e4rldens st\u00f6rsta tropiska regnskog, Sveaskog h\u00e4r i Sverige och deras exploatering av v\u00e5ra sista naturskogar och Shell som vill forts\u00e4tta exploatera k\u00e4nsliga ekosystem.<\/p>\n\n

Det \u00e4r bara n\u00e5gra exempel, som \u00e4r m\u00f6jligt tack vare v\u00e5rt oberoende. Vi tar inte emot en krona fr\u00e5n regeringar, myndigheter, stater eller f\u00f6retag. Vi st\u00e5r dock inf\u00f6r en tuff uppgift, och f\u00f6r att lyckas beh\u00f6ver vi din hj\u00e4lp.<\/p>\n\n

Vill du g\u00f6ra en insats som best\u00e5r? K\u00e4mpa med oss f\u00f6r en levande planet \u2013 bli m\u00e5nadsgivare idag!<\/p>\n\n

\n
BLI M\u00c5NADSGIVARE<\/a><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 grund av oss m\u00e4nniskor och hur vi exploaterar naturen p\u00e5g\u00e5r nu ett sj\u00e4tte massutd\u00f6ende. Det senaste \u00e4gde rum f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan n\u00e4r dinosaurierna f\u00f6rsvann. Det riskerar att rubba hela ekosystemet som vi m\u00e4nniskor och alla andra arter p\u00e5 jorden \u00e4r beroende av f\u00f6r att \u00f6verleva.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":50149,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[3,2,22],"tags":[40,61,60,28,23],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-50147","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hav","category-klimat","category-skog","tag-biodiversitet","tag-djur","tag-miljogifter","tag-overfiske","tag-globaluppvarmning","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50147","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50147"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50147\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":56323,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50147\/revisions\/56323"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/50149"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50147"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50147"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50147"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=50147"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}