{"id":51488,"date":"2022-04-13T08:21:18","date_gmt":"2022-04-13T07:21:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=51488"},"modified":"2023-04-05T18:46:18","modified_gmt":"2023-04-05T17:46:18","slug":"vi-dammsuger-vara-hav-pa-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/vi-dammsuger-vara-hav-pa-liv\/","title":{"rendered":"Vi dammsuger v\u00e5ra hav p\u00e5 liv"},"content":{"rendered":"\n
\"The
\u00a9 Pierre Gleizes \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan kunde vi l\u00e4sa om ett 60-tal pigghajar och rockor som p\u00e5tr\u00e4ffats d\u00f6da eller d\u00f6ende i Lysekils hamn. Det \u00e4r en ett tydligt kvitto p\u00e5 den destruktiva relationen vi har till v\u00e5ra hav. Inte bara har dessa hajar och rockor d\u00f6tt helt i on\u00f6dan, de \u00e4r \u00e4ven fridlysta arter och d\u00e4rmed f\u00f6rbjudna att fiska. <\/strong><\/p>\n\n

Troligen har de dragits upp av en bottentr\u00e5l, klassats som bif\u00e5ngst och sedan dumpats. Bottentr\u00e5lar drar upp allt som kommer i dess v\u00e4g, \u00e4ven fredade arter. Detta \u00e4r bara ett av m\u00e5nga argument till varf\u00f6r hela den storskaliga industriella fiskerin\u00e4ringen m\u00e5ste st\u00e4llas om och bottentr\u00e5lning som fiskemetod m\u00e5ste f\u00f6rbjudas. <\/p>\n\n

Bottentr\u00e5lningen \u00e4r en av de mest destruktiva fiskemetoderna <\/strong>och \u00e4ven den vanligaste i industriellt fiske. Med j\u00e4ttelika n\u00e4t dammsuger man havet p\u00e5 liv, samtidigt som man river upp stora omr\u00e5den av havsbotten och \u00f6del\u00e4gger b\u00e5de den marina floran och hela fiskbest\u00e5nd. Resultatet blir marina kyrkog\u00e5rdar och en m\u00e4ngd individer som klassas som bif\u00e5ngst och ofta – skadade eller  redan d\u00f6da- kastas tillbaka i havet. Greenpeace har l\u00e4nge arbetat f\u00f6r ett f\u00f6rbud mot denna fruktansv\u00e4rda fiskemetod, framf\u00f6rallt mot att bottentr\u00e5la p\u00e5 omr\u00e5den som \u00e4r klassade som skyddsv\u00e4rda eller speciellt \u00f6mt\u00e5liga.  <\/a><\/p>\n\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r bottentr\u00e5lning bara ett av m\u00e5nga hot mot v\u00e5ra hav. I \u00e5rhundraden har vi betraktat haven som n\u00e5got o\u00e4ndligt, en plats d\u00e4r vi kan dumpa v\u00e5ra sopor och plundra p\u00e5 liv. Vad som h\u00e4nder under vattenytan \u00e4r ofta sv\u00e5rt f\u00f6r oss b\u00e5de att se och f\u00f6rst\u00e5, men ett levande hav \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en levande planet. <\/p>\n\n

F\u00f6rra veckan sl\u00e4pptes IPCCs senaste rapport<\/strong> (AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change) <\/a>som \u00e5terigen fastsl\u00e5r att ekosystem i balans som \u00e4r av de viktigaste \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att minska klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. En av den st\u00f6rsta kols\u00e4nkan \u00e4r just haven, som tar upp 30% av den koldioxid vi sl\u00e4pper ut, samtidigt som det producerar h\u00e4lften av det syre vi andas. Men i samma takt som havens h\u00e4lsa f\u00f6rs\u00e4mras, till f\u00f6ljd av olika typer av destruktiv m\u00e4nsklig aktivitet, f\u00f6rs\u00e4mras \u00e4ven dess f\u00f6rm\u00e5ga att ta upp koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren. F\u00f6rsurade hav \u201crapar\u201d till och med ut koldioxid och bidrar, snarare \u00e4n motverkar, d\u00e4rmed till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. <\/p>\n\n

Haven t\u00e4cker 71 procent av v\u00e5r bl\u00e5 planet,<\/strong> och reglerar \u00e4ven planetens temperatur. Men i och med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna v\u00e4rms \u00e4ven haven upp. Faktum \u00e4r att sedan 1970 har mer \u00e4n 90 procent av uppv\u00e4rmningen tagits upp av haven, vilket betyder varmare hav och mer stressade ekosystem. Inget av hoten mot ekosystemen i haven sker isolerat. Som ett exempel skapar \u00f6verfiske k\u00e4nsliga populationer, mindre resilienta mot exempelvis f\u00f6rsurning och uppv\u00e4rmning. I ett ekosystem h\u00e4nger allt ihop, och konsekvenserna av hoten i form av \u00f6verfiske, f\u00f6roreningar, uppv\u00e4rmning, h\u00e5rd trafikering och djuphavsgruvdrift f\u00f6rst\u00e4rker varandra. <\/p>\n\n

F\u00f6rresten, p\u00e5 tal som djuphavsgruvdrift. Det \u00e4r en verksamhet som \u00e4r starkt kritiserad b\u00e5de av milj\u00f6organisationer och forskare. Argumenten mot att bedriva gruvdrift p\u00e5 djuphavsbotten<\/a> v\u00e4xer i takt med att vi l\u00e4r oss mer om detta k\u00e4nsliga och unika ekosystem, som vi fortfarande vet mindre om \u00e4n vad vi vet om m\u00e5nens yta.\u00a0 Trots detta planerar FNs organ f\u00f6r djuphavsmilj\u00f6er (ISA) att godk\u00e4nna f\u00f6r djuphavsgruvdrift n\u00e4sta \u00e5r. Konsekvenserna detta kan komma att ha f\u00f6r ekosystemen p\u00e5 djuphavs niv\u00e5 liksom f\u00f6r hela havet \u00e4r o\u00f6versk\u00e5dligt.\u00a0<\/p>\n\n

Vad kan d\u00e5 hejda denna massiva samling hot mot livets vagga?<\/strong> Forskare \u00e4r \u00f6verens om att det b\u00e4sta vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att s\u00e4kra havets- och d\u00e4rmet planetes- \u00e5terh\u00e4mtning och framtida h\u00e4lsa \u00e4r att skydda minst 30 procent av haven senast 2030, vilket Sveriges regering har st\u00e4llt sig bakom.<\/a> Men f\u00f6r att 30 procent av v\u00e4rldens hav ska st\u00e4llas under skydd m\u00e5ste vi f\u00e5 till en global regleringstruktur med mandat att stifta skyddade marina omr\u00e5den. Eller enklare sagt, vi m\u00e5ste besluta om ett globalt havsavtal. Ett s\u00e5dan har v\u00e4rldens regeringar f\u00f6rhandlat om sedan 2004, utan framg\u00e5ng, nu sist i mars i \u00e5r. Nu kr\u00e4ver allt fler nationer att ett avtal ska beslutas om under 2022, och n\u00e4sta f\u00f6rhandlingsomg\u00e5ng av det s\u00e5 kallade BBNJ (Marine Biodiversity of Areas Beyond National Jurisdiction – marin biologisk m\u00e5ngfald i omr\u00e5den utanf\u00f6r nationell jurisdiktion) \u00e4ger rum p\u00e5 FNs h\u00f6gkvarter i New York i augusti. <\/p>\n\n

Fram till detta m\u00f6te \u00e4r det av yttersta vikt att vi s\u00e4tter press p\u00e5 v\u00e5ra regeringar och visar dem att vi kr\u00e4ver att de \u00e5terv\u00e4nder hem efter m\u00f6tet i New York med ett globalt havsavtal, starkt nog att s\u00e4kra en levande framtid f\u00f6r haven och f\u00f6r v\u00e5r planet! <\/p>\n\n

H\u00e4ng med oss genom att skriva under v\u00e5r namninsamling<\/a> f\u00f6r ett starkt globalt havsavtal. Har du redan gjort det s\u00e5 h\u00f6rs vi p\u00e5 mejl fram\u00f6ver! <\/strong><\/p>\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan kunde vi l\u00e4sa om ett 60-tal pigghajar och rockor som p\u00e5tr\u00e4ffats d\u00f6da eller d\u00f6ende i Lysekils hamn. Det \u00e4r en ett tydligt kvitto p\u00e5 den destruktiva…<\/p>\n","protected":false},"author":48,"featured_media":50769,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[40,28,63,30,48],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-51488","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hav","tag-biodiversitet","tag-overfiske","tag-gruvdriftpahavsbotten","tag-marinaskyddadeomraden","tag-ipcc","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51488","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/48"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51488"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51488\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55996,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51488\/revisions\/55996"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/50769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51488"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51488"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51488"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=51488"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}