{"id":51500,"date":"2022-04-19T12:52:31","date_gmt":"2022-04-19T11:52:31","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=51500"},"modified":"2023-02-17T12:59:31","modified_gmt":"2023-02-17T11:59:31","slug":"oljetankern-fso-safer-hinner-vi-stoppa-miljobomben-fran-att-smalla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/oljetankern-fso-safer-hinner-vi-stoppa-miljobomben-fran-att-smalla\/","title":{"rendered":"Oljetankern FSO Safer \u2013 hinner vi stoppa milj\u00f6bomben fr\u00e5n att sm\u00e4lla?"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n

Den \u00f6vergivna och rostskadade megatankern FSO Safer i R\u00f6da havet utanf\u00f6r Jemen riskerar att orsaka en av de v\u00e4rsta oljekatastroferna i m\u00e4nsklighetens historia.<\/strong>

En s\u00e5dan olycka skulle f\u00e5 fruktansv\u00e4rda konsekvenser f\u00f6r milj\u00f6, ekonomi och n\u00e5gra av v\u00e4rldens mest utsatta m\u00e4nniskor.<\/strong>

Greenpeace agerar f\u00f6r att oljan ombord ska flyttas p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt, och kr\u00e4ver snabb och best\u00e4md handling fr\u00e5n v\u00e4rldssamfundet nu.<\/strong><\/p>\n\n

Den rostskadade megatankern FSO Safer inneh\u00e5ller 1,1 miljoner fat (140 000 ton) r\u00e5olja och har under de senaste 7 \u00e5ren legat \u00f6vergiven i R\u00f6da havet utanf\u00f6r det krigsdrabbade Jemen.<\/p>\n\n

Oljetankern byggdes 1976 och s\u00e5ldes till Jemens regering 1988 och var senast i bruk 2014 n\u00e4r den anv\u00e4ndes av den amerikanska sj\u00f6fartsbyr\u00e5n (ABS). P\u00e5 grund av kriget s\u00e5 har den blivit liggande f\u00f6r ankar utanf\u00f6r kusten i Jemen och inte inspekterats sedan dess, och \u00e4r nu klassad som obrukbar.<\/p>\n\n

\"\"
Jemenitiska fiskare som tar med f\u00e5ngsten fr\u00e5n sina b\u00e5tar vid en strand vid R\u00f6da havets kust i Khokha-distriktet i Jemens v\u00e4stra provins Hodeida, september 2006. \u00a9 Khaled Ziad \/ AFP via Getty Images<\/figcaption><\/figure>\n\n

Efter 7 \u00e5r av missk\u00f6tsel s\u00e5 \u00e4r skrovet p\u00e5 v\u00e4g att rosta s\u00f6nder, och grundl\u00e4ggande s\u00e4kerhetssystem har sedan flera \u00e5r slutat att fungera. Att den inte redan orsakat en oljekatastrof beror p\u00e5 ett minimalt n\u00f6dunderh\u00e5ll som mirakul\u00f6st lyckats h\u00e5lla Safer flytande. Men l\u00e4ckor har intr\u00e4ffat, den mest allvarliga i maj 2020 n\u00e4r havsvatten forsade in i skeppets motorrum.<\/p>\n\n

Greenpeace sl\u00e4ppte nyligen en unders\u00f6kningsstudie<\/a> om skeppets tillst\u00e5nd, som visade att en oljel\u00e4cka eller explosion ombord p\u00e5 FSO Safer skulle f\u00e5 enorma konsekvenser f\u00f6r m\u00e4nniskor och milj\u00f6n i Jemen och R\u00f6da havet. Vi v\u00e4lkomnar den senaste \u00f6verenskommelsen om att olja ska \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n FSO Safer till en annan tanker, men medan vi inv\u00e4ntar handling, s\u00e5 forts\u00e4tter skeppets tillst\u00e5nd att f\u00f6rs\u00e4mras, och bristande f\u00f6rberedelser f\u00f6r en oljekatastrof \u00e4r mycket orov\u00e4ckande.<\/p>\n\n

Greenpeace har kr\u00e4vt att en inneslutningsbom och annan bek\u00e4mpningutrustning placeras runt FSO Safer, vilket skulle fungera som en f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinje som hindrar ett potentiellt utsl\u00e4pp fr\u00e5n att sprida sig, och skulle underl\u00e4tta en \u00e5terh\u00e4mtning.<\/p>\n\n

M\u00e4nniskor och milj\u00f6 beh\u00f6ver skyddas<\/strong><\/h2>\n\n

I Jemen p\u00e5g\u00e5r en humanit\u00e4r katastrof<\/strong>. P\u00e5 grund av krig och klimatkris lever 17,4 miljoner m\u00e4nniskor med l\u00e5g vatten- och livsmedelss\u00e4kerhet, och ytterligare 7,3 miljoner m\u00e4nniskor riskerar att sv\u00e4lta ihj\u00e4l innan \u00e5rets slut.<\/p>\n\n

\"\"
Den 25 januari 2022 spolades cirka 400 000 liter r\u00e5olja fr\u00e5n en strand i Mae Ramphueng i Ravong-provinsen i Thailand. Detta efter en l\u00e4cka fr\u00e5n en undervattensr\u00f6rledning som \u00e4gs av Chevron. \u00a9 Chanklang Kanthong \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Dessa m\u00e4nniskor har redan f\u00f6rlorat de mest grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna som trygghet, mat och vatten, och nu riskerar hotet fr\u00e5n oljetankern att f\u00f6rv\u00e4rra situationen ytterligare f\u00f6r n\u00e5gra av v\u00e4rldens mest utsatta m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n

Samtidigt skulle det \u00e4ven inneb\u00e4ra en milj\u00f6katastrof som skulle f\u00f6rst\u00f6ra unika korallrev och ekosystem samt de ekosystemtj\u00e4nster de bidrar med.<\/p>\n\n

\"\"
I februari 2022 intr\u00e4ffade en stor oljeolycka p\u00e5 ett tankfartyg vid det Repsol-drivna La Pampilla-raffinaderiet efter att vulkanutbrottet i Tonga orsakat en kraftig v\u00e5g. Fartyget f\u00f6rlorade ca 11 900 fat olja utanf\u00f6r Limas kust. Den peruanska regeringen utlyste en milj\u00f6n\u00f6dsituation efter att 21 str\u00e4nder p\u00e5 Stillahavskusten hade f\u00f6rorenats av oljeutsl\u00e4ppet. \u00a9 Musuk Nolte \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Situationen \u00e4r mycket allvarlig, men det finns l\u00f6sningar. Det g\u00e5r att avstyra katastrofen fr\u00e5n att intr\u00e4ffa, och Greenpeace har tagit fram en plan f\u00f6r hur det ska g\u00e5 till \u2013 nu beh\u00f6ver vi forts\u00e4tta skapa uppm\u00e4rksamhet och pressa makthavare till att agera p\u00e5 den.<\/p>\n\n

Vad h\u00e4nder nu?<\/strong><\/h2>\n\n