{"id":51681,"date":"2022-05-09T15:49:02","date_gmt":"2022-05-09T14:49:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=51681"},"modified":"2023-11-07T09:47:23","modified_gmt":"2023-11-07T08:47:23","slug":"framtidens-jordbruk-ar-regenerativt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/klimat\/framtidens-jordbruk-ar-regenerativt\/","title":{"rendered":"Framtidens jordbruk \u00e4r regenerativt"},"content":{"rendered":"\n
\"Lamb
\u00a9 Marten van Dijl \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Jordbruket har pekats ut som en av de fr\u00e4msta faktorerna bakom n\u00e5gra av de st\u00f6rsta problem som m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r, s\u00e5som klimatf\u00f6r\u00e4ndringar (25% av de globala utsl\u00e4ppen<\/a>), f\u00f6rlorad biologisk m\u00e5ngfald,<\/a> \u00f6verg\u00f6dning av sj\u00f6ar och hav<\/a> och social or\u00e4ttvisa<\/a>. S\u00e4ttet p\u00e5 vilket vi producerar mat – en av v\u00e5ra grundf\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r liv- h\u00e5ller p\u00e5 att ta d\u00f6d p\u00e5 oss. <\/strong><\/p>\n\n

Men hur blev det s\u00e5h\u00e4r?<\/strong>
I mer \u00e4n 10 000 \u00e5r har m\u00e4nniskan modifierat marken genom jordbruk. Under f\u00f6rra seklets andra h\u00e4lft blev praktikerna och metoderna alltmer centraliserade och industriella, och gick bort fr\u00e5n att arbeta med naturen till att se naturen som en fiende att er\u00f6vra. Detta har lett till d\u00e4r vi \u00e4r idag, d\u00e4r jordbruket har ett betydande milj\u00f6avtryck. <\/p>\n\n

Samtidigt som vi st\u00e5r inf\u00f6r dessa enorma problem med v\u00e5rt nuvarande s\u00e4tt att producera mat, ser vi en v\u00e4xande risk f\u00f6r \u00f6kad hunger och sv\u00e4lt i delar av v\u00e4rlden. Vi har tillr\u00e4ckligt med mat, men vi anv\u00e4nder den helt fel, genom att utfodra \u00f6ver 70 procent av alla baljv\u00e4xter och spannm\u00e5l vi odlar som foder till djur inom k\u00f6ttindustrin snarare \u00e4n att utfodra direkt till m\u00e4nniskor. <\/a><\/strong><\/p>\n\n

Vidare m\u00e5ste vi st\u00e4lla om produktionen s\u00e5 att jordbruket blir en del av l\u00f6sningen till v\u00e5r tids st\u00f6rsta kn\u00e4ckfr\u00e5gor, snarare \u00e4n en del av problemet. Och det \u00e4r fullt m\u00f6jligt. <\/p>\n\n

Genom att bygga upp ekosystem snarare \u00e4n utarma dem, genom att h\u00e4rma naturens s\u00e4tt att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r liv och genom att till\u00e4mpa regenerativa metoder kan vi producera mat som r\u00e4cker gott till jordens befolkning utan att r\u00f6ra oss utanf\u00f6r de planet\u00e4ra gr\u00e4nserna. Som exempel har IPCC p\u00e5talat v\u00e4xternas upptag av koldioxid genom fotosyntes som en av de billigaste och mest effektiva s\u00e4tt att minska koldioxid i atmosf\u00e4ren.<\/a> <\/p>\n\n

Vad \u00e4r regenerativt jordbruk? <\/strong>
Regenerativt jordbruk \u00e4r enkelt sett ett holistiskt s\u00e4tt att bruka jorden p\u00e5, d\u00e4r man utnyttjar kraften hos v\u00e4xternas fotosyntes f\u00f6r att omvandla kol i atmosf\u00e4ren till kol i marken, vilket i sin tur ger f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r jordens miljarder och livsviktiga mikrober. Dessa bidrar till att bygga jordh\u00e4lsa och matjord som ger kraftigare, mer resilienta gr\u00f6dor som inte kr\u00e4ver syntetiskt g\u00f6dsel eller bek\u00e4mpningsmedel.  Regenerativa metoder \u00f6kar den biologiska m\u00e5ngfalden \u00f6ver och under markytan, f\u00f6rb\u00e4ttrar jordens kapacitet att h\u00e5lla och rena vatten och minskar risken f\u00f6r erosion. <\/strong><\/p>\n\n

Brist p\u00e5 konsensus kring definition<\/strong>
Trots ett utbrett intresse f\u00f6r regenerativt jordbruk, finns det ingen juridisk eller regulatorisk definition av termen. Nordiska n\u00e4tverket f\u00f6r regenerativt lantbruk, ett n\u00e4tverk av sm\u00e5 till medelstora b\u00f6nder engagerade i regenerativt jordbruk, har formulerat sin egen definition<\/a> medan certifieringsf\u00f6retaget Svenskt Sigill tillsammans med delar av industrin arbetar med att formulera sin egen definition under \u00e5r 2022.<\/a><\/p>\n\n

Avsaknaden av en \u00f6verenskommen definition av regenerativt jordbruk riskerar att skapa flera utmaningar, s\u00e5som f\u00f6r forskare som vill studera eller testa resultaten av regenerativt jordbruk. Av den anledningen blir det ocks\u00e5 sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra forskning inom regenerativt jordbruk, d\u00e5 b\u00e5de metoder och syfte med olika jordbrukssystem ofta varierar mycket. Detta kan i sin tur skapa f\u00f6rvirring bland konsumenter som kan missf\u00f6rst\u00e5 eller till och med bli vilseledda av p\u00e5st\u00e5enden fr\u00e5n f\u00f6retag som f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4lja produkter som producerats med ”regenerativa metoder”. <\/p>\n\n

Ett begrepp utan en allm\u00e4nt \u00f6verenskommen och reglerad definition l\u00f6per stor risk att bli utsp\u00e4tt eller korrumperat med tiden, vilket g\u00f6r att den tappar trov\u00e4rdighet.<\/strong> Det finns med andra ord en stor potential f\u00f6r industrin att urvattna och greenwasha anv\u00e4ndningen av en term till en punkt d\u00e4r den inte l\u00e4ngre har n\u00e5got v\u00e4rde (ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r termen ”h\u00e5llbar” som har anv\u00e4nts av industrin s\u00e5 pass mycket den inte l\u00e4ngre har n\u00e5gon makt).<\/p>\n\n

Utan en allm\u00e4nt delad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad regenerativt jordbruk \u00e4r, kan det vara sv\u00e5rt att anta det p\u00e5 bred och l\u00e5ng sikt, vilket skulle innefatta att utveckla och f\u00f6respr\u00e5ka lagar, policyer och offentligt finansierad forskning, tekniskt bist\u00e5nd eller nationella eller regionala program som fr\u00e4mjar, st\u00f6djer, och utv\u00e4rdera denna form av jordbruk.<\/p>\n\n

Greenpeace Sveriges syn p\u00e5 regenerativa jordbruksmetoder<\/strong>
Greenpeace ser regenerativt jordbruk som en del av l\u00f6sningen f\u00f6r en framtid inom planetens gr\u00e4nser. I v\u00e5rt inspel till h\u00f6stbudgeten 2021 f\u00f6reslog vi en omfattande omst\u00e4llning av den svenska jordbrukssektorn<\/a>, med det l\u00e5ngsiktiga m\u00e5let om ett 100 procentigt regenerativt lantbruk till 2035. F\u00f6r att tydligg\u00f6ra vad vi menar n\u00e4r vi refererar till \u201cregenerativt jordbruk\u201d har vi, med st\u00f6d fr\u00e5n forskare och lantbrukare, utarbetat v\u00e5r definition av begreppet:<\/p>\n\n

Regenerativt jordbruk \u00e4r en holistisk och cirkul\u00e4r markf\u00f6rvaltningspraxis som h\u00e4rmar naturens s\u00e4tt att skapa liv utifr\u00e5n de lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Det inneb\u00e4r att regenerativt jordbruk kan se olika ut p\u00e5 olika platser i v\u00e4rlden och i Sverige. Inga syntetiska \u00e4mnen s\u00e5som handelsg\u00f6dsel eller kemiska bek\u00e4mpningsmedel anv\u00e4nds och packning, pl\u00f6jning och v\u00e4ndning av jorden h\u00e5lls till ett minimum. Regenerativt jordbruk maximerar matjordens h\u00e4lsa och b\u00f6rdighet, vilket i sin tur skapar n\u00e4ringst\u00e4ta gr\u00f6dor. Det ger \u00e4ven marken en god vattenh\u00e5llningsf\u00f6rm\u00e5ga och renar vattnet innan avrinning till n\u00e4rliggande vattendrag.\u00a0 Regenerativa jordbruksmetoder \u00f6kar den biologiska m\u00e5ngfalden och ekosystemens h\u00e4lsa och motst\u00e5ndskraft och binder genom v\u00e4xternas fotosyntes koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren ner i jorden.\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n\n

<\/p>\n\n

<\/div>\n\n
\n\n

Skriv under namninsamlingen f\u00f6r att minska jordbrukets metanutsl\u00e4pp.<\/h2>\n\n
\n
SKRIV UNDER<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n
<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens jordbruk \u00e4r en stor bidragande faktor till klimatkrisen. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6respr\u00e5kar Greenpeace regenerativt som i sina holistiska metoder f\u00f6rb\u00e4ttrar jordm\u00e5nen, \u00f6kar den biologiska m\u00e5ngfalden och s\u00e4krar mat \u00e4ven f\u00f6r kommande generationer.<\/p>\n","protected":false},"author":48,"featured_media":51685,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[40,27,8,61],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-51681","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-biodiversitet","tag-matproduktion","tag-livsstil","tag-djur","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51681","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/48"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51681"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51681\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":58333,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51681\/revisions\/58333"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/51685"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51681"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51681"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51681"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=51681"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}