{"id":5221,"date":"2020-01-15T09:53:15","date_gmt":"2020-01-15T08:53:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=5221"},"modified":"2023-02-17T12:58:11","modified_gmt":"2023-02-17T11:58:11","slug":"varmare-hav-tvingar-havsladerskoldpaddor-att-fardas-dubbelt-sa-langt-for-att-hitta-foda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/varmare-hav-tvingar-havsladerskoldpaddor-att-fardas-dubbelt-sa-langt-for-att-hitta-foda\/","title":{"rendered":"Varmare hav tvingar havsl\u00e4dersk\u00f6ldpaddor att f\u00e4rdas dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6r att hitta f\u00f6da"},"content":{"rendered":"\n

Ny forskning som f\u00f6ljt havsl\u00e4dersk\u00f6ldpaddor som l\u00e4mnar Franska Guyana efter de lagt sina \u00e4gg visar att de beh\u00f6ver f\u00e4rdas upp till dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6r att finna f\u00f6da j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare grupper som studerats n\u00e4r de l\u00e4mnat samma omr\u00e5de. Forskarna knyter sk\u00f6ldpaddornas f\u00f6r\u00e4ndrade beteenden till stigande havstemperaturer och f\u00f6r\u00e4ndringar i havsstr\u00f6mmar som sker p\u00e5 grund av den globala upphettningen. En av de tio sk\u00f6ldpaddor som forskarna f\u00f6ljde i studien omkom efter att ha fastnat i ett dumpat fisken\u00e4t. <\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Havsl\u00e4dersk\u00f6ldpadda p\u00e5 en strand i Franska Guyana
\u00a9 Greenpeace \/ Jacques Fretey <\/figcaption><\/figure>\n\n

Sex av sju arter av havssk\u00f6ldpadda hotas idag av utrotning och \u00e4r uppsatta p\u00e5  Internationella naturv\u00e5rdsunionens (IUCN) r\u00f6dlista. <\/em> <\/p>\n\n

Havsl\u00e4dersk\u00f6ldpaddor p\u00e5 str\u00e4nderna i Franska Guyana l\u00e4gger idag omkring 250 g\u00e5nger f\u00e4rre \u00e4gg \u00e4n p\u00e5 1990-talet d\u00e5 det d\u00e4r f\u00f6rekom omkring 50 000 bon med \u00e4gg, idag \u00e4r det omkring 200 per s\u00e4song. Det \u00e4r enligt forskarna troligt att den extra energi som dessa l\u00e5nga migrationer \u00f6ver haven kr\u00e4ver av sk\u00f6ldpaddorna leder till att de \u00e4ven l\u00e4gger f\u00e4rre \u00e4gg i varje bo, vilket inneb\u00e4r ytterligare tryck p\u00e5 arten och minskande populationer. <\/p>\n\n

Dima Litvinov, ansvarig f\u00f6r havsfr\u00e5gor p\u00e5 Greenpeace i Sverige kommenterar forskningsresultaten:   <\/strong>
 
– Rapporten och den forskning som den bygger p\u00e5 utg\u00f6r ytterligare ett bevis i det \u00f6vergripande och tydliga vetenskapliga budskapet om att haven och de m\u00e4ngder arter som lever d\u00e4r \u00e4r i kris och att vi \u00e4r i akut behov av ett nytt globalt regelverk som m\u00f6jligg\u00f6r att skydda minst en tredjedel av havet. Detta \u00e4r m\u00f6jligt, men bara om v\u00e4rldens l\u00e4nder, inklusive Sverige,  inom de p\u00e5g\u00e5ende FN-f\u00f6rhandlingarna [1] i \u00e5r kan etablera ett starkt havsavtal som inkluderar ett nytt FN-organ med mandat att p\u00e5 internationellt vatten skapa de skyddade omr\u00e5den som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att livet i havet ska ha en chans att \u00e5terh\u00e4mta sig. <\/em><\/p>\n\n

– \u00c4ven Sverige m\u00e5ste g\u00f6ra mycket mer f\u00f6r att skydda havssk\u00f6ldpaddorna och allt annat liv i v\u00e4rldshaven. Hittills har Sverige och utrikesminister Ann Linde varit svaga inom FN-f\u00f6rhandlingarna och velat beh\u00e5lla dagens sektorsbaserade system som \u00e4r totalt of\u00f6rm\u00f6get att skapa skyddade omr\u00e5den p\u00e5 internationellt vatten. Det skydd som kr\u00e4vs d\u00e4r kan endast \u00e5stadkommas genom att FN f\u00e5r uppdraget och mandatet att skapa detta, det m\u00e5ste sverige b\u00f6rja st\u00e5 upp f\u00f6r.<\/strong><\/em><\/p>\n\n

Forskningsstudien som utf\u00f6rts under ledning av havsforskaren Damien Chevalier i samarbete med Greenpeace [2] placerade sp\u00e5rs\u00e4ndare p\u00e5 tio havsl\u00e4dersk\u00f6ldpaddor efter de lagt sina \u00e4gg p\u00e5 str\u00e4nderna i Franska Guyana och f\u00f6ljde sedan djurens migration \u00f6ver haven. Havsl\u00e4dersk\u00f6ldpaddor migrerar norrut efter \u00e4ggl\u00e4ggningen f\u00f6r att n\u00e5 kallare vatten med fler maneter som utg\u00f6r deras huvudsakliga f\u00f6da. Sp\u00e5ren fr\u00e5n de tio sk\u00f6ldpaddorna i studien visade att dessa kan ta sig s\u00e5 l\u00e5ngt som till Kanada och Frankrike i sin jakt p\u00e5 f\u00f6da. En av sk\u00f6ldpaddorna, som forskarna d\u00f6pt till Frida, drunknade under sin f\u00e4rd n\u00e4r hon fastnade i ett \u00f6vergivet fisken\u00e4t och hittades senare d\u00f6d p\u00e5 en strand i Surinam.[3]<\/p>\n\n

I samband med den vetenskapliga rapporten Turtles Under Threat<\/em> sl\u00e4pper Greenpeace den animerade kortfilmen Sk\u00f6ldpaddsresen<\/em> som producerats av Aardman studios, skapare av bla. Wallace and Gromit. Den k\u00e4nslom\u00e4ssigt laddade filmen ber\u00e4ttar om en sk\u00f6ldpaddsfamiljs dramatiska resa \u00f6ver v\u00e4rldshaven.

Rapporten och filmen ing\u00e5r i Greenpeace globala Pole to Pole<\/em> projekt<\/a> som syftar till att uppm\u00e4rksamma de allvarliga hot livet i haven st\u00e5r inf\u00f6r och uppmana v\u00e4rldens ledare att anta ett tillr\u00e4ckligt starkt globalt havsavtal inom FN f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra ett varaktigt och effektivt skydd f\u00f6r minst 30 procent av v\u00e4rldens hav.     <\/p>\n\n


<\/em>L\u00e4nkar:<\/strong><\/p>\n\n

Ladda ner Rapporten Turtles Under Threat<\/a><\/strong><\/p>\n\n

Bilder tillh\u00f6rande rapporten<\/a><\/strong><\/p>\n\n

Den animerade kortfilmen Sk\u00f6ldpaddsresan<\/a><\/strong><\/p>\n\n

Greenpeacerapporten 30×30 som detaljerar behovet att 30 procent av haven avs\u00e4tts som skyddade omr\u00e5den<\/strong><\/p>\n\n

\n
30×30: En plan f\u00f6r havsskydd<\/a><\/blockquote>