{"id":53242,"date":"2022-12-07T15:09:10","date_gmt":"2022-12-07T14:09:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=53242"},"modified":"2023-02-17T10:18:30","modified_gmt":"2023-02-17T09:18:30","slug":"cop15-vi-har-inte-tid-att-vanta-langre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/pressmeddelanden\/klimat\/cop15-vi-har-inte-tid-att-vanta-langre\/","title":{"rendered":"COP15 – vi har inte tid att v\u00e4nta l\u00e4ngre"},"content":{"rendered":"\n

<\/h2>\n\n
\"\"<\/figure>\n\n

COP15 \u00e4r FNs 15:e m\u00f6te f\u00f6r FN-konventionen f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald (CBD), som h\u00e5lls i Montreal nu i december. M\u00f6tet \u00e4r v\u00e5r b\u00e4sta chans att skydda den biologiska m\u00e5ngfalden globalt. <\/strong><\/p>\n\n

Vad \u00e4r konventionen om biologisk m\u00e5ngfald?
CBD<\/strong> \u00e4r en global konvention f\u00f6r skydd av den biologiska m\u00e5ngfalden. Biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r en term som beskriver den enorma variationen av liv p\u00e5 v\u00e5r planet. Konventionen har ratificerats av 196 l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden, med m\u00e5let  att bevara v\u00e4rldens ekosystem. CBD uppstod samtidigt som FN:s klimatkonvention vid v\u00e4rldstoppm\u00f6tet i Rio 1992 och \u00e4ven om CBD f\u00e5r mindre uppm\u00e4rksamhet s\u00e5 \u00e4r den lika viktig.

Det 15:e m\u00f6tet f\u00f6r alla parter som ratificerat konventionen, (\u00e4ven kallat CBD COP15<\/strong> f\u00f6rkortat) h\u00e5lls i Montreal nu i december. M\u00f6tet \u00e4r en viktig chans att \u00f6ka det globala skyddet f\u00f6r vilda djur och v\u00e4xter och den biologiska m\u00e5ngfalden, stoppa f\u00f6rlusten av arter och de massutrotningar som hotar allt liv p\u00e5 jorden.

Detta multilaterala organ samlas vart tionde \u00e5r f\u00f6r att fastst\u00e4lla en ny ram f\u00f6r att skydda den biologiska m\u00e5ngfalden. CBD COP15 kommer allts\u00e5 att s\u00e4tta tonen f\u00f6r 2020-2030. Resultatet kommer att f\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r allt liv p\u00e5 planeten.  <\/p>\n\n

\"\"
Swedish clear cut. Greenpeace is documenting forest and forestry activities in the Swedish part of the Great Northern Forest. Biodiversity is under threat by the expansion of logging companies into critical forest landscapes.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r konventionen om biologisk m\u00e5ngfald viktig?<\/strong> 
V\u00e5r v\u00e4rld befinner sig mitt i en akut kris f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden. Endast 15 procent av v\u00e4rldens skogar \u00e4r intakta. Endast 3 procent av v\u00e4rldshaven \u00e4r fria fr\u00e5n trycket av m\u00e4nsklig utvinning. Den biologiska m\u00e5ngfalden \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r livet p\u00e5 v\u00e5r planet, eftersom alla livsformer \u00e4r sammankopplade och \u00f6verlever i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra.<\/p>\n\n

Forskare har j\u00e4mf\u00f6rt den f\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald som sker just nu med historiska globala massutrotningar, som under krita och paleogen, som utpl\u00e5nade dinosaurierna. Men den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r det m\u00e4nniskan som i stor utstr\u00e4ckning driver p\u00e5 massutrotningen. Det betyder ocks\u00e5 att det bara \u00e4r vi som kan stoppa detta. <\/p>\n\n

Det \u00e4r viktigt f\u00f6r alla former av liv p\u00e5 jorden<\/a>, inklusive m\u00e4nskligt liv. Det \u00e4r bland annat en fr\u00e5ga om h\u00e4lsa, vatten, livsmedelss\u00e4kerhet, h\u00e5llbar utveckling och anpassning till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/p>\n\n

N\u00e4r den biologiska m\u00e5ngfalden kraschar f\u00f6ljer vi med.  M\u00e4nniskans liv \u00e4r beroende av den biologiska m\u00e5ngfalden.<\/a>Det \u00e4r centralt f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa, v\u00e5rt samh\u00e4lle och v\u00e5ra ekonomier. Allt fr\u00e5n lokalt fiske<\/a> till global ekonomi.<\/a> Det \u00e4r ocks\u00e5 en av de viktigaste k\u00e4llorna till l\u00f6sningar p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna – hur vi ska mildra och anpassa oss till effekterna av v\u00e5rt f\u00f6r\u00e4ndrade klimat. <\/p>\n\n

\"\"
Greenpeace activist protesting the lack of climate responsibility, walking behind the
Swedish finance minister, at her walk to present the new budget to the parliament.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Vad g\u00f6r Sverige? <\/strong>
Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet har antalet r\u00f6dlistade (dvs. hotade) arter i Sverige \u00f6kat med 11 procent mellan 2015 och 2020<\/a>. 40 procent av dessa r\u00f6dlistade arter \u00e4r beroende av skogen, flera av dem  djur och v\u00e4xter som \u00e4r inhemska i Sverige. <\/p>\n\n

Svenska v\u00e4rdefulla skogar hotas av hotas av fortsatt kalhuggning <\/a> och ytterligare fragmentering hotar djur- och v\u00e4xtarters \u00f6verlevnad, Det \u00e4r ett tydligt hinder f\u00f6r att uppn\u00e5 Sveriges milj\u00f6m\u00e5l om ”levande skogar”. Det \u00e4r ett av 16 milj\u00f6m\u00e5l som beskriver vad den svenska regeringen och riksdagen ska uppn\u00e5 fram till 2030. Syftet \u00e4r att skydda den kvarvarande biologiska m\u00e5ngfalden i landets skogar, liksom sociala v\u00e4rden och h\u00e5llbar virkesproduktion. <\/p>\n\n

Skogsstyrelsens senaste bed\u00f6mning av hur l\u00e5ngt man kommit med detta m\u00e5l visar att utvecklingen \u00e4r negativ<\/a>, skogsindustrin forts\u00e4tter att sk\u00f6vla v\u00e4rdefulla skogar och s\u00e4tta h\u00e5rd press p\u00e5 ekosystemet. Idag \u00e4r bara 8,8 % av Sveriges skogsmark<\/a> formellt skyddad.<\/p>\n\n

Den nya regeringen visar ingen ambition att stoppa den utvecklingen. Trots den negativa utvecklingen har regeringen lagt fram en budget som tydligt bortprioriterar milj\u00f6fr\u00e5gorna<\/a>.  <\/p>\n\n

P\u00e5 EU-niv\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker Sverige dessutom f\u00f6rsvaga lagstiftning som ska skydda den biologiska m\u00e5ngfalden<\/a> och ursprungsbefolkningens r\u00e4ttigheter. Som en artikel i den vetenskapliga tidskriften ”Science” <\/a>nyligen skrev: \u201cSverige \u00e4r ett hot mot den biologiska m\u00e5ngfalden b\u00e5de inom Sverige, men ocks\u00e5 inom EU och globalt\u201d. <\/p>\n\n

Idag \u00e4r Sverige en del av problemet, inte l\u00f6sningen. Men Sverige har ratificerat CBD <\/strong>och det inneb\u00e4r ansvar f\u00f6r att efterleva det som beslutas h\u00e4r f\u00f6r att r\u00e4dda den biologiska m\u00e5ngfalden. <\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Greenpeace  krav till COP15: <\/strong>
<\/strong>Greenpeace uppmanar f\u00f6rhandlarna att skapa ett ambiti\u00f6st skydd f\u00f6r vilda djur och v\u00e4xter<\/a>. Minst 30 procent av all mark och alla hav m\u00e5ste skyddas till 2030 (en politik som \u00e4r mer k\u00e4nd som 30\u00d730). Ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter m\u00e5ste erk\u00e4nnas och respekteras i alla f\u00f6rhandlingar. Lokalsamh\u00e4llen m\u00e5ste s\u00e4ttas i centrum f\u00f6r beslutsfattande, f\u00f6rvaltning och finansiering f\u00f6r att skydda vilda djur och v\u00e4xter. Det handlar om tre krav: <\/p>\n\n

1. R\u00e4ttsligt ramverk f\u00f6r ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter och lokalsamh\u00e4llen. <\/strong>
Ursprungsbefolkningar spelar en avg\u00f6rande roll i att bevara naturen och f\u00f6r en h\u00e5llbar framtid. Bevis fr\u00e5n alla kontinenter visar konsekvent hur ursprungsbefolkningar \u00e4r de mest kapabla och ansvarstagande f\u00f6r bevarande av biologisk m\u00e5ngfald. 80 procent av v\u00e4rldens \u00e5terst\u00e5ende bevarande ekosystem \u00e4r idag koncentrerade p\u00e5 ursprungsfolks territorier. Deras roll f\u00f6r att bevara naturen m\u00e5ste erk\u00e4nnas, o\u00e5 alla beslutsfattande niv\u00e5er. <\/p>\n\n

P\u00e5 m\u00e5nga platser i v\u00e4rlden, s\u00e5 \u00e4ven i Sverige, s\u00e5 respekteras inte varken ursprungsfolks marker, r\u00e4ttigheter eller behov. Tillb\u00f6rlig dialog h\u00e5lls inte, allt f\u00f6r ofta kommer larm om hur samebyar totalt k\u00f6rts \u00f6ver av skogsindustrin som sk\u00f6vlat i deras territorier utan n\u00e5gon h\u00e4nsyn eller ens intresse f\u00f6r hur det p\u00e5verkat renn\u00e4ringen. <\/p>\n\n

2. Skydda 30 procent av all land och mark f\u00f6re 2030. <\/strong>
Ett starkt globalt ramverk beh\u00f6vs, f\u00f6r att skydda minst 30 procent av all mark och hav senast 2030 (en politik som \u00e4r mer k\u00e4nd som 30\u00d730). Vi beh\u00f6ver ett globalt skyddsn\u00e4t, och det \u00e4r verkligen miniminiv\u00e5. Ska vi ska r\u00e4dda v\u00e5ra ekosystem beh\u00f6ver vi egentligen bevara 50 procent av b\u00e5de land och hav. <\/p>\n\n

3. S\u00e4kerst\u00e4lla resurser f\u00f6r genomf\u00f6randet, och r\u00e4ttvis finansiering. <\/strong>
Konventionen har redan sen m\u00e5nga \u00e5r tillbaka satt upp ambiti\u00f6sa m\u00e5l f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald, men sen har implementering varit alldeles f\u00f6r svag. Det beh\u00f6vs tydliga mekanismer f\u00f6r att att b\u00e5de genomf\u00f6ra och f\u00f6lja upp m\u00e5len. <\/p>\n\n

Alla parter, s\u00e4rskilt de rikare l\u00e4nderna p\u00e5 norra halvklotet,  som ocks\u00e5 tj\u00e4nat mest p\u00e5 att utarma naturen, m\u00e5ste finansiera omst\u00e4llningen. L\u00e4nder p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet m\u00e5ste ha r\u00e4ttm\u00e4tigt st\u00f6d f\u00f6r att bevara och \u00e5terst\u00e4lla ekosystem som skadats av rikare l\u00e4nder och f\u00f6retags utarmning. V\u00e4rlden spenderar fortfarande mer pengar p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ra \u00e4n p\u00e5 att bevara v\u00e5ra ekosystem. Att de h\u00e4r pengarna styrs om till restaurerande verksamhet \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r framtid. <\/p>\n\n

De internationella m\u00f6ten som h\u00e5lls nu m\u00e5ste ocks\u00e5 leda till konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att r\u00e4dda den biologiska m\u00e5ngfalden. Alla l\u00e4nder m\u00e5ste bidra och l\u00e4get \u00e4r redan akut. Vi har inte tid att v\u00e4nta l\u00e4ngre, det avg\u00f6rande \u00f6gonblicket f\u00f6r den globala biologiska m\u00e5ngfalden och v\u00e5r kollektiva framtid h\u00e4r p\u00e5 jorden \u00e4r nu.<\/p>\n\n

FNs klimatm\u00f6te COP15 <\/strong>inleddes redan i Mars 2022 i Kunming i Kina.
H\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om vad vi skrev inf\u00f6r det m\u00f6tet.<\/a><\/p>\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Varf\u00f6r \u00e4r konventionen om biologisk m\u00e5ngfald s\u00e5 viktig?\u00a0<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":53243,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[40,23,19,54],"p4-page-type":[14],"class_list":["post-53242","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-biodiversitet","tag-globaluppvarmning","tag-skyddaskogen","tag-parisavtalet","p4-page-type-pressmeddelanden"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53242","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53242"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53242\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54392,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53242\/revisions\/54392"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/53243"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53242"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53242"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53242"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=53242"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}