{"id":55811,"date":"2023-03-20T18:07:11","date_gmt":"2023-03-20T17:07:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=55811"},"modified":"2025-08-19T14:25:58","modified_gmt":"2025-08-19T13:25:58","slug":"tio-viktiga-slutsatser-fran-ipccs-nya-klimatrapport","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/klimat\/tio-viktiga-slutsatser-fran-ipccs-nya-klimatrapport\/","title":{"rendered":"Tio viktiga slutsatser fr\u00e5n IPCC:s nya klimatrapport"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"535\" src=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2023\/03\/3eedd524-gp0stthzb_web_size_with_credit_line.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-55828\" srcset=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2023\/03\/3eedd524-gp0stthzb_web_size_with_credit_line.jpg 800w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2023\/03\/3eedd524-gp0stthzb_web_size_with_credit_line-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2023\/03\/3eedd524-gp0stthzb_web_size_with_credit_line-768x514.jpg 768w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-sweden-stateless\/2023\/03\/3eedd524-gp0stthzb_web_size_with_credit_line-508x340.jpg 508w\" sizes=\"auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Greenpeace-aktivister i Bryssel projicerar en bild av jorden som en bomb med t\u00e4nd stubin p\u00e5 Europeiska<br>kommissionens huvudkontor inf\u00f6r ett EU-toppm\u00f6te om bland annat \u00e5tg\u00e4rder mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Budskapet \u00e4r skrivet p\u00e5 olika spr\u00e5k: Klimatn\u00f6dl\u00e4ge &#8211; tiden \u00e4r knapp &#8211; EU agera nu! <\/figcaption><\/figure>\n\n<p>V\u00e4rldens ledande klimatforskare har just offentliggjort sin senaste rapport om klimatkrisen och hur den kan hanteras.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r en viktig rapport som l\u00e4ggs fram vid en avg\u00f6rande tidpunkt, nu n\u00e4r v\u00e4rldens regeringar <a href=\"https:\/\/unfccc.int\/topics\/global-stocktake\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">utv\u00e4rderar<\/a> sina klimat\u00e5tg\u00e4rder inom ramen f\u00f6r Parisavtalet. I korthet \u00e4r forskarnas slutsats f\u00f6ljande:<\/p>\n\n<p><strong>&#8221;M\u00f6jligheten att s\u00e4kra en livskraftig och h\u00e5llbar framtid f\u00f6r alla \u00e4r snart \u00f6ver.\u201d&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n<p><strong>&#8221;Det kr\u00e4vs snabba och l\u00e5ngtg\u00e5ende omst\u00e4llningar inom alla sektorer och system.&#8221;<\/strong><\/p>\n\n<p><strong>&#8221;De val och \u00e5tg\u00e4rder som genomf\u00f6rs under det kommande decenniet kommer att f\u00e5 konsekvenser nu och i tusentals \u00e5r.&#8221;<\/strong><\/p>\n\n<p>L\u00e5t detta sjunka in en stund..<\/p>\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/report\/ar6\/syr\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Syntesrapporten<\/a> \u00e4r den sammanfattande och avslutande rapporten inom IPCC:s sj\u00e4tte utv\u00e4rderingscykel. Det \u00e4r en robust analys av tusentals vetenskapligt granskade forskningsartiklar som publicerats under det senaste decenniet, och mer detaljer finns i de underliggande sex rapporterna. Nedan sammanfattar vi <strong><em>v\u00e5ra <\/em><\/strong>tio viktigaste slutsatser fr\u00e5n rapporten:<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>L\u00e4get \u00e4r d\u00e5ligt, och det blir snabbt \u00e4n v\u00e4rre.&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Det \u00e4r illa:<\/strong> Vi m\u00e4nniskor har redan orsakat omfattande klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, det g\u00e5r snabbt och dessa blir allt intensivare.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Det \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n vad som befarats:<\/strong> Konsekvenserna och riskerna blir allvarligare och intr\u00e4ffar tidigare \u00e4n vad som f\u00f6rutsp\u00e5tts.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Det \u00e4r djupt or\u00e4ttvist:<\/strong> De minst ansvariga drabbas h\u00e5rdast.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Det kommer att bli \u00e4nnu v\u00e4rre<\/strong>: Med nuvarande politik \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g mot mycket stora risker och o\u00e5terkalleliga f\u00f6rluster.<\/li>\n<\/ul>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>Men vi har en fantastisk m\u00f6jlighet att \u00e4ndra kurs.<\/strong><\/p>\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>1,5\u00b0C \u00e4r fortfarande inom r\u00e4ckh\u00e5ll:<\/strong> Med skyndsamma \u00e5tg\u00e4rder kan Parisavtalets l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l fortfarande uppn\u00e5s.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>L\u00f6sningarna finns: <\/strong>Vi kan halvera de globala utsl\u00e4ppen till 2030, p\u00e5 v\u00e4g mot nettonoll.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Det kr\u00e4vs en snabb avveckling av alla fossila br\u00e4nslen<\/strong>: Vi har redan alltf\u00f6r mycket fossil infrastruktur.<\/li>\n<\/ul>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>Det spelar roll hur vi agerar.<\/strong><\/p>\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Riktiga l\u00f6sningar, inga f\u00f6rseningar. <\/strong>L\u00f6sningarna m\u00e5ste fungera i verkligheten, inte bara i modeller.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>J\u00e4mlikhet och social integration \u00e4r grundl\u00e4ggande<\/strong>, finansiella klyftor m\u00e5ste \u00f6verbryggas.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Fr\u00e5n stegvis till transformativt.<\/strong> Omst\u00e4llning kr\u00e4vs i alla sektorer och alla beh\u00f6ver delta, NU!<\/li>\n<\/ul>\n\n<p>Vill du veta mer? Forts\u00e4tt att l\u00e4sa.<\/p>\n\n<p class=\"has-medium-font-size\"><strong>H\u00e4r f\u00f6ljer en mer detaljerad redog\u00f6relse f\u00f6r dessa tio viktiga slutsatser<\/strong>:<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>1. Den klimatf\u00f6r\u00e4ndring som orsakas av m\u00e4nniskan \u00e4r utbredd, snabb och den intensifieras.<\/strong><\/p>\n\n<p>De klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som orsakas av m\u00e4nniskan p\u00e5verkar nu v\u00e4derm\u00f6nster och orsakar extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser i alla delar av v\u00e4rlden. Konsekvenserna och de relaterade f\u00f6rluster och skador f\u00f6r natur och m\u00e4nniskor har varit omfattande.<\/p>\n\n<p>Effekterna p\u00e5 ekosystemen har uppst\u00e5tt tidigare, \u00e4r mer utbredda och har mer l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser \u00e4n vad som f\u00f6ruts\u00e5gs i den f\u00f6reg\u00e5ende utv\u00e4rderingsrapporten (AR5) fr\u00e5n 2014. H\u00e4lften av alla arter f\u00f6rflyttar sig redan p\u00e5 grund av hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar deras livsmilj\u00f6er.&nbsp;<\/p>\n\n<p>Bevisen f\u00f6r de observerade f\u00f6r\u00e4ndringarna av extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden som v\u00e4rmeb\u00f6ljor, kraftiga regn, torka och tropiska cykloner, och i synnerhet deras koppling till m\u00e4nsklig p\u00e5verkan, har endast blivit starkare.<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>2. Konsekvenserna och riskerna uppst\u00e5r snabbare och kommer att bli allvarligare \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntat.<\/strong><\/p>\n\n<p>De globala samlade konsekvenserna och riskniv\u00e5erna bed\u00f6ms nu bli <em>h\u00f6ga till mycket h\u00f6ga<\/em> \u00e4ven vid l\u00e4gre uppv\u00e4rmningsniv\u00e5er \u00e4n vad som tidigare bed\u00f6mts (<a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/assessment-report\/ar5\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AR5<\/a>).&nbsp;<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh3.googleusercontent.com\/lEbO4moF_SciYFISSf6JQltbo1osHEkbA-S2qp0vbs1AXjX2rvRVIOQi0ow-N7FdsIYbJImnz8sIBmzrpsuyvDOfn_NM_HH5aw9s7KqFbfZ4ScqsBAQHnagPHuQh2UlYHdCcSd1Ih3qeCq-51wMNexs\" alt=\"\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>\u2018&#8217;Utdrag ur SYR figur SPM.4 (a), Global Reasons for Concern (RFC), som j\u00e4mf\u00f6r AR6 (tjocka staplar) med den tidigare AR5-rapportens (tunna staplar) bed\u00f6mningar. Risk\u00f6verg\u00e5ngarna har generellt sett f\u00f6rskjutits mot l\u00e4gre temperaturer med aktuell vetenskaplig f\u00f6rst\u00e5else<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n<p class=\"has-medium-font-size\"><strong>F\u00f6r n\u00e4rvarande ligger den genomsnittliga globala uppv\u00e4rmningen p\u00e5 cirka 1,1\u00b0C och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot omkring 3\u00b0C.&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n<p>Unika och hotade ekosystem f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00f6pa stor risk redan p\u00e5 mycket kort sikt vid 1,2\u00b0C genomsnittlig global temperatur\u00f6kning, p\u00e5 grund av massd\u00f6d av tr\u00e4d, blekning av korallrev, kraftig minskning av havsisberoende arter och massd\u00f6dlighet till f\u00f6ljd av v\u00e4rmeb\u00f6ljor. Vid endast 1,5\u00b0C kommer upp till 14 procent av de landlevande arter som bed\u00f6mts sannolikt att uts\u00e4ttas f\u00f6r en mycket h\u00f6g risk f\u00f6r utrotning.&nbsp;<\/p>\n\n<p>Om medeltemperaturen n\u00e5r 1,5 grader Celsius kommer vi att f\u00e5<strong> fler och v\u00e4rre<\/strong> extrema perioder av v\u00e4rme och farliga situationer med v\u00e4rme och fuktighet, extrem nederb\u00f6rd och efterf\u00f6ljande \u00f6versv\u00e4mningar, tropiska cykloner, skogsbr\u00e4nder och extrema havsniv\u00e5h\u00e4ndelser.<\/p>\n\n<p>Mellan 1,5\u00b0C och 2,5\u00b0C \u00f6verg\u00e5r riskerna i samband med storskaliga enskilda h\u00e4ndelser eller tipping points, till exempel instabilitet i ist\u00e4cket eller f\u00f6rlust av ekosystem i tropiska skogar, till h\u00f6g risk.<\/p>\n\n<p>Vid en uppv\u00e4rmning p\u00e5 omkring 1,9\u00b0C kan <strong>h\u00e4lften av jordens befolkning<\/strong> uts\u00e4ttas f\u00f6r perioder med livshotande klimatf\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6ljd av de kombinerade effekterna av extrem v\u00e4rme och fuktighet vid slutet av \u00e5rhundradet.<\/p>\n\n<p>Vid en ih\u00e5llande uppv\u00e4rmning p\u00e5 mellan 2\u00b0C och 3\u00b0C kommer Gr\u00f6nlands och V\u00e4stantarktis ist\u00e4cken att f\u00f6rsvinna n\u00e4stan helt och <strong>o\u00e5terkalleligt<\/strong>.<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>3. De som \u00e4r minst ansvariga f\u00f6r klimatkrisen drabbas h\u00e5rdast<\/strong><\/p>\n\n<p>S\u00e5rbara samh\u00e4llen som historiskt sett har bidragit minst till klimatkrisen drabbas h\u00e5rdast. N\u00e4stan h\u00e4lften av v\u00e4rldens befolkning (3,3\u20133,6 miljarder m\u00e4nniskor) lever i sammanhang som \u00e4r mycket s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Mellan 2010 och 2020 var den <strong>m\u00e4nskliga d\u00f6dligheten till f\u00f6ljd av \u00f6versv\u00e4mningar, torka och stormar 15 g\u00e5nger h\u00f6gre<\/strong> i mycket s\u00e5rbara regioner j\u00e4mf\u00f6rt med regioner med mycket l\u00e5g s\u00e5rbarhet.<\/p>\n\n<p>Samtidigt orsakade de rikaste 10 procenten av hush\u00e5llen upp till 45 procent av de totala globala konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n hush\u00e5ll.<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>4. Vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot h\u00f6ga och mycket h\u00f6ga risker och de globala utsl\u00e4ppen minskar inte.<\/strong><\/p>\n\n<p>Med den politik som genomf\u00f6rts till och med slutet av 2020 \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g mot en uppv\u00e4rmning p\u00e5 omkring 3,2\u00b0C till \u00e5r 2100. <em>(Uppskattningar som omfattar nyare politiska \u00e5tg\u00e4rder (nationella \u00e5taganden, NDC:s, som tillk\u00e4nnagivits f\u00f6re COP26 fram till 2030, utan ambitionsh\u00f6jning) ger <\/em><a href=\"https:\/\/wedocs.unep.org\/bitstream\/handle\/20.500.11822\/40932\/EGR2022_ESEN.pdf?sequence=8\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><em>n\u00e5got b\u00e4ttre resultat<\/em><\/a><em> \u00e4n median-uppv\u00e4rmningen p\u00e5 2,8\u00b0C)<\/em>.&nbsp;<\/p>\n\n<p>I st\u00e4llet f\u00f6r att halvera de globala utsl\u00e4ppen till 2030, vilket skulle kr\u00e4vas f\u00f6r att leva upp till Parisavtalet, kommer nuvarande politik inte resultera i n\u00e5gon minskning av de globala utsl\u00e4ppen fram till 2030.<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh3.googleusercontent.com\/4BK_-3ACXYfPRuteRcctBTZ6S1hlMpMeCaTAzi1iqjchVib0gG3IB6SsF1b0RK2Tq2iQiswe9qrQmHqJZqeE0CPceGo_iYHNF_c-7RBBrrZOpUNKpQgioHnJneXC4kvF-RwZ2NA6dOa9JY2rYcsFT2Y\" alt=\"\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Utdrag fr\u00e5n SYR, figur SPM.5 (a) Uppskattning av globala framtida utsl\u00e4pp med den genomf\u00f6rda politik och strategier f\u00f6r att begr\u00e4nsa utsl\u00e4ppen fram till slutet av 2020.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>5. Med br\u00e5dskande \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r Parisavtalets l\u00e5ngsiktiga temperaturm\u00e5l fortfarande inom r\u00e4ckh\u00e5ll<\/strong><\/p>\n\n<p>Med fortsatta utsl\u00e4pp p\u00e5 nuvarande niv\u00e5er kommer vi att p\u00e5 kort sikt n\u00e5 1,5 grader. Men vi har fortfarande m\u00f6jlighet att stoppa den fortsatta uppv\u00e4rmningen f\u00f6r att d\u00e4rigenom undvika de mest allvarliga konsekvenserna.<\/p>\n\n<p>Genom att f\u00f6lja IPCC:s mest ambiti\u00f6sa kurvorna f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar (C1) skulle uppv\u00e4rmningen kulminera mellan 1,4\u00b0C och 1,6\u00b0C och i slutet av \u00e5rhundradet ligga under 1,5\u00b0C. (Se tabell 3.1)<\/p>\n\n<p><strong>Med snabba \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r allts\u00e5 Parisavtalets l\u00e5ngsiktiga temperaturm\u00e5l fortfarande inom r\u00e4ckh\u00e5ll.<\/strong> Detta skulle dock kr\u00e4va en ungef\u00e4rlig halvering av de globala utsl\u00e4ppen till 2030, f\u00f6ljt av nettonollutsl\u00e4pp av koldioxid omkring 2050, och d\u00e4refter uppn\u00e5 och bibeh\u00e5lla netto negativa utsl\u00e4pp av koldioxid globalt sett, med ett \u00e5rligt avl\u00e4gsnande av koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren (CDR \u2013 Carbon Dioxine Removal) som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de \u00e5terst\u00e5ende koldioxidutsl\u00e4ppen.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r avg\u00f6rande att begr\u00e4nsa en eventuell \u00f6verskridning av 1,5\u00b0C s\u00e5 att den blir s\u00e5 l\u00e5g och s\u00e5 kortvarig som m\u00f6jligt, eftersom den gradvisa nedkylningen inte skulle upph\u00e4va de o\u00e5terkalleliga effekter som utl\u00f6sts av uppv\u00e4rmningens h\u00f6gsta niv\u00e5er (till exempel f\u00f6rlust av arter eller avsm\u00e4ltning av ismassa). Dessutom, \u00e4ven om det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att avl\u00e4gsna en del koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren redan nu, \u00e4r detta f\u00f6rknippat med m\u00e5nga os\u00e4kerhetsfaktorer, och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r v\u00e4rlden inte f\u00f6rlita sig p\u00e5 det. Som IPCC konstaterat i sina tidigare AR6-rapporter:<\/p>\n\n<p><em>&#8221;Anv\u00e4ndning av CDR i stor skala har inte kunnat demonstreras, och att f\u00f6rlita sig p\u00e5 s\u00e5dan teknik utg\u00f6r en stor risk f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5gan att begr\u00e4nsa uppv\u00e4rmningen till 1,5\u00b0C. CDR beh\u00f6vs i mindre utstr\u00e4ckning i de scenarier med s\u00e4rskilt stark betoning p\u00e5 energieffektivitet och l\u00e5g efterfr\u00e5gan.&#8221;<\/em> (<a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/sr15\/chapter\/chapter-2\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">IPCC SR15<\/a>)<\/p>\n\n<p><em>&#8221;(&#8230;) att prioritera tidig minskning av v\u00e4xhusgasutsl\u00e4ppen med minimalt beroende av CDR minskar risken f\u00f6r misslyckade begr\u00e4nsnings\u00e5tg\u00e4rder och \u00f6kar j\u00e4mlikheten mellan generationerna.&#8221; (<\/em><a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/srccl\/chapter\/chapter-7\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><em>IPCC SRCCL<\/em><\/a><em>)<\/em><\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>6. Detta \u00e4r det avg\u00f6rande \u00e5rtiondet och alla l\u00f6sningar som vi beh\u00f6ver finns redan<\/strong><\/p>\n\n<p>Vi har alla de verktyg vi beh\u00f6ver f\u00f6r att \u00e5tminstone halvera de globala utsl\u00e4ppen till 2030. H\u00e4lften av denna minskningspotential ber\u00e4knas vara billig (mindre \u00e4n 20 US-dollar per ton koldioxidekvivalenter) eller till och med inneb\u00e4ra <strong>kostnadsbesparingar<\/strong>. De st\u00f6rsta bidragen skulle komma fr\u00e5n sol- och vindenergi, skydd och \u00e5terst\u00e4llande av skogar och andra ekosystem, klimatsmarta livsmedelssystem och energieffektivitet i m\u00e5nga olika former.<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh3.googleusercontent.com\/yGh4UWEicgwRayCeCDJwTBXLIfWuqVkqOQ_ExZ3xwlsqtfSmIKDETAC0SBO3Vyf5M9CC_ZM2vlGDL8jjufv5Hog7fkYgTkSiz1S_ZfAC13g2o-6RUsQZ_gdfZiFhZqOcQectf7eDTJz7MKhBsr_NuZ8\" alt=\"\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><a href=\"https:\/\/drive.google.com\/file\/d\/1-WdxJ_kV2rqrVkF-no_Tl_0rFLNaTeI1\/view?usp=share_link\"><\/a><em>Utdrag ur SYR, figur SPM.7 (a), som ger en \u00f6versikt \u00f6ver utvalda alternativ f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar och deras uppskattade kostnader och m\u00f6jligheter \u00e5r 2030.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n<p>Fram till 2050 kan<strong> \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 efterfr\u00e5gesidan <\/strong>minska de globala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen med <strong>40-70 procent fram till 2050<\/strong> j\u00e4mf\u00f6rt med basscenarier, medan vissa regioner och socioekonomiska grupper kr\u00e4ver ytterligare tllg\u00e5ng p\u00e5 energi och resurser. Dessa g\u00e4ller val om hur vi anv\u00e4nder teknik och resurser f\u00f6r att tillgodose v\u00e5ra behov av mat, tak \u00f6ver huvudet, r\u00f6rlighet och produkter. En av de \u00e5tg\u00e4rder som har st\u00f6rst potential och synergier med klimatanpassning, bevarande av biologisk m\u00e5ngfald och m\u00e4nniskors h\u00e4lsa \u00e4r <strong>\u00f6verg\u00e5ngen till k\u00f6ttsn\u00e5l kost<\/strong>, som i IPCC-rapporterna kallas en &#8221;balanserad h\u00e5llbar h\u00e4lsosam kost&#8221;. Att tillhandah\u00e5lla b\u00e4ttre tj\u00e4nster med mindre energi- och resurs\u00e5tg\u00e5ng \u00e4r p\u00e5 det hela taget f\u00f6renligt med m\u00e5let om ett v\u00e4lbefinnande f\u00f6r alla.<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh4.googleusercontent.com\/2KKTHWGMp_CerbXKGB71goAoez3xuv6A8TH4G36plPijWy6loGf_wg6OdDaRsKs4lFL13SuUForJYpXtCrCuXYTMvvqEniOr8w6RKYuMUKh0Djpbaam5BkCOqBFkd1fPwoRpBuT3uugx39xKXbozYAc\" alt=\"\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Utdrag ur SYR, figur SPM.7 (b), som visar potentialen f\u00f6r olika alternativ f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen p\u00e5 efterfr\u00e5gesidan fram till 2050.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>7. Det m\u00e5ste g\u00e5 snabbt att fasa ur de fossila br\u00e4nslena: Den infrastruktur som vi redan har \u00e4r f\u00f6r stor<\/strong><\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh4.googleusercontent.com\/mPPdDflZZz8yyEk5FhvLWA5WtvYViotxu5kAEf4kEE_WKUTLsZYNqBO7PgCPv8Q2ir7_gByhv9qkeHshAzZYcMxSHrN0cRBUSN8pQrEtDLb5JjCZVhHvL1bmLg1w7c9odKP_cdMckfyoqK4zHoqHeMs\" alt=\"\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Utdrag ur figur 3.5, panel a).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n<p>Den infrastruktur f\u00f6r fossila br\u00e4nslen som redan finns p\u00e5 plats \u00e4r f\u00f6r stor och kommer att driva oss mot att \u00f6verskrida gr\u00e4nsen p\u00e5 1,5\u00b0C f\u00f6r uppv\u00e4rmning om den till\u00e5ts anv\u00e4ndas utan ytterligare restriktioner. Det finns allts\u00e5 inget utrymme f\u00f6r n\u00e5gon ny infrastruktur f\u00f6r fossila br\u00e4nslen, och det som finns m\u00e5ste fasas ut tidigt, vilket illustreras av diagrammet nedan.<\/p>\n\n<p class=\"has-medium-font-size\"><strong>Med andra ord, de fossila br\u00e4nslena m\u00e5ste stanna i marken:<\/strong><\/p>\n\n<p>&#8221;Omkring 80 procent av kol-, 50 procent av gas- och 30 procent av oljereserverna kan inte f\u00f6rbr\u00e4nnas och sl\u00e4ppas ut om uppv\u00e4rmningen ska begr\u00e4nsas till 2\u00b0C. Betydligt fler reserver v\u00e4ntas f\u00f6rbli of\u00f6rbr\u00e4nda om uppv\u00e4rmningen begr\u00e4nsas till 1,5\u00b0C.&#8221; (SYR l\u00e4ngre rapport)<\/p>\n\n<p>Det kr\u00e4vs allts\u00e5 en stor omst\u00e4llning fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen. Men hur snabbt? Det beror p\u00e5 m\u00e5nga antaganden, och i den underliggande rapporten om begr\u00e4nsnings\u00e5tg\u00e4rder (<a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/report\/ar6\/wg3\/downloads\/report\/IPCC_AR6_WGIII_FullReport.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AR6 WG3<\/a>) ger IPCC mer information.<\/p>\n\n<p>I de scenarior som begr\u00e4nsar uppv\u00e4rmningen till 1,5\u00b0C med mer \u00e4n 50 procent sannolikhet och ingen eller begr\u00e4nsad \u00f6verskridning ber\u00e4knas den globala anv\u00e4ndningen av kol minska med upp till 100 procent, olja med upp till 90 procent och gas med upp till 85 procent fram till 2050, med l\u00e4gre medianv\u00e4rden. (Se WG3, SPM C.3.2).<\/p>\n\n<p>De snabbaste minskningarna kr\u00e4vs i scenarior som siktar p\u00e5 1,5\u00b0C med liten eller ingen \u00f6verskridande, litet beroende av borttagande av koldioxid, l\u00e5gt tryck p\u00e5 mark och biologisk m\u00e5ngfald och h\u00f6g effektivitet i resursanv\u00e4ndningen. S\u00e5dana scenarior illustreras av IMP-LD-scenariot, d\u00e4r den totala anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen minskar med cirka 85 procent fram till 2050, fr\u00e5n 2020 \u00e5rs niv\u00e5er (se WG3, figur 3.6 och SPM C.3.6).<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>8. L\u00f6sningarna m\u00e5ste fungera i verkligheten, inte bara i modeller<\/strong><\/p>\n\n<p>Vi \u00e4r inne i ett kritiskt \u00e5rtionde, d\u00e5 vi n\u00e4stan m\u00e5ste halvera de globala utsl\u00e4ppen samtidigt som vi m\u00e5ste trygga livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen och \u00e4ven skydda och \u00e5terst\u00e4lla natur i stor skala.<\/p>\n\n<p>Bland de stora f\u00f6r\u00e4ndringarna sedan den f\u00f6rra utv\u00e4rderingsrapporten \u00e4r genombrottet f\u00f6r sol- och vindkraft, som nu har kostnadsniv\u00e5er som \u00e4r lika med eller l\u00e4gre \u00e4n fossila br\u00e4nslen, och som \u00e4r redo att minska koldioxidutsl\u00e4ppen i olika sektorer genom elektrifiering. Denna utveckling har skett mycket snabbare \u00e4n vad experterna har r\u00e4knat med och \u00e4n vad som har modellerats i tidigare scenarier f\u00f6r begr\u00e4nsning av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Det inneb\u00e4r en f\u00f6r\u00e4ndring av hela spelplanen.<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh5.googleusercontent.com\/0tz-6CKNaI3XlUqm6WtWPWMJxPsuGirE4Ry8NyOetaXuZtPP63MzHWLLw5YoXZq1ZioNIxANCazFI4XhHH8jrsVUXLU8o2jfHQwNfrprTERjATjJYmRUFIXbGLyusVUAf8lIeEvGY_Fla-XthcfVxrk\" alt=\"\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Figur 2.4: Enhetskostnadsminskningar och anv\u00e4ndning av vissa snabbt f\u00f6r\u00e4nderliga begr\u00e4nsningstekniker. Den \u00f6versta panelen (a) visar de globala kostnaderna per energienhet (USD per MWh) f\u00f6r n\u00e5gra snabbt f\u00f6r\u00e4nderliga begr\u00e4nsningstekniker. Den nedre panelen (b) visar det kumulativa globala inf\u00f6randet f\u00f6r varje teknik, i GW installerad kapacitet f\u00f6r f\u00f6rnybar energi och i miljoner fordon f\u00f6r batterielektriska fordon. (F\u00f6r den officiella texten till figuren, se den l\u00e4ngre rapporten fr\u00e5n SYR).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n<p class=\"has-medium-font-size\"><br>Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) har inte heller gjort n\u00e5gra st\u00f6rre framsteg. Det spelar en stor roll i m\u00e5nga modeller f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskning, men lyckas fortfarande inte leverera i stor skala i verkligheten.&nbsp; I sin rapport om utsl\u00e4ppsminskande \u00e5tg\u00e4rder <a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/report\/ar6\/wg3\/downloads\/report\/IPCC_AR6_WGIII_SummaryForPolicymakers.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">sammanfattar IPCC<\/a>:&nbsp;<\/p>\n\n<p><em>&#8221;Utbyggnad och utveckling av CCS-teknik (med storskalig lagring av avskiljd koldioxid) har varit mycket l\u00e5ngsammare \u00e4n vad som f\u00f6rutsetts i tidigare bed\u00f6mningar&#8221;.<\/em><\/p>\n\n<p><em>&#8221;Genomf\u00f6randet av CCS st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande inf\u00f6r tekniska, ekonomiska, institutionella, ekologiska, milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociokulturella hinder.&#8221;<\/em><\/p>\n\n<p>Teknik f\u00f6r koldioxidavskiljning, d\u00e4r koldioxid avskiljs direkt fr\u00e5n atmosf\u00e4ren (DACCS) eller fr\u00e5n biomassaenergi (BECCS), spelar ocks\u00e5 en roll i de flesta begr\u00e4nsningsmodeller, men \u00e4r fortfarande obepr\u00f6vade i stor skala och de kommer med m\u00e5nga genomf\u00f6rbarhets- och h\u00e5llbarhetsbegr\u00e4nsningar &#8211; liksom storskalig \u00e5terbeskogning.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 n\u00e4r vi nu navigerar in i framtiden, d\u00e4r det kommer att kr\u00e4vas koldioxidavskiljning &#8211; \u00e4ven om det kommer att bli betydligt mindre om man vidtar br\u00e5dskande \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 kort sikt &#8211; \u00e4r det viktigt att se bortom f\u00f6renklade modeller. Att prioritera CDR-l\u00f6sningar som maximerar h\u00e5llbarhetsf\u00f6rdelarna och minimerar riskerna inneb\u00e4r att man prioriterar alternativ som fungerar tillsammans med naturen och f\u00f6r samh\u00e4llen, som \u00e5terbeskogning, \u00e5terst\u00e4llande av ekosystem eller kolbindning i marken inom jordbruket. Detta \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att undvika konflikter med andra behov av markanv\u00e4ndning eller f\u00f6r att undvika stora milj\u00f6konsekvenser och konflikter n\u00e4r det kommer till m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och livsmedelstrygghet.<\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>9. Att \u00e5stadkomma r\u00e4ttvisa, social integration och finansiering \u00e4r grundl\u00e4ggande.<\/strong><\/p>\n\n<p>Den n\u00f6dv\u00e4ndiga omfattningen och hastigheten p\u00e5 omst\u00e4llningen kommer inte att vara m\u00f6jlig utan j\u00e4mlikhet och social r\u00e4ttvisa, b\u00e5de mellan och inom l\u00e4nder. Enligt IPCC kan integrering av klimat\u00e5tg\u00e4rder i den makroekonomiska politiken st\u00f6dja h\u00e5llbara utvecklingsv\u00e4gar med l\u00e5ga utsl\u00e4pp, sociala skyddsn\u00e4t samt f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e5ngen till finansiering av infrastruktur med l\u00e5ga utsl\u00e4pp, s\u00e4rskilt i utvecklingsregioner.<\/p>\n\n<p><strong>Finansieringen \u00e4r en central fr\u00e5ga f\u00f6r r\u00e4ttvisa.<\/strong> Det finns tillr\u00e4ckligt med pengar i v\u00e4rlden f\u00f6r att \u00e5stadkomma verkliga f\u00f6r\u00e4ndringar, men befintliga hinder f\u00f6r att anv\u00e4nda dessa beh\u00f6ver undanr\u00f6js. Idag \u00e4r den offentliga och privata finansieringen av fossila br\u00e4nslen dock fortfarande st\u00f6rre \u00e4n den f\u00f6r klimatanpassning och begr\u00e4nsning av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.&nbsp;<\/p>\n\n<p><em>(Samtidigt som IPCC pekar p\u00e5 de v\u00e4xande finansierings- och anpassningsluckor som s\u00e5rbara samh\u00e4llen k\u00e4mpar med, rapporterar IEA att olje- och gasindustrin bara f\u00f6rra \u00e5ret tj\u00e4nade <\/em><a href=\"https:\/\/www.reuters.com\/business\/energy\/oil-gas-industry-earned-4-trillion-last-year-says-iea-chief-2023-02-14\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><em>hela 4 biljoner US-dollar<\/em><\/a><em> med verksamheter som driver p\u00e5 klimatkrisen!).<\/em><\/p>\n\n<p><strong>De \u00e5rliga investeringsbehoven f\u00f6re 2030 \u00e4r tre till sex g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n dagens niv\u00e5er<\/strong>, enbart f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar, och de st\u00f6rsta behoven finns i utvecklingsl\u00e4nderna. F\u00f6r att \u00e4ndra p\u00e5 detta m\u00e5ste b\u00e5de regeringar och finansinstitut undanr\u00f6ja hinder och anpassa sina m\u00e5l och sin politik till 1,5-gradersm\u00e5let. <strong>P\u00e5 en internationell niv\u00e5 m\u00e5ste man hitta r\u00e4ttvisa l\u00f6sningar som kan finansiera behoven av anpassning och utsl\u00e4ppsminskningar som \u00e4ven tar h\u00e4nsyn till de f\u00f6rluster och skador som drabbar dem som har minst ansvar f\u00f6r att orsaka klimatkrisen.<\/strong><\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>10. Fr\u00e5n stegvis till transformativ f\u00f6r\u00e4ndring inom alla sektorer<\/strong><\/p>\n\n<p>Det finns ett snabbt krympande f\u00f6nster f\u00f6r att vi ska komma igenom klimatkrisen utan katastrofala konsekvenser. F\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len i Parisavtalet och andra h\u00e5llbarhetsm\u00e5l m\u00e5ste vi t\u00e4nka bortom enskilda tekniker, sektorer och akt\u00f6rer och anta holistiska, inkluderande och transformativa strategier som omfattar b\u00e5de utsl\u00e4ppsminskningar och klimatanpassning.<br><\/p>\n\n<p>\u00c5tg\u00e4rder som skyddar och \u00e5terst\u00e4ller v\u00e5r biologiska m\u00e5ngfald \u00e4r grundl\u00e4ggande. Genom att ta hand om naturen tar vi hand om oss sj\u00e4lva.<a href=\"https:\/\/www.ipcc.ch\/report\/ar6\/wg2\/resources\/spm-headline-statements\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"> Enligt IPCC<\/a> f\u00f6ruts\u00e4tter bevarandet av den biologiska m\u00e5ngfaldens och ekosystemtj\u00e4nsternas \u00e5terh\u00e4mtningsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 global niv\u00e5 ett effektivt och r\u00e4ttvist skydd av cirka 30-50 procent av jordens land-, s\u00f6tvatten- och havsomr\u00e5den.<\/p>\n\n<p><strong>F\u00f6r att uppn\u00e5 &#8221;snabba och l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar inom alla sektorer och system&#8221; beh\u00f6ver vi starka lagar och strategier samt internationellt samarbete. Alla beh\u00f6ver bidra och de som har det st\u00f6rsta ansvaret och den st\u00f6rsta f\u00f6rm\u00e5gan m\u00e5ste visa v\u00e4gen. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l regeringar, f\u00f6retag, investerare som individer med h\u00f6ga inkomster och stora resurser.<\/strong><\/p>\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>S\u00e5 vad h\u00e4nder nu?<\/strong><\/p>\n\n<p>Forskarna har levererat sin verktygsl\u00e5da f\u00f6r v\u00e5r gemensamma \u00f6verlevnad. Nu \u00e4r det upp till alla oss andra att se till att regeringarna, f\u00f6retagen, investerarna och medborgarna agerar p\u00e5 vetenskapen. Och att vi g\u00f6r det personligt.<\/p>\n\n<p>Livet, v\u00e4lbefinnandet eller lidandet f\u00f6r v\u00e5ra barn, barnbarn, och m\u00e5nga fler efter dem kommer att se tillbaka p\u00e5 oss och k\u00e4nna tacksamhet f\u00f6r vad vi gjorde, eller kanske k\u00e4nna hat f\u00f6r vad vi inte gjorde.<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/lh5.googleusercontent.com\/XziEUApJopLS_SZ16FcfoB3HBjNBgIPJhSAbq2JsTJEqxTKc67CahSEUses_x32HFuF9qydA3mSxyQ0TBWeDA3u9P4mMNmR2mkPPpmotDo-kwJFX3JuYnCkNvvfT4BcjrpwsrunKMn6nzZDeD_5Zyxc\" alt=\"\"\/><\/figure>\n\n<p class=\"has-small-font-size\"><em>Utdrag fr\u00e5n SYR-figur SPM.1 c: Observerad (1900-2020) och ber\u00e4knad (2021-2100) f\u00f6r\u00e4ndring av jordens yttemperatur (i f\u00f6rh\u00e5llande till 1850-1900), som \u00e4r kopplade till f\u00f6r\u00e4ndringar i klimatf\u00f6rh\u00e5llanden och effekter. Bilden illustrerar hur klimatet redan har f\u00f6r\u00e4ndrats och kommer att f\u00f6r\u00e4ndras under tre representativa generationers livstid (f\u00f6dda 1950, 1980 och 2020).<\/em><\/p>\n\n<p><em>\u00d6vers\u00e4ttning <a href=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/international\/story\/58753\/10-things-know-about-ipcc-climate-science-report\/\">av text<\/a> av Kaisa Kosonen, Senior Policy Advisor, Greenpeace Nordic, och Reyes Tirado, Senior Scientist, Greenpeace Research Laboratories vid University of Exeter.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e4rldens ledande klimatforskare har just offentliggjort sin senaste rapport om klimatkrisen och hur den kan hanteras.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":55828,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[23,48],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-55811","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-globaluppvarmning","tag-ipcc","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55811","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=55811"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55811\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64190,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55811\/revisions\/64190"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55828"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=55811"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=55811"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=55811"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=55811"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}