{"id":57425,"date":"2023-07-28T14:22:14","date_gmt":"2023-07-28T13:22:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=57425"},"modified":"2023-08-07T13:45:26","modified_gmt":"2023-08-07T12:45:26","slug":"tio-intressanta-fakta-om-honungsbin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/greenpeace\/tio-intressanta-fakta-om-honungsbin\/","title":{"rendered":"Tio intressanta fakta om honungsbin"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n

Hur mycket vet du om honungsbin? H\u00e4r \u00e4r tio sm\u00e5 och s\u00f6ta, men \u00e4ven viktiga, fakta om honungsbin.<\/h3>\n\n

<\/p>\n\n

1. Getingen – honungsbinas f\u00f6rf\u00e4der<\/strong><\/p>\n\n

N\u00e4r d\u00f6k honungsbin egentligen upp p\u00e5 jorden f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen? Bin var ursprungligen rovdjur som livn\u00e4rde sig p\u00e5 insekter, s\u00e5som getingen g\u00f6r idag. Men f\u00f6r cirka 100 miljoner \u00e5r sedan, med florans f\u00f6delse under kritaperioden, som varade 145\u201366 miljoner \u00e5r sedan, b\u00f6rjade deras beteende f\u00f6r\u00e4ndras. En del bin b\u00f6rjade livn\u00e4ra sig p\u00e5 blommor, vilket ledde till pollinering av blommorna, och som ett resultat rent av exploderade florapopulationen. Blommor b\u00f6rjade d\u00e5 diversifiera sig i f\u00e4rg och form f\u00f6r att locka fler bin, och dessa v\u00e4xt\u00e4tande getingar blev v\u00e5ra honungsbins f\u00f6rf\u00e4der.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

2. Fem \u00f6gon<\/strong><\/p>\n\n

Bin har fem \u00f6gon. Tv\u00e5 stora \u00f6gon \u00e4r placerade p\u00e5 vardera sida av ansiktet, och tre mindre \u00f6gon \u00e4r placerade mellan de tv\u00e5 st\u00f6rre. De st\u00f6rre \u00f6gonen uppt\u00e4cker formen och f\u00e4rgen p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l, medan de mindre \u00f6gonen uppt\u00e4cker f\u00e4rgf\u00f6r\u00e4ndringar i omgivande ljus. Biets hj\u00e4rna kan s\u00e4rskilja exakta f\u00e4rger i v\u00e4xlande ljus genom att integrera den visuella informationen fr\u00e5n dessa fem \u00f6gon.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

3. Dans – ett s\u00e4tt att kommunicera<\/strong><\/p>\n\n

Visste du att bin lever i ett matriarkat och att de uppn\u00e5tt en sann demokrati? Titlarna vi anv\u00e4nder f\u00f6r \u201cdrottning\u201d och \u201carbetsbin\u201d f\u00e5r ofta m\u00e4nniskor att tro att honungsbisamh\u00e4llen har en monarkisk struktur.  I sj\u00e4lva verket \u00e4r det s\u00e5 att medan drottningen har ett uppdrag att l\u00e4gga \u00e4gg, fattas beslut om bikupan genom ett samr\u00e5d av alla bin. <\/p>\n\n

Men hur kommunicerar bin med varandra? Jo, genom att dansa! Bin kan utf\u00f6ra en m\u00e4ngd olika danser, inklusive rund-, sk\u00e4r- och vippdanser. I till exempel vippdansen kan specifik avst\u00e5nds- och platsinformation f\u00f6rmedlas genom dansens lutning, vinkel och rumpr\u00f6relse . Genom denna dans kan bina kommunicera med varandra om var de hittat nektar och var de kan bygga nya hem.<\/p>\n\n

4. Anst\u00e4llning baserat p\u00e5 tj\u00e4nste\u00e5r<\/strong><\/p>\n\n

Arbetsbin har olika uppgifter beroende p\u00e5 deras \u00e5lder. De yngsta bina stannar i kupan och tar hand om dem som f\u00f6ds efter dem, medan bin som blivit en vecka gamla ansvarar f\u00f6r att bygga nya vax-celler, en vax-celler \u00e4r \u00e4r den fina hexagonformen vi ser i bikupor, och dela ut mat. N\u00e4r de blir lite \u00e4ldre b\u00f6rjar de vakta och hj\u00e4lpa till att f\u00f6rsvara hemmet. Och som seniorer, n\u00e4r de \u00e4r \u00f6ver tre veckor gamla, ger de sig ut f\u00f6r att leta efter pollen. Anledningen till att arbetsbin har olika roller f\u00f6r olika \u00e5ldrar \u00e4r p\u00e5 grund av storleken p\u00e5 deras hj\u00e4rnor och minneskapacitet. Det tar viss tid efter f\u00f6dseln f\u00f6r dem att bygga upp tillr\u00e4ckligt med minneskapacitet f\u00f6r att komma ih\u00e5g hur de ska hitta tillbaka hem.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

5. Ett arbetsbis livsl\u00e4ngd<\/strong><\/p>\n\n

Livsl\u00e4ngden p\u00e5 ett arbetsbi beror p\u00e5 vilken s\u00e4song de f\u00f6ds i. Arbetarbin som \u00e4r f\u00f6dda under den s\u00e5 kallade honungsfl\u00f6desperioden \u2013 tiden d\u00e5 det finns tillr\u00e4ckligt med blomnektar tillg\u00e4ngligt f\u00f6r bin att omvandla till honung \u2013 lever bara i en till tv\u00e5 m\u00e5nader. Detta beror p\u00e5 att de l\u00e4gger ned mycket energi p\u00e5 tungt arbete; producerar vax, tar hand om v\u00e4xande larver och samlar in pollen. Men arbetsbin som \u00e4r f\u00f6dda tidig h\u00f6st, och utan mycket tungt arbete, kan leva i upp till sex m\u00e5nader.<\/p>\n\n

6. Vegetariska honungsbin<\/strong><\/p>\n\n

Nektar och pollen \u00e4r bins huvudsakliga f\u00f6da, och de v\u00e4xter som bina samlar sin f\u00f6da fr\u00e5n kallas honungsv\u00e4xter. Det finns m\u00e5nga olika honungsv\u00e4xter, n\u00e5gra vanliga \u00e4r maskros, s\u00e4lg, honungs\u00f6rt och raps. Baserat p\u00e5 m\u00e4ngden nektar eller pollen som v\u00e4xterna producerar, delas honungsv\u00e4xter in ytterligare i prim\u00e4ra och sekund\u00e4ra k\u00e4llor. Honungsbin s\u00f6ker s\u00e4llan f\u00f6da fr\u00e5n andra k\u00e4llor eftersom de kan f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med mat och n\u00e4rings\u00e4mnen enbart fr\u00e5n dessa honungsv\u00e4xter. <\/p>\n\n

<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

7. 40 000 flygningar f\u00f6r ett kilo honung<\/strong><\/p>\n\n

M\u00e4ngden nektar som samlas in av ett enda arbetsbi under en flygtur fr\u00e5n kupan \u00e4r cirka 30-50 mg. Med en kroppsvikt p\u00e5 cirka 100 mg kan ett arbetsbi b\u00e4ra n\u00e4stan h\u00e4lften av sin kroppsvikt i nektar! Ett arbetsbi flyger ut f\u00f6r att samla nektar 7-13 g\u00e5nger om dagen, ibland s\u00e5 mycket som 24 g\u00e5nger om dagen, vilket inneb\u00e4r att 10 000 arbetsbin m\u00e5ste g\u00f6ra fyra turer f\u00f6r att producera ett kilo honung.<\/p>\n\n

8. <\/strong>Drottninggel\u00e9<\/strong>, bidrottningens privilegium<\/strong><\/p>\n\n

Alla bin f\u00f6ds som lika larver, b\u00e5de drottningen och arbetsbina kommer till v\u00e4rlden p\u00e5 samma s\u00e4tt. Sen blir n\u00e5gra larver drottningbin, och andra blir arbetsbin. Vad avg\u00f6r skillnaden? Bina bygger en drottningcell runt de larver som de vill ska bli drottning. De utvalda larverna matas med drottninggel\u00e9 under en mycket l\u00e4ngre tid \u00e4n arbetsbina. Arbetarbin konsumerar drottninggel\u00e9 under de f\u00f6rsta tre dagarna som larv medan drottningbin forts\u00e4tter att bli matade av drottninggel\u00e9 under hela sin tid som larv. En bidrottning som matas med drottninggel\u00e9   lever tio g\u00e5nger l\u00e4ngre \u00e4n ett arbetsbi, blir tre g\u00e5nger st\u00f6rre och l\u00e4gger cirka tv\u00e5 miljoner \u00e4gg under sin livstid.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

9. Bin i den svenska historien<\/strong><\/p>\n\n

I Europa har biodling f\u00f6rekommit sedan b\u00f6rjan av medeltiden, men i Sverige har biodling funnits och varit v\u00e4l utbredd i flera hundra \u00e5r. Honung var inte s\u00e5 popul\u00e4rt till en b\u00f6rjan eftersom socker p\u00e5 den tiden s\u00e5gs som en finare vara. Men under sent 1800-tal tog sockerbetsproduktionen fart och sockret blev d\u00e5 ist\u00e4llet billigt och l\u00e4ttillg\u00e4ngligt. Till f\u00f6ljd av detta b\u00f6rjade honung ses som en lyxvara och det blev s\u00e5ledes popul\u00e4rt med biodling. Det finns m\u00e5nga olika underarter av honungsbin, den en g\u00e5ng mest spridda var det nordiska biet, Apis mellifera mellifera, som kom till Skandinavien f\u00f6r cirka 10 000 \u00e5r sedan. \u00c4n idag \u00e4r biodling fortfarande popul\u00e4rt i Sverige.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

10. Honungsbin – bidrar till den biologiska m\u00e5ngfalden<\/strong><\/p>\n\n

Det finns m\u00e5nga hot mot honungsbin och andra pollinerare; v\u00e4deromst\u00e4llningar, klimatkrisens katastrofala konsekvenser, kemiska bek\u00e4mpningsmedel vid kommersiell odling och parasiter. Kemiska bek\u00e4mpningsmedel med neonikotinoider \u00e4r nu helt f\u00f6rbjudet i hela Europa. Detta tack vare att m\u00e4nniskor och organisationer har k\u00e4mpat f\u00f6r att se till att v\u00e5ra sm\u00e5 hj\u00e4ltar ska ha en chans att \u00f6verleva. Men faran \u00e4r inte \u00f6ver \u00e4n, det finns fortfarande hot som habitatf\u00f6rst\u00f6relse, \u00f6verutnyttjande, \u00f6verg\u00f6dning och kemikalier. L\u00e4s mer om hur Greenpeace arbetar f\u00f6r att den biologiska m\u00e5ngfalden H\u00c4R.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur mycket vet du om honungsbin? H\u00e4r \u00e4r tio sm\u00e5 och s\u00f6ta, men \u00e4ven viktiga, fakta om honungsbin.<\/p>\n","protected":false},"author":49,"featured_media":57426,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[40,61],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-57425","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-greenpeace","tag-biodiversitet","tag-djur","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/57425","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/49"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=57425"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/57425\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":57435,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/57425\/revisions\/57435"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/57426"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=57425"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=57425"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=57425"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=57425"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}