{"id":57817,"date":"2023-10-12T10:05:47","date_gmt":"2023-10-12T09:05:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=57817"},"modified":"2023-12-19T14:27:15","modified_gmt":"2023-12-19T13:27:15","slug":"norge-vill-oppna-upp-for-deep-sea-mining-i-arktis-darfor-ar-det-en-dalig-ide","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/norge-vill-oppna-upp-for-deep-sea-mining-i-arktis-darfor-ar-det-en-dalig-ide\/","title":{"rendered":"Norge vill \u00f6ppna upp f\u00f6r gruvdrift p\u00e5 havsbottnen i Arktis \u2013 D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det en d\u00e5lig id\u00e9"},"content":{"rendered":"\n

Trots stark kritik fr\u00e5n ett antal l\u00e4nder, milj\u00f6r\u00f6relsen och havsforskare har den norska regeringen f\u00f6reslagit att ett stort omr\u00e5de i Arktis ska \u00f6ppnas f\u00f6r djuphavsgruvdrift.<\/a><\/strong><\/p>\n\n

I juni 2023 presenterade den norska regeringen planer f\u00f6r utvinning av djuphavsmineraler i ett enormt omr\u00e5de mellan Gr\u00f6nland och Norge. Omr\u00e5det som de f\u00f6resl\u00e5r att \u00f6ppna f\u00f6r gruvdrift \u00e4r \u00f6ver sex g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n Danmark, och hemvist f\u00f6r valar, sj\u00f6f\u00e5glar, fiskstim och ett stort antal djuphavslevande varelser och djur.

<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n


Livet i djuphavet \u00e4r s\u00e5rbart<\/h2>\n\n

I djuphavet finns ett rikt och unikt djurliv som utvecklats l\u00e5ngsamt och under miljontals \u00e5r. Forskare tror till och med att det \u00e4r h\u00e4r vi kan hitta nycklarna till livets ursprung p\u00e5 jorden. Detta ekosystem \u00e4r mycket s\u00e5rbart f\u00f6r p\u00e5verkan fr\u00e5n oss m\u00e4nniskor, och forskare varnar f\u00f6r att gruvdrift kan orsaka o\u00e5terkalleliga skador p\u00e5 havet och de arter som lever d\u00e4r.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Dessutom kan djuphavsgruvdrift p\u00e5verka kustsamh\u00e4llen negativt och frig\u00f6ra enorma m\u00e4ngder koldioxid som har lagrats p\u00e5 havsbotten, vilket till och med kan p\u00e5skynda klimatkrisen.<\/strong><\/p>\n\n

Den norska regeringen har sagt att den vill till\u00e5ta gruvdrift p\u00e5 havsbotten f\u00f6rutsatt att detta kan ske med en ”acceptabel grad av milj\u00f6p\u00e5verkan”. Men en s\u00e5dan industri kommer ofr\u00e5nkomligen skada den biologiska m\u00e5ngfalden och milj\u00f6n p\u00e5 havsbotten, enligt varningar fr\u00e5n bland annat FN:s milj\u00f6program, World Economic Forum, International Ocean Panel, Norska milj\u00f6byr\u00e5n (Milj\u00f8direktoratet) och Norska Havforskningsinstituttet (Havforskningsinstituttet).<\/p>\n\n

Flera regeringar, ledda av Spanien, Tyskland och Frankrike, har insett vilken stor fara industrin utg\u00f6r och kr\u00e4vt ett moratorium f\u00f6r gruvdrift p\u00e5 havsbotten,<\/a> med h\u00e4nvisning till de potentiella ekologiska skadorna det kommer att orsaka. Hundratals havsforskare har ocks\u00e5 sagt att det skulle orsaka enorma skador<\/strong>, inklusive att minska havens f\u00f6rm\u00e5ga att fungera som kols\u00e4nkor vilka \u00e4r viktiga f\u00f6r att bromsa den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n\n

Djuphavsmineraler \u00e4r ingen l\u00f6sning<\/h2>\n\n

Under v\u00e4rldshaven ligger tonvis av metaller och mineraler som har bildats i havsdjupen under miljontals \u00e5r. Mineralfyndigheterna bildas n\u00e4r mineralrikt varmt vatten fr\u00e5n jordens inre avger mineraler i det kalla havsvattnet.<\/p>\n\n

Nickel, koppar och kobolt.<\/strong> Mobiler och datorer inneh\u00e5ller flera s\u00e5dana metaller. Detsamma g\u00e4ller batterier, solpaneler, vindkraftverk och andra maskiner och teknologi som kan anv\u00e4ndas i omst\u00e4llningen till renare och mindre klimatskadlig energi.<\/p>\n\n

Greenpeace anser att de mineraler och metaller som beh\u00f6vs f\u00f6r energiomst\u00e4llningen ist\u00e4llet  b\u00f6r erh\u00e5llas fr\u00e5n konsumtionsminskning och b\u00e4ttre \u00e5teranv\u00e4ndning av de resurser vi redan har p\u00e5 land, inte fr\u00e5n havsdjupen, d\u00e4r denna nya brutala gruvdrift kan orsaka irreparabel skada p\u00e5 naturen.<\/p>\n\n

Samtidigt som Norge vill \u00f6ppna upp gruvverksamhet p\u00e5 havsbotten \u00f6kar motst\u00e5ndet mot industrin internationellt. EU har uppmanat medlemsl\u00e4nderna att avst\u00e5 fr\u00e5n djuphavsgruvdrift i sina egna havsomr\u00e5den. <\/strong>Sverige sa nyligen nej till gruvdrift p\u00e5 havsbotten tills det finns mer kunskap om konsekvenserna.<\/p>\n\n

Stora internationella f\u00f6retag som Google, BMW Group, Volvo och Samsung har efterfr\u00e5gat ett tillf\u00e4lligt f\u00f6rbud. Dessutom har Europeiska investeringsbanken (EIB) uteslutit djuphavsgruvdrift fr\u00e5n sin investeringsportf\u00f6lj av klimat- och milj\u00f6sk\u00e4l.<\/p>\n\n

Bulldozers p\u00e5 havsbotten \u00e4r en d\u00e5lig id\u00e9<\/h2>\n\n

Vid djuphavsgruvdrift s\u00e4nks stora robotmaskiner, liknande gigantiska bulldozrar, ner i havsdjupet och pl\u00f6jer upp det \u00f6versta lagret av havsbotten och allt som finns i den. Gruvbrytningen sker p\u00e5 n\u00e5gra olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 omr\u00e5dets geologi. P\u00e5 den arktiska havsbottnen skulle brytningen inneb\u00e4ra att man river upp den tjocka, steniga skorpan p\u00e5 sj\u00e4lva havsbotten, den s\u00e5 kallade manganskorpan. Dessa skorpor \u00e4r upp till 40 centimeter tjocka, och varje centimeters tjocklek tros ha tagit en miljon \u00e5r att bygga upp.<\/strong> I Stilla havet, d\u00e4r djuphavsbrytning ocks\u00e5 \u00f6verv\u00e4gs, skulle det inneb\u00e4ra att ”sk\u00f6rda” mineralrika klumpar (bruna-svarta klumpar som inneh\u00e5ller flera olika mineraler, vanligtvis storleken p\u00e5 en potatis). Dessa klumpar sugs upp till ett mottagande k\u00e4rl p\u00e5 ytan genom ett flera tusen meter l\u00e5ngt r\u00f6r.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Bottenslammet och stenfragment f\u00f6rs tillbaka till havet, vilket resulterar i enorma undervattensmoln av sediment,<\/a> som kan kv\u00e4va djur inom stora omr\u00e5den. Gruvdrift p\u00e5 havsbotten g\u00e5r till p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt som gruvdrift i dagbrott p\u00e5 land. Skillnaden \u00e4r att brytningen p\u00e5 havsbotten sker under vatten, d\u00e4r det \u00e4r ett oerh\u00f6rt h\u00f6gt tryck och totalt m\u00f6rker. F\u00f6r att f\u00e5 en bild av hur djuphavsgruvdrift g\u00e5r till kan man j\u00e4mf\u00f6ra med att st\u00e5 p\u00e5 toppen av v\u00e4rldens h\u00f6gsta byggnad och suga upp sm\u00e5sten fr\u00e5n trottoaren nedanf\u00f6r med hj\u00e4lp av en radiostyrd bil och ett mycket l\u00e5ngt sugr\u00f6r.<\/p>\n\n

Bullret och ljusf\u00f6roreningarna fr\u00e5n maskinerna st\u00f6r och f\u00f6rvirrar djurlivet i havet, \u00e4ven p\u00e5 grunt vatten.<\/strong> Bullret f\u00e4rdas hundratals kilometer genom vattnet, och kan vara s\u00e4rskilt skadligt f\u00f6r marina d\u00e4ggdjur som valar och delfiner.<\/a><\/p>\n\n

Gruvmaskinerna virvlar upp det l\u00e4tta, finkorniga lersedimentet p\u00e5 havsbotten. Br\u00e4ckliga arter som inte kan simma iv\u00e4g, som koraller och svampar, kommer att f\u00e5ngas i dessa sedimentmoln och sakta kv\u00e4vas. Svampar och koraller \u00e4r nyckeln i djuphavsekosystemet som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r b\u00e5de lek och livsmilj\u00f6er f\u00f6r ungfisk. Om havsbottnen f\u00f6rst\u00f6rs kan \u00e4gg, ungfiskar och andra ovanliga arter fr\u00e5n djupet f\u00f6lja med av misstag.<\/p>\n\n

N\u00e4r havsbotten pl\u00f6js upp p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet skrapas allt kol som har lagrats p\u00e5 havsbotten i \u00e5rtusenden upp och sl\u00e4pps ut i vattnet i form av koldioxid<\/strong>. Detta st\u00f6r havets biokemiska balans och bidrar till \u00f6kad havsf\u00f6rsurning, som ofta beskrivs som klimatkrisens ondskefulla tvilling n\u00e4r det kommer till konsekvenser f\u00f6r havet. Att f\u00f6rst\u00f6ra de naturliga kolf\u00f6rr\u00e5den f\u00f6rv\u00e4rrar ocks\u00e5 klimatkrisen.
<\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tSkydda livet i djuphavet!\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Nytt hot mot haven: gruvdrift p\u00e5 havsbotten, som kan \u00f6del\u00e4gga s\u00e5rbara ekosystem – men vi har m\u00f6jlighet att stoppa industrin innan den b\u00f6rjar. Skriv under f\u00f6r att skydda livet i havet!<\/p>\n\t\t\t\t \n Engagera dig\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t\n

Men \u00e4r havsbotten verkligen s\u00e5 viktig?<\/h2>\n\n

Ja sj\u00e4lvklart! Trots sina, f\u00f6r oss, og\u00e4stv\u00e4nliga levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden inneh\u00e5ller djuphavet faktiskt den st\u00f6rsta m\u00e5ngfalden av arter p\u00e5 jorden. Djuphavet \u00e4r ett av jordens minst k\u00e4nda och minst unders\u00f6kta ekosystem och ett viktigt kollager.<\/p>\n\n

Det vi med s\u00e4kerhet vet \u00e4r att havsbotten spelar en viktig roll: havet och havsbotten \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r att reglera klimatet<\/strong> och viktiga ekosystemprocesser. Mineralerna p\u00e5 havsbotten \u00e4r begr\u00e4nsade resurser som \u00e4r anv\u00e4ndbara p\u00e5 kort sikt, men f\u00f6rdelarna med ett friskt hav \u00f6verv\u00e4ger allt. Ett levande hav \u00e4r v\u00e4rt oerh\u00f6rt mycket mer \u00e4n de mineraler det inneh\u00e5ller.<\/p>\n\n

Bland artm\u00e5ngfalden i djuphavet finns inga v\u00e4xter eftersom det \u00e4r helt m\u00f6rkt. Ist\u00e4llet \u00e4r det hem f\u00f6r exempelvis dj\u00e4vulsfiskar, som genererar sitt eget ljus f\u00f6r att f\u00e5nga byten. H\u00e4r hittar vi ocks\u00e5 den tio meter l\u00e5nga kolossbl\u00e4ckfisken, som ser ut som om den kommer fr\u00e5n en annan planet, och dumbobl\u00e4ckfisken, som ser ut som Disneykarakt\u00e4ren Dumbo och som du kan se i videon h\u00e4r:<\/p>\n\n

\n<\/lite-youtube>\n<\/div><\/figure>\n\n

Det djupa havet \u00e4r ocks\u00e5 hem f\u00f6r bl\u00f6tdjur, svampar, borstmaskar och sj\u00f6gr\u00e4s. Dessa f\u00e5r v\u00e4rme fr\u00e5n varma k\u00e4llor och n\u00e4ring fr\u00e5n s\u00e5 kallad organisk nederb\u00f6rd fr\u00e5n ovan, k\u00e4nd som ”marin sn\u00f6”.<\/p>\n\n

Hur djupt i havet sker brytningen?<\/h3>\n\n

N\u00e4r vi talar om djuphavsgruvdrift menar vi gruvdrift som sker p\u00e5 havsdjup mellan 200 och 6500 meter. N\u00e5gra av gruvprojekten som testas eller f\u00f6resl\u00e5s idag sker p\u00e5 omkring 4 000 meters djup.<\/p>\n\n

Vem ligger bakom djuphavsgruvdriften?<\/h3>\n\n

N\u00e4stan en tredjedel av kontrakten som ISA har tilldelat involverar privata f\u00f6retag, huvudsakligen med huvudkontor i Nordamerika och Europa, inklusive n\u00e5gra med kopplingar till fossilindustrin, landbaserad gruvdrift och andra f\u00f6rorenande sektorer. Det norska f\u00f6retaget Loke Marine Minerals har ocks\u00e5 tillg\u00e5ng till havsbottenomr\u00e5den i Stilla havet.<\/p>\n\n

Men beh\u00f6ver vi inte mineraler?<\/h3>\n\n

Det gr\u00f6na skiftet kommer att kr\u00e4va metaller och mineraler. Men det \u00e4r en myt att mineralutvinning p\u00e5 havsbotten \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 dagens mineralutmaningar. En studie fr\u00e5n forskningsinstitutet SINTEF drar slutsatsen att det globala behovet av mineraler kan minskas med upp till 58 procent till 2050.<\/p>\n\n

Detta kan ske genom innovation inom f\u00f6rnybar teknik och genom att g\u00f6ra v\u00e5r ekonomi mer cirkul\u00e4r. Ut\u00f6ver detta \u00e4r det ett faktum att v\u00e4rldens resurskonsumtion m\u00e5ste begr\u00e4nsas fram till 2050.<\/strong> Detta kommer ocks\u00e5 att bidra till att vi inte beh\u00f6ver havsbottenmineraler och metaller. Djuphavsgruvdrift \u00e4r fortfarande bara i startfasen och uppskattningarna visar att industrierna sj\u00e4lva uppger att de inte vill ha kommersiell brytning p\u00e5 havsbottnen de n\u00e4stkommande 10\u201320 \u00e5ren.<\/p>\n\n

I kombination med att den tekniska utvecklingen str\u00e4var efter att minska behovet av nya mineraler kommer dessa mineraler och metaller allts\u00e5 \u00e4ven fram f\u00f6r sent. \u00c5r 2021 deklarerade f\u00f6retag som BMW, Volvo, Google och Samsung att de inte vill anv\u00e4nda mineraler utvunna fr\u00e5n djuphavet, i vad som var ett h\u00e5rt slag f\u00f6r den framv\u00e4xande industrin.<\/a><\/p>\n\n

Vad g\u00f6r Greenpeace f\u00f6r att stoppa djuphavsgruvdrift?<\/h2>\n\n