{"id":58069,"date":"2023-10-24T10:51:52","date_gmt":"2023-10-24T09:51:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=58069"},"modified":"2023-12-19T14:27:59","modified_gmt":"2023-12-19T13:27:59","slug":"vad-vi-vet-om-djuhavsgruvdrift","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/vad-vi-vet-om-djuhavsgruvdrift\/","title":{"rendered":"Vad vi vet om djuphavsgruvdrift"},"content":{"rendered":"\n

I kampen f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser och hindra klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har efterfr\u00e5gan p\u00e5 mineraler som litium, kobolt och nickel \u00f6kat, eftersom de \u00e4r viktiga komponenter i bland annat elbilsbatterier, vindkraftverk, solpaneler och andra energisystem f\u00f6r f\u00f6rnybar energi. Med en stigande efterfr\u00e5gan \u00e4r det nu vissa som vill b\u00f6rja exploatera havsbotten i djuphaven efter dessa mineraler.<\/strong><\/p>\n\n

Trots \u00e5r av forskning \u00e4r djuphavet fortfarande till st\u00f6rsta del bokstavligen ok\u00e4nt vatten, och m\u00e5nga \u00e4r oroade \u00f6ver att utvinning av mineraler p\u00e5 havsbotten kan f\u00e5 allvarliga konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de marint liv och planetens v\u00e4lm\u00e5ende.
<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Glass octopus in the Atlantic Ocean.<\/figcaption><\/figure>\n\n

H\u00e4r \u00e4r vad vi vet om djuphavsgruvdrift<\/h2>\n\n

P\u00e5 havets botten, hundratals eller till och med tusentals meter under ytan finns, f\u00f6rutom en m\u00e5ngfald av marint liv som vi precis b\u00f6rjat uppt\u00e4cka, stora m\u00e4ngder koppar, kobolt, nickel, zink och s\u00e4llsynta jordartsmetaller.

I djuphavet finns dessa mineraler bland annat i avlagringar p\u00e5 havsbottnen som bildats n\u00e4r varmt mineralrikt vatten fr\u00e5n jordens inre sipprar ut p\u00e5 havsbottnen och bildar unika ekosystem.
<\/p>\n\n

Har gruvdrift p\u00e5 havsbottnen p\u00e5b\u00f6rjats?<\/h2>\n\n

\u00c4ven om gruvdrift f\u00f6r att testa utrustning har skett i liten skala, s\u00e5  har djuphavsgruvdrift \u00e4nnu inte p\u00e5b\u00f6rjats kommersiellt. Men n\u00e5gra f\u00e5 regeringar, som Norges,<\/a> och n\u00e5gra aggressiva gruvbolag planerar att p\u00e5b\u00f6rja gruvdrift s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n

\"\"
The Norwegian Prime Minister confronted by a giant purple octopus in Oslo.<\/figcaption><\/figure>\n\n



Vad som h\u00e4nder h\u00e4rn\u00e4st kommer att bero p\u00e5 ISA \u2013 den internationella havsbottenmyndigheten \u2013  och hur den beslutar sig f\u00f6r att reglera djuphavsbrytning.

2021 meddelade \u00f6nationen Nauru i Stilla havet, backad av en stor kanadensisk gruvj\u00e4tte – the Metals company –  ISA om sina planer p\u00e5 att p\u00e5b\u00f6rja gruvdrift i internationellt vatten, vilket utl\u00f6ste en omtvistad best\u00e4mmelse i FN:s havsr\u00e4ttskonvention (UNCLOS) k\u00e4nd som ”tv\u00e5\u00e5rsregeln”. Regeln kr\u00e4ver att ISA, fr\u00e5n och med tv\u00e5 \u00e5r efter datumet f\u00f6r en stats uttalade planer om gruvdrift m\u00e5ste ”\u00f6verv\u00e4ga” och ”provisoriskt godk\u00e4nna” ans\u00f6kningar f\u00f6r gruvor \u2013 oavsett om en upps\u00e4ttning regler har kommit \u00f6verens om eller ej. Tv\u00e5\u00e5rsperioden gick ut i juli 2023 men ISA:s efterf\u00f6ljande m\u00f6te slutade, efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n bland andra Greenpeace, utan att<\/a> n\u00e5got godk\u00e4nnande f\u00f6r gruvdrift var p\u00e5 plats.
<\/p>\n\n

\"\"
Kingston, Jamaica \u2013 The 28th Session of the International Seabed Authority.<\/figcaption><\/figure>\n\n

ISA (som best\u00e5r av alla 168 medlemmar) kommer att tr\u00e4ffas 2024 och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen diskutera de potentiella effekterna av djuphavsgruvdrift p\u00e5 den marina milj\u00f6n.

Vissa hoppas att dessa diskussioner kommer att leda till en ”f\u00f6rsiktighetsprincipm\u00e4ssig paus” i gruvverksamhet medan ytterligare forskning bedrivs. Bland de l\u00e4nder som velat se ett f\u00f6rbud, eller \u00e5tminstone ett tillf\u00e4lligt stopp finns Frankrike, Tyskland och Spanien, men \u00e4ven Sverige <\/a>och Finland.

<\/p>\n\n

Vem vill ha djuphavsgruvdrift?<\/h2>\n\n

F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r djuphavsgruvdrift h\u00e4vdar att det kommer vara en viktig del i att m\u00f6ta v\u00e4rldens behov av kritiska mineraler, som sannolikt kommer att forts\u00e4tta \u00f6ka under de kommande decennierna i samband med att vi g\u00e5r \u00f6ver till vind- och solenergi, fler elfordon och mer batteridrift.

Flera studier har dock kommit fram till att det inte finns n\u00e5gon brist p\u00e5 mineraltillg\u00e5ngar p\u00e5 land, men vi vet att de medf\u00f6r andra allvarliga milj\u00f6risker s\u00e5som skogssk\u00f6vling och vattenf\u00f6roreningar som p\u00e5verkar b\u00e5de m\u00e4nniskor och milj\u00f6.<\/p>\n\n

\"\"
Hidden Gem, a deep sea mining ship, from the Canadian mining company, The Metals Company.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Vad lever i djuphaven?<\/strong><\/h2>\n\n

Medan djuphaven en g\u00e5ng ans\u00e5gs f\u00f6r m\u00f6rka, kalla och n\u00e4ringsfattiga f\u00f6r att n\u00e5got skulle kunna leva d\u00e4r – vet vi nu att de \u00e4r hem f\u00f6r ett rikt ekosystem<\/a> med helt unika arter. Hittills har tiotusentals arter hittats i djuphaven, med uppskattningar att det kan finnas miljontals fler. Bara i Clarion-Clipperton-zonen, ett utpekat prioriterat omr\u00e5de f\u00f6r djuphavsbrytning i Stilla havet, har forskare nyligen uppt\u00e4ckt \u00f6ver 5 000 arter <\/a>som var helt nya f\u00f6r vetenskapen.

<\/p>\n\n

Vilka \u00e4r riskerna med djuphavsgruvdrift?<\/strong><\/h2>\n\n

Direkt skada p\u00e5 marint liv:<\/strong> Det finns en stor sannolikhet att mindre r\u00f6rliga djuphavsorganismer skulle d\u00f6das genom direktkontakt med gruvmaskiner p\u00e5 havsbotten, och att organismer skulle kv\u00e4vas av det sediment som dessa maskiner kommer riva upp. Varmt spillvatten fr\u00e5n gruvdrift kan ocks\u00e5 d\u00f6da marint liv genom \u00f6verhettning och f\u00f6rgiftning.<\/p>\n\n

L\u00e5ngsiktiga st\u00f6rningar av arter och ekosystem: <\/strong>Gruvverksamhet kan st\u00f6ra djuphavsarter genom att skapa intensiva buller- och ljusf\u00f6roreningar i en naturligt m\u00f6rk och tyst milj\u00f6. Till exempel kan ljudf\u00f6roreningarna negativt p\u00e5verka megafauna som valar, vilket utg\u00f6r ytterligare risker f\u00f6r populationer som redan \u00e4r h\u00e5rt utsatta av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och annan m\u00e4nsklig aktivitet. Eftersom m\u00e5nga djuphavsarter \u00e4r s\u00e4llsynta, l\u00e5nglivade och l\u00e5ngsamma p\u00e5 att f\u00f6r\u00f6ka sig \u00e4r forskarna ganska s\u00e4kra p\u00e5 att vissa arter och ekosystem skulle m\u00f6ta utrotning<\/a> p\u00e5 grund av gruvdrift, och att dessa ekosystem skulle kr\u00e4va extremt l\u00e5nga tidsperioder f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mta sig, om n\u00e5gonsin.

Effekter p\u00e5 fiske och livsmedelss\u00e4kerhet:<\/strong> Det \u00e4r inte bara havsbotten som \u00e4r i fara. Utsl\u00e4pp fr\u00e5n gruvfartyg kan spridas \u00f6ver stora omr\u00e5den och utg\u00f6ra ett hot mot fisk och ryggradsl\u00f6sa djur som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r det internationella fisket av exempelvis tonfisk. Effekterna av gruvavfall kan innefatta kv\u00e4vning tillsammans med f\u00f6r\u00e4ndringar i syrehalt, pH, temperatur och toxicitet i havsvattnet.

Klimatp\u00e5verkan:<\/strong> Havet \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta kols\u00e4nka och f\u00e5ngar upp mer \u00e4n 25 procent av alla koldioxidutsl\u00e4pp. Mikroskopiska organismer spelar en avg\u00f6rande roll i detta klimatreglerande system, och hj\u00e4lper till att binda kol i djuphavet och minska utsl\u00e4ppen av andra v\u00e4xthusgaser, som metan, fr\u00e5n havsbotten. F\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald i djuphavet efter gruvverksamhet kan ocks\u00e5 p\u00e5verka havets kolcykel och minska dess f\u00f6rm\u00e5ga att hj\u00e4lpa till att mildra den globala temperatur\u00f6kningen.

<\/p>\n\n

Beh\u00f6vs gruvdrift p\u00e5 havsbottnen?<\/strong><\/h2>\n\n

Det globala utbudet av kritiska mineraler och s\u00e4llsynta jordartsmetaller kommer beh\u00f6va \u00f6ka under de kommande \u00e5ren. Men det f\u00e5r inte ske p\u00e5 bekostnad av or\u00f6rda ekosystem.

B\u00e4ttre \u00e5tervinningsmetoder fr\u00e5n elektronik och batterier \u00e4r framtiden. En cirkul\u00e4r mineralekonomi kommer att minska behovet av destruktiv gruvdrift, och vi m\u00e5ste kr\u00e4va att f\u00f6retagen f\u00f6rb\u00e4ttrar designen p\u00e5 sina produkter f\u00f6r att minska efterfr\u00e5gan p\u00e5, och \u00f6ka \u00e5tervinningen av, viktiga mineraler.

Inom de n\u00e4rmaste 15-20 \u00e5ren ber\u00e4knas \u00e5tervinning av mineraler bli ett l\u00f6nsamt alternativ till gruvdrift f\u00f6r en stor del av materialbehovet och v\u00e4rldsbanken uppskattar<\/a> att \u00e5tervinningsgraden f\u00f6r uttj\u00e4nta batterier \u00f6kar avsev\u00e4rt till 2050.

N\u00e4r batteritekniken forts\u00e4tter att utvecklas snabbt, \u00e4r det ocks\u00e5 troligt att djuphavsmineraler kommer att f\u00f6rlora sin attraktion n\u00e4r alternativa tekniker som inte \u00e4r beroende av s\u00e5dana mineraler blir vanligare. Till exempel finns det en v\u00e4xande f\u00f6rskjutning fr\u00e5n batterier med nickel-mangan-kobolt (NMC) till litiumj\u00e4rnfosfat-batterier (LFP), de senaste \u00e5ren, d\u00e4r varken litium eller j\u00e4rn, \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r djuphavsgruvdrift.

Nyare teknologier som natriumjonbatterier<\/a> kommer ocks\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra batterimarknaden<\/a> genom att ers\u00e4tta litium och kobolt med billigare och betydligt mindre s\u00e4llsynta alternativ.
<\/a><\/p>\n\n

<\/p>\n\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rst utvinna resurser och sedan ta itu med konsekvenserna, har vi en chans att ta ett steg tillbaka och \u00f6verv\u00e4ga de milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenserna av gruvdrift p\u00e5 havsbottnen innan det p\u00e5b\u00f6rjas. Alla beslut som fattas m\u00e5ste s\u00e4kerst\u00e4lla att ingen allvarlig skada g\u00f6rs p\u00e5 m\u00e4nniskor, natur eller klimat.<\/strong>
<\/p>\n\n

<\/div>\n\n
\n\n

Hj\u00e4lp oss att skydda livet i djuphaven. Skriv under namninsamlingen f\u00f6r att stoppa djuphavsgruvdrift. <\/strong><\/h4>\n\n
<\/div>\n\n
\n
Skriv under!<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n
<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5nga \u00e4r oroade \u00f6ver att utvinning av mineraler p\u00e5 havsbotten kan f\u00e5 allvarliga konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de marint liv och planetens v\u00e4lm\u00e5ende.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":55900,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[45,3],"tags":[63],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-58069","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-energi","category-hav","tag-gruvdriftpahavsbotten","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58069","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58069"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58069\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":58309,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58069\/revisions\/58309"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55900"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58069"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58069"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58069"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=58069"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}