{"id":59167,"date":"2024-03-08T10:13:45","date_gmt":"2024-03-08T09:13:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=59167"},"modified":"2024-07-08T17:53:44","modified_gmt":"2024-07-08T16:53:44","slug":"lyssna-pa-forskaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/greenpeace\/lyssna-pa-forskaren\/","title":{"rendered":"Internationella kvinnodagen 2024: M\u00f6t forskaren Reyes Tirado"},"content":{"rendered":"\n
\"Provtagning
Reyes Tirado fr\u00e5n Greenpeace Research Laboratories, University of Exeter (Storbritannien) samlar in vattenprover i byn Barchhibigha i Giriak Block, Nalanda District. \u00a9 Swapan Nayak \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Enligt FN \u00e4r endast 33,3 procent av v\u00e4rldens forskare kvinnor \u00e5r 2024. Vad kan det bero p\u00e5? Lyssna p\u00e5 forskaren: Reyes Tirado ber\u00e4ttar mer om hennes utmaningar, tips och k\u00e4lla till motivation som kvinnlig forskare. Och om de mest effektiva l\u00f6sningarna av den akuta klimatkris vi alla befinner oss i. <\/h4>\n\n

Bakgrund:<\/span> Reyes Tirado \u00e4r senior forskare och expert i lantbruksfr\u00e5gor och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 Greenpeace Research Laboratories vid universitetet i Exeter (Storbritannien). I sitt arbete leder hon f\u00e4ltstudier och vetenskapliga analyser, som bidrar till den strategiska utvecklingen av globala och nationella kampanjer. Hennes arbete fokuserar p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och biologisk m\u00e5ngfald, v\u00e4xtekologi, lantbruk och livsmedelssystem.<\/strong><\/p>\n\n

Fr\u00e5ga: <\/span>Enligt FN \u00e4r endast 33,3 procent av alla forskare kvinnor. De f\u00e5r vanligtvis mindre finansiering \u00e4n sina manliga kollegor, deras arbete \u00e4r underrepresenterat i h\u00f6gprofilerade tidningar och de blir ofta f\u00f6rbisedda vid befordringar. K\u00e4nner du igen n\u00e5gon av dessa utmaningar som kvinnliga forskare v\u00e4rlden \u00f6ver st\u00e5r inf\u00f6r?<\/strong><\/p>\n\n

Ja, vetenskaplig forskning \u00e4r generellt sett ett arbetsf\u00e4lt med h\u00f6g konkurrens och kvinnliga forskare m\u00f6ter ofta fler hinder och sv\u00e5righeter \u00e4n sina manliga kollegor. En del hinder \u00e4r p\u00e5 grund av oj\u00e4mlikhet i hur meriter v\u00e4rderas (det \u00e4r fortfarande en stark partiskhet), och andra f\u00f6r att familjelivet ofta g\u00e5r ut \u00f6ver v\u00e5ra karri\u00e4rer. Globalt sett saknar forskningsinstitut fortfarande tillr\u00e4ckliga policies och kompenserande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla lika villkor f\u00f6r kvinnliga forskare.<\/p>\n\n

Jag har st\u00f6tt p\u00e5 m\u00e5nga fall av partiskhet och oj\u00e4mlik behandling, \u00e4ven om Greenpeace generellt sett har varit en st\u00f6ttande arbetsplats. En g\u00e5ng p\u00e5 en v\u00e4ldigt mansdominerad konferens f\u00f6r ett stort globalt projekt var jag en del av en r\u00e5dgivande panel som den enda kvinnliga deltagaren. En dag, n\u00e4r jag gick upp f\u00f6r trapporna bakom en grupp manliga forskare, h\u00f6rde jag dem prata om hur \u201cdirekt\u201d och \u201cor\u00e4dd\u201d jag var i mina kommentarer. De blev verkliga r\u00f6da i ansiktet n\u00e4r de s\u00e5g mig bakom dem, och f\u00f6r mig var det en ov\u00e4lkommen \u201ckomplimang\u201d. Vi ska inte underskatta det extra modet som kr\u00e4vs f\u00f6r att vara en kvinnlig representant i oj\u00e4mlika milj\u00f6er.<\/p>\n\n

Fr\u00e5ga:<\/span> Vad skulle du s\u00e4ga till unga kvinnor som \u00f6verv\u00e4ger att arbeta inom ett liknande omr\u00e5de som du \u2013 vetenskap, forskning?<\/strong><\/p>\n\n

Fokusera p\u00e5 det som g\u00f6r dig nyfiken och det som du tycker om att g\u00f6ra, och ta v\u00e4ldigt l\u00e4tt p\u00e5 vad andra kan s\u00e4ga. St\u00e4ng \u00f6ronen, \u00f6ppna \u00f6gonen och f\u00f6lj ditt m\u00e5l med dj\u00e4rv beslutsamhet. Det \u00e4r ocks\u00e5 en genv\u00e4g till ett tillfredsst\u00e4llande liv. Dock finns det ett stort men: det kan vara v\u00e4ldigt utmattande. Ta dig tid att vila och samla krafter fr\u00e5n dina n\u00e4ra relationer. Att vara fokuserad och att ha kul: det \u00e4r ett bra recept f\u00f6r mig. <\/p>\n\n

Fr\u00e5ga:<\/span> Hur br\u00e5dskande \u00e4r det f\u00f6r oss att bromsa klimat- och naturkrisen?<\/strong><\/p>\n\n

Det finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gra ord som kan beskriva hur br\u00e5dskande det \u00e4r. Vi m\u00e5ste se den h\u00e5rda sanningen i vit\u00f6gat: Nu, allts\u00e5 verkligen<\/em> nu, i detta \u00f6gonblick, m\u00e5ste vi v\u00e4xla upp. Om vi inte drastiskt minskar koldioxidutsl\u00e4ppen under det kommande \u00e5rtiondet finns det en h\u00f6g risk att v\u00e5r framtid p\u00e5 planeten \u00e4r os\u00e4ker.   <\/p>\n\n

Fr\u00e5ga:<\/span> Vad \u00e4r det st\u00f6rsta och enklaste som vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att bromsa kollapsen av jordens klimat och biologiska m\u00e5ngfald?<\/strong><\/p>\n\n

Att stoppa skogssk\u00f6vling och skydda v\u00e4rldens skogar och andra ekosystem \u2013 samtidigt som urfolks och lokalbefolkningars r\u00e4ttigheter respekteras \u2013 \u00e4r viktiga m\u00f6jligheter med tydliga, stora f\u00f6rdelar f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden. Men f\u00f6r att skydda or\u00f6rd natur m\u00e5ste vi s\u00e4tta press p\u00e5 de drivkrafter som leder till skogssk\u00f6vling och f\u00f6rst\u00f6relse av ekosystem: expansionen av den industriella k\u00f6ttproduktionen. Det kan g\u00f6ras effektivt genom att konsumera mindre k\u00f6tt och mejeriprodukter, speciellt i h\u00f6ginkomstl\u00e4nder.<\/p>\n\n

Fr\u00e5ga: <\/span>Kort sagt: vilka \u00e4r de tre b\u00e4sta l\u00f6sningarna som regeringar v\u00e4rlden \u00f6ver m\u00e5ste anta nu f\u00f6r att b\u00f6rja r\u00e4dda v\u00e5r planet?\u00a0<\/strong><\/p>\n\n

Topp 3 skulle vara: att fasa ut fossila br\u00e4nslen, minska energif\u00f6rbrukningen och st\u00e4lla om till vind- och solenergi, skydda skogar och naturliga ekosystem \u2013 och skifta till v\u00e4xtbaserad, ekologisk kost. Men nyckeln till allt detta \u00e4r finansiering: penningfl\u00f6den och investeringar ska inte l\u00e4ngre g\u00e5 till de som \u00f6del\u00e4gger planeten, utan g\u00e5 till riktiga, r\u00e4ttvisa l\u00f6sningar, speciellt som st\u00f6d till de mer s\u00e5rbara samh\u00e4llet.<\/p>\n\n

Fr\u00e5ga:<\/span> Vad kan vi, folket, g\u00f6ra f\u00f6r att bli en del av l\u00f6sningen?<\/strong><\/p>\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00e5ste vi tillsammans s\u00e4ga till v\u00e5ra politiker att det som kommer att forma v\u00e5r framtid \u00e4r huruvida vi besvarar naturens och klimatets n\u00f6drop. Vi m\u00e5ste mobilisera oss, delta i demonstrationer f\u00f6r att st\u00f6tta ungdomsr\u00f6relser, g\u00e5 med i lokala grupper som kr\u00e4ver politiskt agerande, st\u00e5 upp f\u00f6r naturskydd, r\u00f6sta gr\u00f6nt och h\u00e5lla kontakten med v\u00e5ra beslutsfattare \u2013 \u00e4ven mellan valen. Sm\u00e5, gemensamma handlingar kan g\u00f6ra stor skillnad.<\/p>\n\n

Och var den f\u00f6r\u00e4ndring som du \u00f6nskar att se i v\u00e4rlden. Om du kan, byt till f\u00f6rnybara energik\u00e4llor, v\u00e4lj t\u00e5get ist\u00e4llet f\u00f6r flyget och sikta p\u00e5 en h\u00e4lsosam kost med l\u00e5g andel k\u00f6tt och mejeriprodukter, rik p\u00e5 ekologiskt odlad v\u00e4xtkost. Klimat- och naturkriserna kommer inte att l\u00f6sas enbart p\u00e5 grund av individuella handlingar. Men genom individuella handlingar skapar vi nya normer. Och vi skickar en signal till politiker och f\u00f6retagsledare: Vi tar ansvar och f\u00f6rv\u00e4ntar oss att ni ocks\u00e5 tar ansvar f\u00f6r denna existentiella kris, som vi alla st\u00e5r inf\u00f6r.    <\/strong><\/p>\n\n

Ju mer allm\u00e4nheten och civilsamh\u00e4llet engagerar sig <\/strong>i klimatl\u00f6sningar, desto fler chanser har vi att uppn\u00e5 starkt politiskt agerande. Vi har bokstavligen ingen tid att f\u00f6rlora.<\/p>\n\n

\"Global
Volont\u00e4rer i Glasgow uppmanar den brittiska regeringen och v\u00e4rldens ledare att sluta svika oss i klimatkrisen.
\u00a9 Jeremy Sutton-Hibbert \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intervju med Reyes Tirado, senior forskare och expert i lantbruksfr\u00e5gor och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 Greenpeace Research Laboratories vid universitetet i Exeter (Storbritannien). <\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":59170,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"Internationella kvinnodagen 2024: M\u00f6t forskaren Reyes Tirado","p4_og_description":"Enligt FN \u00e4r endast 33,3 procent av v\u00e4rldens forskare kvinnor \u00e5r 2024. Vad kan det bero p\u00e5? Lyssna p\u00e5 forskaren: Reyes Tirado ber\u00e4ttar mer om hennes utmaningar, tips och k\u00e4lla till motivation som kvinnlig forskare. Och om de mest effektiva l\u00f6sningarna av den akuta klimatkris vi alla befinner oss i.","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[13,55,59,8],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-59167","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-greenpeace","tag-omgreenpeace","tag-systemomstallning","tag-tips","tag-livsstil","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59167","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=59167"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59167\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":60768,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59167\/revisions\/60768"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/59170"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=59167"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=59167"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=59167"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=59167"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}