{"id":59365,"date":"2024-03-19T10:54:19","date_gmt":"2024-03-19T09:54:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=59365"},"modified":"2024-03-19T10:54:22","modified_gmt":"2024-03-19T09:54:22","slug":"valhajen-giganten-i-galapagos-havsreservat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/valhajen-giganten-i-galapagos-havsreservat\/","title":{"rendered":"Valhajen \u2013 giganten i Galapagos havsreservat"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n
V\u00e4rldens st\u00f6rsta fisk bes\u00f6ker Galapagos\u00f6arna regelbundet. Men det \u00e4r n\u00e5got unikt med valhajarna h\u00e4r i Galapagos havsreservat. De \u00e4r n\u00e4mligen oftast betydligt st\u00f6rre \u00e4n i andra delar av v\u00e4rlden, och av n\u00e5gon anledning \u00e4r n\u00e4stan alla honor.<\/strong><\/h5>\n\n

Valhajar tros ha funnits p\u00e5 jorden sedan de sista dinosaurierna str\u00f6vade runt p\u00e5 land, f\u00f6r cirka 60-70 miljoner \u00e5r sedan. De finns i alla tropiska och subtropiska hav, fr\u00e5n Tasmanien i s\u00f6der till Nordamerikas \u00f6stkust, men verkar ha en speciell relation till just Galapagos\u00f6arna.

Det finns \u00f6ver 30 olika hajarter i Galapagos marina reservat, och den \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta \u00e4r valhajen. De som syns h\u00e4r \u00e4r till och med bland de st\u00f6rsta i v\u00e4rlden och m\u00e4ter ofta \u00f6ver 12 meter. Som hos de flesta hajarter \u00e4r honorna st\u00f6rre \u00e4n hanarna.

S\u00e5 vad g\u00f6r de h\u00e4r? De tycks inte komma hit fr\u00e4mst f\u00f6r att skaffa f\u00f6da, eftersom de flesta av dem observeras med sina stora munnar st\u00e4ngda. Valhajar \u00e4ter annars plankton, krill och sm\u00e5fisk som de f\u00e5ngar genom att filtrera stora m\u00e4ngder vatten medan de simmar med sina enorma munnar vid\u00f6ppna. Men detta observeras ytterst s\u00e4llan i vattnen runt Galapagos\u00f6arna.
<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Upp till 99 % av alla identifierade valhajar p\u00e5 Galapagos \u00e4r vuxna honor. De \u00e4r l\u00e4tta att identifiera eftersom de saknar pelvisklaffar, de dubbla penisar som valhajshanar \u00e4r utrustade med. En valhaj kan bli upp till 150 \u00e5r gammal och b\u00f6rjar f\u00f6r\u00f6ka sig f\u00f6rst n\u00e4r de \u00e4r i trettio\u00e5rs\u00e5ldern. De f\u00f6der sedan levande ungar och kan ha \u00f6ver 300 foster i magen, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt produktivt f\u00f6r att vara en haj. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med en vithaj som f\u00f6der mellan 2-15 ungar, eller en hammarhaj som f\u00f6der upp till 40 ungar, eller den svenska pigghajen som f\u00f6der mellan 4-8 ungar.

Galapagos havsreservat \u00e4r ett av de b\u00e4sta exemplen p\u00e5 marint skydd i v\u00e4rlden. Men strax utanf\u00f6r reservatet forts\u00e4tter stora industriella fiskeflottor att \u00f6del\u00e4gga djurlivet. Sedan 90-talet har valhajar varit ett offer f\u00f6r b\u00e5de industriellt fiske och som bif\u00e5ngst \u2013 mestadels fr\u00e5n olagligt, oreglerat eller orapporterat fiske.

Plastf\u00f6roreningar \u00e4r ocks\u00e5 ett allvarligt och \u00f6kande problem, som nu finns i alla hav. Plasten hamnar l\u00e4tt i valhajarnas kroppar n\u00e4r de filtrerar sin mat, och med en smal matstrupe riskerar \u00e4ven mindre plastbitar att g\u00f6ra stor skada. Valhajar \u00e4r \u00e4ven i riskzonen f\u00f6r kollisioner med sj\u00f6trafik, och detta kan vara en mycket vanligare d\u00f6dsorsak \u00e4n vi tidigare trott.

Tyv\u00e4rr har valhajarna minskat kraftigt, kanske med upp till 50 %, och sedan 2016 \u00e4r valhajen klassad som utrotningshotad och r\u00f6dlistad v\u00e4rlden \u00f6ver enligt IUCN.<\/a>

Valhajen \u00e4r en migrerande art, \u00e4ven om deras exakta vandringar \u00f6ver v\u00e4rldshaven \u00e4nnu inte \u00e4r k\u00e4nda. Det \u00e4r under dessa resor som hajarna \u00e4r som mest utsatta f\u00f6r m\u00e4nskliga hot, och varf\u00f6r de beh\u00f6ver skyddas f\u00f6r att kunna r\u00f6ra sig s\u00e4kert mellan sina olika livsmilj\u00f6er.

Det \u00e4r tydligt att vi beh\u00f6ver fler marina reservat p\u00e5 \u00f6ppet hav, d\u00e4r dessa fridfulla varelser r\u00f6r sig, och vi beh\u00f6ver dem nu. Dessa kan bli verklighet med FNs globala havsavtal p\u00e5 plats om bara regeringar nu agerar i tid. F\u00f6rst genom att ratificera avtalet s\u00e5 att det blir legalt bindande, och sedan genom att skyndsamt skapa nya skyddade omr\u00e5den p\u00e5 \u00f6ppet hav.
<\/p>\n\n

Allt liv p\u00e5 jorden kommer fr\u00e5n havet, om vi inte kan skydda det och dess unika arter s\u00e4tter vi i slut\u00e4ndan allt liv p\u00e5 planeten p\u00e5 spel.

Var med och st\u00f6tta v\u00e5rt livsviktiga arbete f\u00f6r valhajarnas enda hem – v\u00e4rldshaven. Bli en del av Greenpeace, bli m\u00e5nadsgivare idag.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4rldens st\u00f6rsta fisk bes\u00f6ker Galapagos\u00f6arna regelbundet. Men det \u00e4r n\u00e5got unikt med valhajarna h\u00e4r i Galapagos havsreservat. De \u00e4r n\u00e4mligen oftast betydligt st\u00f6rre \u00e4n i andra delar av v\u00e4rlden, och av n\u00e5gon anledning \u00e4r n\u00e4stan alla honor.<\/p>\n","protected":false},"author":41,"featured_media":59366,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[30,40,61],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-59365","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hav","tag-marinaskyddadeomraden","tag-biodiversitet","tag-djur","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/41"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=59365"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":59372,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59365\/revisions\/59372"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/59366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=59365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=59365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=59365"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=59365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}