{"id":59697,"date":"2024-03-25T09:33:22","date_gmt":"2024-03-25T08:33:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=59697"},"modified":"2024-03-25T14:10:13","modified_gmt":"2024-03-25T13:10:13","slug":"stora-skillnader-i-kommunernas-klimatambitioner-for-maltiderna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/pressmeddelanden\/klimat\/stora-skillnader-i-kommunernas-klimatambitioner-for-maltiderna\/","title":{"rendered":"Stora skillnader i kommunernas klimatambitioner f\u00f6r m\u00e5ltiderna"},"content":{"rendered":"\n

Greenpeace har genomf\u00f6rt en mer komplett och uppdaterad kartl\u00e4ggning av kommunernas klimatambitioner i upphandlingen av offentliga m\u00e5ltidstj\u00e4nster \u00e4n vad som tidigare publicerats. Den visar en mycket stor variation i ambitionsniv\u00e5n mellan landets kommuner och endast tv\u00e5 kommuner har kommit hela v\u00e4gen till att b\u00e5de m\u00e4ta m\u00e5ltidernas klimatavtryck och n\u00e5 en h\u00e5llbar niv\u00e5 p\u00e5 dessa. Dessutom visar flera enk\u00e4tsvar att kommunernas tj\u00e4nstem\u00e4n och k\u00f6kspersonal aktivt hindras i sitt klimatarbete genom politiska beslut om att det offentliga m\u00e5ste servera k\u00f6tt varje dag.<\/strong><\/p>\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n

De 3 miljoner m\u00e5ltider som varje dag serveras inom den offentliga sektorn st\u00e5r f\u00f6r en betydande del av det klimat- och milj\u00f6avtryck som den offentliga upphandlingen orsakar<\/a>. Greenpeace kartl\u00e4ggning av kommunerna visade att endast 61 av landets 290 kommuner m\u00e4ter klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n m\u00e5ltiderna de upphandlar, och att endast tv\u00e5 av dessa, Helsingborg <\/strong>och Arboga<\/strong>, lyckas n\u00e5 den niv\u00e5 som bed\u00f6ms som klimatm\u00e4ssigt h\u00e5llbar av det statliga forskningsinstitutet RISE<\/a> (under 1,3 kilo CO2e per kilo livsmedel f\u00f6r sammansatta r\u00e4tter). Snittet f\u00f6r m\u00e5ltidernas klimatp\u00e5verkan i de kommuner som m\u00e4ter detta var 1,74 kg CO2e per kg livsmedel, men varierade stort mellan 1,25 och 2,22 CO2e\/kg.<\/p>\n\n

\u2013 De stora skillnaderna mellan kommuner visar att det verkligen g\u00e5r att g\u00f6ra v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r att minska de offentliga m\u00e5ltidernas klimatp\u00e5verkan och att m\u00e5nga kommuner kan ta efter de som redan lyckats, s\u00e4ger Daniel Zetterstr\u00f6m<\/strong>, talesperson inom jordbruk och livsmedelsfr\u00e5gor. <\/p>\n\n

171 kommuner uppger att de arbetar med att s\u00e4nka utsl\u00e4ppen fr\u00e5n m\u00e5ltiderna de serverar, men en stor andel av dessa arbetar endast genom att minska matsvinnet och inte m\u00e5ltidernas inneh\u00e5ll. M\u00e5nga kommuner som angett att de st\u00e4ller klimatkrav vid sin upphandling, kan sedan endast h\u00e4nvisa till kravst\u00e4llningar om milj\u00f6 och inte hur de arbetar med att minska v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen som m\u00e5ltiderna orsakar.<\/p>\n\n

\u2013 Att anpassa inneh\u00e5llet i m\u00e5ltiderna genom att \u00f6ka andelen v\u00e4xtbaserad kost \u00e4r centralt f\u00f6r att minska m\u00e5ltidernas negativa p\u00e5verkan p\u00e5 klimat och milj\u00f6. Detta har nyligen tydligg\u00f6rs av de nya n\u00e4ringsrekommendationerna fr\u00e5n det Nordiska Ministerr\u00e5det<\/a> som ocks\u00e5 understryker<\/a> hur viktigt det \u00e4r att anv\u00e4nda de offentliga m\u00e5l\u00adtiderna som en effektiv h\u00e4vst\u00e5ng f\u00f6r att \u00adp\u00e5verka konsumenter till b\u00e4ttre val \u00e4ven i det \u00f6vriga livet, s\u00e4ger Daniel Zetterstr\u00f6m<\/strong>.<\/p>\n\n

\u2013 Vi hoppas att kartl\u00e4ggningen ska engagera m\u00e5nga medborgare att driva p\u00e5 sina kommuner f\u00f6r klimatsmartare mat exempelvis med hj\u00e4lp av verktygsl\u00e5dan f\u00f6r detta som finns p\u00e5 v\u00e5r hemsida<\/a> tillsammans med unders\u00f6kningen, s\u00e4ger Daniel Zetterstr\u00f6m.<\/strong><\/p>\n\n

Samarbete en nyckel till framg\u00e5ng<\/strong><\/h2>\n\n

I flera av enk\u00e4tsvaren fr\u00e5n kommuner framkom att politiska samarbeten \u00f6ver kommungr\u00e4nserna och gemensamma m\u00e5l har underl\u00e4ttat f\u00f6r offentliga kostchefer och k\u00f6kspersonal att arbeta med att s\u00e4nka klimatp\u00e5verkan och \u00f6ka m\u00e5ltidernas h\u00e5llbarhet. Genom samarbete med andra har \u00e4ven flera mindre kommuner som Essunga<\/strong>, Lax\u00e5 <\/strong>och T\u00f6reboda <\/strong>skapat system f\u00f6r att m\u00e4ta m\u00e5ltidernas klimatavtryck och idag ligger l\u00e5ngt f\u00f6re flera av de st\u00f6rre kommunerna.<\/p>\n\n

 \u2013 Att kommunerna hittar kreativa v\u00e4gar f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r de som faktiskt planerar och lagar m\u00e5ltiderna \u00e4r enormt viktigt, speciellt n\u00e4r bra politiskt st\u00f6d och tydliga m\u00e5l fr\u00e5n den nationella niv\u00e5n saknas. De som st\u00e5r i k\u00f6ken och skapar de menyer som s\u00e4nker utsl\u00e4ppen g\u00f6r en enorm insats, men de beh\u00f6ver en sammanh\u00e5llen nationell styrning som f\u00f6renklar kunskapsutbyten k\u00f6ken emellan, s\u00e4ger Daniel Zetterstr\u00f6m.<\/strong><\/p>\n\n

Oroande politiska beslut en handfull i kommuner<\/strong><\/h2>\n\n

Vissa enk\u00e4tsvar, exempelvis fr\u00e5n Ronneby <\/strong>och Varberg<\/strong>, visar dock att kommunernas tj\u00e4nstem\u00e4n hindras i sitt arbete med att f\u00f6rs\u00f6ka minska klimatavtrycket fr\u00e5n kommunens m\u00e5ltider genom politiska beslut om att de m\u00e5ste serveras k\u00f6tt varje dag.<\/p>\n\n

\u2013 Att servera en \u00f6kad m\u00e4ngd v\u00e4xtbaserade proteink\u00e4llor, \u00e4r en win-win l\u00f6sning som b\u00e5de minskar kommunens kostnader och v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp och milj\u00f6p\u00e5verkan. Att g\u00f6ra detta till en politisk identitetsfr\u00e5ga ist\u00e4llet f\u00f6r att lyssna p\u00e5 vetenskapen vilket tycks ha h\u00e4nt i flera kommuner \u00e4r oerh\u00f6rt skadligt, inte minst f\u00f6r v\u00e5ra barn, s\u00e4ger Daniel Zetterstr\u00f6m.<\/strong><\/p>\n\n

Regeringen – en bromskloss f\u00f6r nationella insatser<\/strong><\/h2>\n\n

Idag saknas tillr\u00e4ckligt starka och tydliga nationella regler som styr mot klimatsmart upphandling och regeringen motarbetar initiativ mot b\u00e4ttre nationell styrning. Den 1 juli 2023 skulle en lag tr\u00e4tt i kraft om skyldighet att beakta klimatet vid offentlig upphandling. Den stoppades av regeringen. De nordiska n\u00e4ringsrekommendationerna<\/a> och de f\u00f6reslagna m\u00e5len f\u00f6r en h\u00e4lsosam och h\u00e5llbar livsmedelskonsumtion<\/a> fr\u00e5n Livsmedelsverket och Folkh\u00e4lsomyndigheten visar tydligt v\u00e4gar fram\u00e5t mot h\u00e4lsosammare kost med mindre klimat och milj\u00f6p\u00e5verkan, men som en unders\u00f6kning<\/a> fr\u00e5n Hj\u00e4rt-Lungfonden, Cancerfonden, Reformaten och WWF visar, st\u00e4ller sig regeringspartierna inte bakom myndigheternas rekommendationer.<\/p>\n\n

\u2013 Regeringen upprepar att Sverige ska f\u00f6ra en ambiti\u00f6s och effektiv klimatpolitik, d\u00e5 borde de ist\u00e4llet f\u00f6r att stoppa s\u00e5dant som tar oss fram\u00e5t se till att skapa nationella regler som s\u00e4kerst\u00e4ller att all offentlig upphandling tar h\u00e4nsyn till klimatet och att all livsmedelsupphandlingen sker i linje med de rekommendationer som Livsmedelsverket och Nordiska ministerr\u00e5det nyligen presenterat, s\u00e4ger Erika Bjureby<\/strong>, Chef f\u00f6r Greenpeace i Sverige.<\/p>\n\n

Om kartl\u00e4ggningen:<\/strong><\/h2>\n\n

Kartl\u00e4ggningen bygger p\u00e5 underlagsdata till Nationella upphandlingsrapporten 2023<\/a> som beg\u00e4rts ut fr\u00e5n Upphandlingsmyndigheten och kompletterats med enk\u00e4ter till kommunerna under v\u00e5ren 2024. Totalt har 223 av 290 kommuner inkommit med svar direkt till Greenpeace vilket \u00e4r h\u00f6gre svarsfrekvens \u00e4n tidigare unders\u00f6kningar som f\u00f6rs\u00f6kt m\u00e4ta detta. I svaren till Greenpeace ing\u00e5r \u00e4ven 121 dokument fr\u00e5n kommunerna om upphandlingen. All data redovisas p\u00e5 Greenpeace webbplats<\/a> d\u00e4r det \u00e4ven finns verktyg f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r medborgare att driva p\u00e5 sina kommunernas klimatarbete med de offentliga m\u00e5ltiderna.<\/p>\n\n

Syftet med kartl\u00e4ggningen \u00e4r \u00f6ka insynen i kommunernas arbete och accelerera kommunernas klimatarbete genom att engagera medborgare att vara med i den processen genom att kontakta sina lokala kommunpolitiker.<\/strong><\/p>\n\n

H\u00f6ga metanutsl\u00e4pp motiverar extra prioritering av klimatarbete med just livsmedel<\/strong><\/h2>\n\n

F\u00f6r att kommunerna ska kunna minska sin egen klimatp\u00e5verkan \u00e4r det centralt att de adresserar sina upphandlingar av livsmedel och m\u00e5ltider. Dels eftersom upphandlingen av livsmedel och m\u00e5ltider st\u00e5r f\u00f6r en stor andel av kommunens totala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp, dels f\u00f6r att en stor del av dessa utsl\u00e4pp best\u00e5r av metan – fr\u00e4mst fr\u00e5n de livsmedel med h\u00f6gst klimatp\u00e5verkan som n\u00f6tk\u00f6tt och mejeriprodukter. Metanets kraftiga klimatp\u00e5verkan och korta livstid i atmosf\u00e4ren g\u00f6r att minskningar av metanutsl\u00e4ppen snabbt kan s\u00e4nka halterna av metan i atmosf\u00e4ren och d\u00e4rmed temperaturen. En global halvering av metanutsl\u00e4ppen inom detta decennium uppskattas d\u00e4rf\u00f6r kunna s\u00e4nka temperaturen med 0,3 grader till 2045<\/a>. Sverige som per capita konsumerar n\u00e4st mest n\u00f6tk\u00f6tt i hela EU<\/a> kan bidra mycket till minskning av metanutsl\u00e4ppen genom att minska denna konsumtion.<\/p>\n\n

Kontakt:<\/strong>
Daniel Zetterstr\u00f6m<\/strong>, talesperson inom jordbruk och livsmedelsfr\u00e5gor, 070-753 82 40
Ludvig Tillman<\/strong>, kommunikationsansvarig, 070-271 64 37\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny kartl\u00e4ggning av upphandlingen av mat visar stor variation i ambitionsniv\u00e5n mellan landets kommuner. Endast tv\u00e5 kommuner b\u00e5de m\u00e4ter m\u00e5ltidernas klimatavtryck och n\u00e5r en h\u00e5llbar niv\u00e5 p\u00e5 dessa.<\/p>\n","protected":false},"author":40,"featured_media":59698,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[23,27,53],"p4-page-type":[14],"class_list":["post-59697","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-globaluppvarmning","tag-matproduktion","tag-svenskpolitik","p4-page-type-pressmeddelanden"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59697","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=59697"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59697\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":59711,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59697\/revisions\/59711"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/59698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=59697"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=59697"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=59697"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=59697"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}