{"id":59741,"date":"2024-03-26T17:18:40","date_gmt":"2024-03-26T16:18:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=59741"},"modified":"2024-03-26T17:18:44","modified_gmt":"2024-03-26T16:18:44","slug":"rapport-svenska-storbanker-och-statliga-ap-fonder-finansierar-naturforstorelse-med-jattesummor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/pressmeddelanden\/klimat\/rapport-svenska-storbanker-och-statliga-ap-fonder-finansierar-naturforstorelse-med-jattesummor\/","title":{"rendered":"Rapport: Svenska storbanker och statliga AP-fonder finansierar naturf\u00f6rst\u00f6relse med j\u00e4ttesummor"},"content":{"rendered":"\n

Sedan Parisavtalet sl\u00f6ts 2015 har de fem storbankerna i Sverige SEB, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och Danske Bank st\u00f6ttat verksamheter som bidrar till att v\u00e4rdefull natur f\u00f6rst\u00f6rs med \u00f6ver 250 miljarder kronor. Det kan handla om avverkning av v\u00e4rdefull skog i exempelvis Amazonas f\u00f6r att producera soja, boskap, olja, eller timmer. Det h\u00e4r visar p\u00e5 kryph\u00e5l i EU:s nuvarande regelverk som beh\u00f6ver t\u00e4ppas till, och Greenpeace Sverige uppmanar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tala rim och reson med bankerna. Flera statliga AP-fonders innehav beh\u00f6ver ocks\u00e5 ses \u00f6ver.<\/strong><\/p>\n\n

\u2013 Det \u00e4r redan k\u00e4nt att svenska storbanker finansierar oljebolag med enorma summor. Nu kan vi \u00e4ven visa att bankerna har skjutit till \u00f6ver 250 miljarder kronor p\u00e5 mindre \u00e4n tio \u00e5r till verksamheter som bidrar till att v\u00e4rdefull natur f\u00f6rst\u00f6rs. Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r exempelvis m\u00e5nga hotade arter, skogens kollager och urfolks r\u00e4ttigheter, s\u00e4ger Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace.<\/strong><\/p>\n\n

EU:s avskogningsf\u00f6rordning (EUDR), som antogs i maj 2023, var ett viktigt f\u00f6rsta steg mot att uppfylla EU:s globala \u00e5taganden inom klimat och biologisk m\u00e5ngfald. F\u00f6rordningen \u00e4r t\u00e4nkt att minska klimat- och milj\u00f6p\u00e5verkan fr\u00e5n EU:s konsumtion genom att s\u00e4kerst\u00e4lla att europeiska f\u00f6retag inte importerar varor som kan kopplas till avverkning av v\u00e4rdefulla skogar. Men finansakt\u00f6rer inom EU, d\u00e4ribland svenska banker och flera statliga AP-fonder, omfattas inte av avskogningsf\u00f6rordningen. <\/p>\n\n

Kryph\u00e5let i f\u00f6rordningen g\u00f6r att finansakt\u00f6rer obehindrat kan forts\u00e4tta att l\u00e5na ut pengar till – eller investera i – verksamheter som bidrar till att f\u00f6rst\u00f6ra exempelvis regnskog i Amazonas och Sydostasien, savanner i Kongo eller de boreala skogarna p\u00e5 norra halvklotet. En ny rapport<\/a> som Greenpeace International har tagit fram i samarbete med flera andra milj\u00f6organisationer, kan nu visa hur mycket pengar det r\u00f6r sig om: sedan Parisavtalet sl\u00f6ts 2015 har europeiska banker och pensionsfonder st\u00f6ttat naturf\u00f6rst\u00f6rande verksamheter genom utl\u00e5ning och investeringar med \u00f6ver 3 500 miljarder kronor (316 miljarder euro). <\/strong>Siffrorna bygger p\u00e5 data fr\u00e5n den oberoende forskningsorganisationen Profundo.<\/p>\n\n

\u2013 FN:s klimatpanel IPCC har pekat ut skydd av v\u00e4rdefulla ekosystem som en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r att snabbt minska utsl\u00e4ppen och st\u00e4rka den biologiska m\u00e5ngfalden. Men genom att utnyttja en lucka i EU:s avskogningsf\u00f6rordning motverkar europeiska finansakt\u00f6rer, inklusive svenska banker och AP-fonder, m\u00f6jligheten att n\u00e5 Parisavtalets 1,5-gradersm\u00e5l. Detta kryph\u00e5l m\u00e5ste nu t\u00e4ppas till, s\u00e4ger Erika Bjureby<\/strong>.<\/p>\n\n

En klar majoritet av de \u00f6ver 3 500 miljarder kronorna best\u00e5r av l\u00e5n fr\u00e5n europeiska storbanker. \u00c4ven f\u00f6r de svenska storbankerna best\u00e5r en majoritet av deras totala finansiering p\u00e5 \u00f6ver 250 miljarder kronor av l\u00e5n (183 miljarder kronor) j\u00e4mf\u00f6rt med investeringar (69 miljarder kronor). Nordea sticker ut som den bank i Sverige som b\u00e5de har l\u00e5nat ut och investerat allra st\u00f6rst summor. Vad g\u00e4ller statliga AP-fonder (F\u00f6rsta\u2013Fj\u00e4rde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden) r\u00f6r det sig om cirka 25 miljarder kronor i investeringar, d\u00e4r AP7 ensam st\u00e5r f\u00f6r knappa h\u00e4lften (cirka 12 miljarder kronor).<\/p>\n\n

\u2013 Vi hoppas att Sverige f\u00f6r en g\u00e5ngs skull inte f\u00f6rs\u00f6ker blockera viktiga EU-f\u00f6rslag som ber\u00f6r natur och biologisk m\u00e5ngfald om avskogningsf\u00f6rordningen \u00e5terigen kommer upp p\u00e5 f\u00f6rhandlingsbordet. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) b\u00f6r \u00e4ven \u00f6verv\u00e4ga att omedelbart tala rim och reson med storbankerna. Om bankerna inte visar att de bryr sig om sina kunders framtid genom att h\u00e5lla sig inom planetens gr\u00e4nser, riskerar de att tappa kunder. Det \u00e4r inte f\u00f6rsvarbart att tj\u00e4na kortsiktiga pengar p\u00e5 att s\u00e4tta v\u00e5r framtid p\u00e5 spel. Det g\u00e4ller \u00e4ven statligt f\u00f6rvaltade AP-fonder som ber\u00f6r miljontals svenskar, s\u00e4ger Erika Bjureby.<\/strong><\/p>\n\n

Bank<\/strong><\/td>L\u00e5n (miljarder kronor)<\/strong><\/td>Investering (miljarder kronor)<\/strong><\/td><\/tr>
Nordea<\/td>74 228<\/td>31 675<\/td><\/tr>
Danske Bank<\/td>51 104<\/td>7 757<\/td><\/tr>
SEB<\/td>48 546<\/td>6 306<\/td><\/tr>
Handelsbanken<\/td>4 500<\/td>12 257<\/td><\/tr>
Swedbank<\/td>4 333<\/td>11 046<\/td><\/tr>
Totalt<\/strong><\/td>182 711<\/strong><\/td>69 041<\/strong><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>
De fem storbankerna i Sveriges finansiering av verksamheter som bidrar till naturf\u00f6rst\u00f6relse sedan Parisavtalet sl\u00f6ts 2015<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n

Mer information<\/strong><\/p>\n\n

EU-kommissionen ser \u00f6ver de finansiella institutionernas p\u00e5verkan av sk\u00f6vling av v\u00e4rdefull skog och kan vid behov l\u00e4gga fram ett nytt, bindande f\u00f6rslag senast i juni 2025.<\/p>\n\n

I rapporten listas Sverige som ett av de st\u00f6rsta l\u00e4nderna i EU n\u00e4r finansiering av naturf\u00f6rst\u00f6relse j\u00e4mf\u00f6rs mellan samtliga EU:s medlemsl\u00e4nder. I rapportens tv\u00e5 olika tabeller, l\u00e5n<\/em> och investeringar<\/em>, kommer Sverige p\u00e5 plats sju respektive plats fyra. I denna ranking \u00e4r Danske Bank och Nordea inte inkluderade, d\u00e5 de st\u00e5r med under Danmark och Finland. <\/p>\n\n

De bolag som tar del av finansieringen \u00e4r exempelvis Arla Foods, Nestl\u00e9 och Stora Enso, vars verksamheter Greenpeace menar bidrar till att v\u00e4rdefull natur f\u00f6rst\u00f6rs.<\/p>\n\n

Kontakt vid medief\u00f6rfr\u00e5gningar<\/strong><\/p>\n\n

Christopher Engberg Dahl, kommunikationsansvarig Greenpeace Sverige
christopher.dahl@greenpeace.org<\/a>
0791421453<\/p>\n\n

Isis Wiedmann, EU Comms Lead, Greenpeace Germany
isis.wiedmann@greenpeace.org<\/a>
+49 (0) 176 5386 2544<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sedan Parisavtalet sl\u00f6ts 2015 har de fem storbankerna i Sverige st\u00f6ttat verksamheter som bidrar till att v\u00e4rdefull natur f\u00f6rst\u00f6rs med \u00f6ver 250 miljarder kronor.<\/p>\n","protected":false},"author":103,"featured_media":54622,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"Defund Nature Destruction Now","p4_local_project":"","p4_basket_name":"Political & Business","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[40,48,54,47,65],"p4-page-type":[14],"class_list":["post-59741","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-biodiversitet","tag-ipcc","tag-parisavtalet","tag-regnskog","tag-smutsigpalmolja","p4-page-type-pressmeddelanden"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59741","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/103"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=59741"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59741\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":59742,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/59741\/revisions\/59742"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/54622"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=59741"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=59741"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=59741"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=59741"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}