{"id":60194,"date":"2024-03-29T14:23:00","date_gmt":"2024-03-29T13:23:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=60194"},"modified":"2024-05-22T09:17:28","modified_gmt":"2024-05-22T08:17:28","slug":"vad-ar-energikallor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/snabbfakta\/energi\/vad-ar-energikallor\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r energik\u00e4llor?"},"content":{"rendered":"\n

En energik\u00e4lla \u00e4r en resurs som finns i naturen och som kan omvandlas till energi som el eller v\u00e4rme.<\/strong> Energik\u00e4llor kan delas upp i tv\u00e5 olika kategorier: f\u00f6rnybara energik\u00e4llor som sol, vind och vatten och icke f\u00f6rnybara energik\u00e4llor som k\u00e4rnkraft, kol, olja, och gas.<\/p>\n\n

Idag anv\u00e4nder vi i Sverige en mix av f\u00f6rnybara och icke f\u00f6rnybara energik\u00e4llor. F\u00f6r att kunna l\u00f6sa den p\u00e5g\u00e5ende klimatkrisen beh\u00f6ver vi st\u00e4lla om till att anv\u00e4nda oss av 100 procent f\u00f6rnybar energi och snabbt fasa ut fossila br\u00e4nslen.<\/strong><\/p>\n\n

\"solpaneler
Solpaneler och vindkraft. \u00a9 Paul Langrock \/ Zenit \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

F\u00f6rnybara energik\u00e4llor<\/h2>\n\n

Sol, vind och vatten \u00e4r alla exempel p\u00e5 utsl\u00e4ppsfria och f\u00f6rnybara energik\u00e4llor<\/a>. <\/strong>Dessa energik\u00e4llor f\u00f6rnyas hela tiden och kommer d\u00e4rf\u00f6r inte ta slut. F\u00f6rnybara energik\u00e4llor \u00e4r ett h\u00e5llbart och milj\u00f6v\u00e4nligt alternativ som n\u00e4r de ers\u00e4tter fossila br\u00e4nslen<\/a> bidrar till att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, vilket \u00e4r kritiskt f\u00f6r att motverka klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna<\/a>.<\/p>\n\n

Solenergi<\/h3>\n\n

Solenergi utvinns fr\u00e4mst genom att anv\u00e4nda solpaneler f\u00f6r att omvandla solljus till elektricitet eller solf\u00e5ngare f\u00f6r att v\u00e4rma vatten. Detta \u00e4r en ren och obegr\u00e4nsad energik\u00e4lla som inte tar slut. Den solinstr\u00e5lning som n\u00e5r jorden genererar dagligen 10 000 g\u00e5nger mer energi \u00e4n vad vi m\u00e4nniskor anv\u00e4nder. Teknikutvecklingen f\u00f6r solenergi g\u00e5r stadigt fram\u00e5t och solpaneler blir allt effektivare och billigare, vilket inneb\u00e4r stora m\u00f6jligheter att satsa mer p\u00e5 denna energik\u00e4lla.<\/p>\n\n

Vattenkraft<\/h3>\n\n

Vattenkraft utvinner energi fr\u00e5n rinnande eller fallande vatten och \u00e4r den st\u00f6rsta energik\u00e4llan vi har i Sverige. Det \u00e4r en stabil och p\u00e5litlig energik\u00e4lla som kan regleras utifr\u00e5n elbehovet. I Sverige ger vattenkraften vid drift inga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett energislag med en liten klimatp\u00e5verkan. N\u00e4r vattenkraftsdammar anl\u00e4ggs kan detta dock ha en mycket stor milj\u00f6p\u00e5verkan lokalt och i tropiska milj\u00f6er kan vattenkraft leda till v\u00e4xthusgaser n\u00e4r vegetationen bryts ner i samband med att en vattenkraftsdamm anl\u00e4ggs.<\/p>\n\n

Bioenergi<\/h3>\n\n

Bioenergi utvinns genom f\u00f6rbr\u00e4nning av biomassa. Biomassa \u00e4r exempelvis tr\u00e4, v\u00e4xtdelar och annat organiskt avfall som f\u00f6rbr\u00e4nns f\u00f6r att producera energi. Denna energi kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att generera v\u00e4rme och elektricitet. All f\u00f6rbr\u00e4nning<\/a> bildar dock koldioxid som bidrar till den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n\n

Geotermisk energi<\/h3>\n\n

Geotermisk energiutvinning utnyttjar v\u00e4rmen under jordens yta f\u00f6r att producera el. Det \u00e4r en konstant och p\u00e5litlig energik\u00e4lla, men dess anv\u00e4ndning \u00e4r begr\u00e4nsad till platser d\u00e4r geologiska f\u00f6rh\u00e5llanden g\u00f6r det ekonomiskt och tekniskt m\u00f6jligt att n\u00e5 och utnyttja denna v\u00e4rme.<\/p>\n\n

\"Kolkraftverk<\/figure>\n\n

Icke f\u00f6rnybara energik\u00e4llor<\/h2>\n\n

Icke f\u00f6rnybara energik\u00e4llor kommer fr\u00e5n \u00e4mnen som tar l\u00e5ng tid att bildas i naturen och som inte kan \u00e5terskapas inom en m\u00e4nsklig livstid. De \u00e4r begr\u00e4nsade och kommer att ta slut om vi forts\u00e4tter att anv\u00e4nda dem p\u00e5 samma s\u00e4tt som vi g\u00f6r idag. Dessa energik\u00e4llor \u00e4r dessutom ofta kopplade till h\u00f6ga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, luftf\u00f6roreningar och andra milj\u00f6problem.<\/strong><\/p>\n\n

Kol<\/h3>\n\n

Kol \u00e4r en fossil energik\u00e4lla som anv\u00e4nds f\u00f6r att generera el i kolkraftverk. F\u00f6rbr\u00e4nning av kol f\u00f6r att producera v\u00e4rme eller el f\u00f6rekommer knappt l\u00e4ngre l\u00e4ngre i Sverige, men anv\u00e4nds fortfarande i m\u00e5nga andra l\u00e4nder. F\u00f6rbr\u00e4nning av kol leder till h\u00f6ga koldioxidutsl\u00e4pp och kolbrytning har en stor milj\u00f6p\u00e5verkan. I Sverige anv\u00e4nds dock kol fortfarande inom industrin, framf\u00f6rallt inom st\u00e5ltillverkning, vilket orsakar stora klimatp\u00e5verkande utsl\u00e4pp.<\/p>\n\n

Olja<\/h3>\n\n

Olja \u00e4r ocks\u00e5 en icke f\u00f6rnybar energik\u00e4lla som fr\u00e4mst anv\u00e4nds f\u00f6r att producera br\u00e4nsle till fordon. Olja har ett h\u00f6gt energiinneh\u00e5ll, men den har stor p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n och bidrar till koldioxidutsl\u00e4pp och luftf\u00f6roreningar. Utvinningen av olja medf\u00f6r ocks\u00e5 stora risker f\u00f6r milj\u00f6n.<\/p>\n\n

Fossilgas<\/h3>\n\n

Naturgas, vilket \u00e4r fossilindustrins namn p\u00e5 fossilgas, anv\u00e4nds bland annat f\u00f6r uppv\u00e4rmning och elproduktion, men ocks\u00e5 som r\u00e5vara inom industrin. Vid f\u00f6rbr\u00e4nning ger fossilgas n\u00e5got l\u00e4gre utsl\u00e4pp \u00e4n andra fossila br\u00e4nslen och anses d\u00e4rf\u00f6r ibland vara ett renare alternativ till kol och olja. Fossilgas har dock mycket stor negativ inverkan p\u00e5 klimatet och milj\u00f6n om man j\u00e4mf\u00f6r med f\u00f6rnybara energik\u00e4llor. Infrastrukturen f\u00f6r gas \u00e4r ocks\u00e5 en stor k\u00e4lla till utsl\u00e4pp av den kraftiga v\u00e4xthusgasen metan.<\/p>\n\n

K\u00e4rnkraft<\/h3>\n\n

K\u00e4rnkraftverk anv\u00e4nder uran som br\u00e4nsle f\u00f6r att producera el. K\u00e4rnkraft <\/a>producerar n\u00e4stan inga direkta v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp i drift, ist\u00e4llet ligger utmaningarna i s\u00e4ker hantering av uranbrytningen, det radioaktiva avfallet, och riskerna f\u00f6r k\u00e4rnkraftsolyckor.<\/p>\n\n

L\u00e4s mer om hur k\u00e4rnkraft fungerar<\/a>.<\/p>\n\n

Vilka energik\u00e4llor anv\u00e4nder vi i Sverige?<\/h2>\n\n

I Sverige anv\u00e4nder vi en mix av flera energik\u00e4llor. Energik\u00e4llor f\u00f6r att producera el har under de senaste decennierna framf\u00f6rallt varit vattenkraft och k\u00e4rnkraft, men storskalig produktion av vind- och solel \u00f6kar i takt med att tekniken g\u00e5r fram\u00e5t och kostnaderna sjunker. F\u00f6r att producera v\u00e4rme f\u00f6rbr\u00e4nner de svenska kraftverken<\/a> framf\u00f6rallt biomassa, sopor och en mindre m\u00e4ngd torv.<\/p>\n\n

Elproduktionen i Sverige 2022: <\/strong>
\ud83d\udca7 Vattenkraft 41 %
\u2622\ufe0f K\u00e4rnkraft 29 %
\ud83d\udca8Vindkraft 19 %
\ud83d\udd25 Kraftv\u00e4rme 10 %
\u2600\ufe0f Solkraft 1 %<\/p>\n\n

\n