{"id":60210,"date":"2024-06-24T09:00:00","date_gmt":"2024-06-24T08:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=60210"},"modified":"2024-07-03T14:06:22","modified_gmt":"2024-07-03T13:06:22","slug":"kladindustrins-miljopaverkan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/snabbfakta\/greenpeace\/kladindustrins-miljopaverkan\/","title":{"rendered":"Kl\u00e4dindustrins milj\u00f6p\u00e5verkan"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
\u00a9 Greenpeace \/ Michael Hedelain<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Kl\u00e4dindustrins milj\u00f6p\u00e5verkan \u00e4r enorm och den forts\u00e4tter att \u00f6ka. I Sverige k\u00f6per vi i genomsnitt 15 kilo nya textilier per person och \u00e5r, d\u00e4r endast 0.8 procent \u00e4r k\u00f6pt second hand. Vi donerar 3,8 kilo, men mer \u00e4n 7 kilo hamnar i soporna. Mest klimatp\u00e5verkan sker vid tillverkningen av textilier i form av bland annat v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp, vattenf\u00f6rbrukning och f\u00f6roreningar. Textilier \u00e4r b\u00e5de kl\u00e4der och hemtextil, allts\u00e5 tyger till hemmet av olika slag som st\u00e5r f\u00f6r omkring en fj\u00e4rdedel av de textilier vi konsumerar \u00e5rligen. <\/strong>
<\/p>\n\n

En viktig del av att l\u00f6sa den p\u00e5g\u00e5ende klimatkrisen<\/a> \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5rt beteende n\u00e4r det kommer till kl\u00e4der och konsumtion<\/a>. Vi beh\u00f6ver s\u00e4tta press p\u00e5 textilindustrin f\u00f6r att de ska sluta anv\u00e4nda skadliga kemikalier<\/a> och \u00e4ndra v\u00e5rt konsumtionsbeteende till att satsa p\u00e5 h\u00e5llbart mode d\u00e4r vi k\u00f6per second hand, investerar i kvalitet och lagar kl\u00e4der som g\u00e5tt s\u00f6nder f\u00f6r att minska kl\u00e4dproduktionens milj\u00f6p\u00e5verkan.  <\/p>\n\n

Fast fashion har stor milj\u00f6p\u00e5verkan<\/h2>\n\n

Fast fashion \u00e4r kl\u00e4der som tillverkas i stora volymer och med snabbt skiftande design f\u00f6r att skapa kortlivade modetrender och s\u00e4ljs till l\u00e5ga priser. Fokus \u00e4r kvantitet framf\u00f6r kvalitet och lika snabbt som kl\u00e4derna dyker upp i butikshyllorna s\u00e5 f\u00f6rsvinner de igen. Kl\u00e4derna har en kort livscykel d\u00e4r st\u00e4ndiga nyheter och h\u00f6g oms\u00e4ttning \u00e4r det som efterstr\u00e4vas. Detta s\u00e4tt att tillverka och marknadsf\u00f6ra kl\u00e4der driver p\u00e5 utvecklingen mot att kl\u00e4der ofta bara anv\u00e4nds ett par g\u00e5nger innan det ers\u00e4tts av n\u00e5got nytt och \u00e4r en del i att skapa ett slit- och sl\u00e4ng-samh\u00e4lle som ger stora konsekvenser f\u00f6r milj\u00f6n p\u00e5 flera olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n

\"\"
Textil- och plastavfall p\u00e5 soptippen Dandora i Nairobi, Kenya
\u00a9 Kevin McElvaney \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

\u00d6veranv\u00e4ndning av resurser<\/h3>\n\n

Dagens textilproduktion kr\u00e4ver en enorm m\u00e4ngd resurser s\u00e5som vatten, kemikalier och energi. Bomull \u00e4r en av de mest vattenkr\u00e4vande gr\u00f6dorna. Det ber\u00e4knas att produktionen av 1 kilo bomull kan kr\u00e4va mellan 9 000 – 30 000 liter vatten. Denna h\u00f6ga vattenf\u00f6rbrukning kan leda till uttorkning av sj\u00f6ar och floder, vilket i sin tur kan minska tillg\u00e5ngen p\u00e5 dricksvatten och p\u00e5verka jordbruken. Stora m\u00e4ngder mark anv\u00e4nds f\u00f6r att odla bomull och andra fibrer som v\u00e5ra plagg tillverkas av, mark som ofta hade kunnat anv\u00e4ndas till exempelvis matproduktion. N\u00e4r vi \u00f6veranv\u00e4nder jordens resurser riskerar vi att dessa resurser tar slut och att v\u00e5ra ekosystem f\u00f6rst\u00f6rs.<\/p>\n\n


Dessutom tillverkas omkring h\u00e4lften av v\u00e4rldens textilier av polyester, ett syntetiskt material som g\u00f6rs av fossil olja. Polyester \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e5tervinna och \u00f6kar m\u00e4ngden avfall. N\u00e4r polyester tv\u00e4ttas frig\u00f6rs mikroplaster som sprids till och f\u00f6rorenar vattendrag.<\/p>\n\n

F\u00f6roreningar<\/h3>\n\n

N\u00e4r kl\u00e4der tillverkas anv\u00e4nds en rad olika kemikalier, varav m\u00e5nga \u00e4r skadliga. Vid of\u00f6rsiktig hantering riskerar kemikalierna att l\u00e4cka ut i vattendrag och f\u00f6rorena vattnet. Utsl\u00e4ppen av kemikalier p\u00e5verkar vattnet och bidrar till \u00f6verg\u00f6dning och toxiska effekter i b\u00e5de vatten och mark.<\/p>\n\n

Utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser<\/h3>\n\n

Cirka 80 procent av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen fr\u00e5n kl\u00e4dproduktion sker i samband med tillverkningen. Det kr\u00e4vs mycket energi f\u00f6r att producera fibrer och material, och m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r det fossila br\u00e4nslen<\/a> som kolkraft och som anv\u00e4nds som energik\u00e4lla. Dessutom transporteras kl\u00e4der \u00f6ver hela v\u00e4rlden, vilket leder till ytterligare utsl\u00e4pp. <\/p>\n\n


Utsl\u00e4ppen bidrar till den globala uppv\u00e4rmningen och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/a> som leder till extrema v\u00e4derfenomen<\/a>, stigande havsniv\u00e5er och andra klimatrelaterade problem.<\/p>\n\n

Avfall<\/h3>\n\n

Med kl\u00e4dindustrins snabba produktionscykler produceras och konsumeras kl\u00e4der i en alltf\u00f6r snabb takt. Detta leder till stora m\u00e4ngder avfall som hamnar p\u00e5 soptippar eller f\u00f6rbr\u00e4nns. N\u00e4r vi sl\u00e4nger kl\u00e4der inneb\u00e4r det att vi f\u00f6rlorar resurser ur det cirkul\u00e4ra kretsloppet<\/a>. Dessutom bidrar avfallet till \u00f6kade v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp och mer f\u00f6roreningar.<\/p>\n\n

Mikroplast<\/h3>\n\n

N\u00e4r kl\u00e4der av polyester, nylon och andra syntetiska material tv\u00e4ttas frig\u00f6rs mikroplastpartiklar<\/a>. Dessa partiklar kan hamna i havet och p\u00e5verka marina ekosystem. Fiskar och andra organismer kan f\u00e5 i sig mikroplasterna, vilket kan p\u00e5verka deras h\u00e4lsa och potentiellt forts\u00e4tta upp i n\u00e4ringskedjan till m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n

Avskogning<\/h3>\n\n

F\u00f6r att producera viskos och rayon som ofta anv\u00e4nds f\u00f6r att tillverka kl\u00e4der beh\u00f6vs tr\u00e4cellulosa. Om vi inte har ett h\u00e5llbart skogsbruk<\/a> kan detta leda till avskogning som hotar biologisk m\u00e5ngfald<\/a>, p\u00e5verkar lokala klimatf\u00f6rh\u00e5llanden och minskar koldioxidupptaget i omr\u00e5det.<\/p>\n\n

En h\u00e5llbar kl\u00e4dindustri<\/h3>\n\n

Modeindustrin har b\u00f6rjat ta sm\u00e5 steg<\/a> mot att minska kl\u00e4dproduktionens milj\u00f6p\u00e5verkan men \u00e4n \u00e4r det l\u00e5ngt kvar. Vi beh\u00f6ver alla hj\u00e4lpas \u00e5t f\u00f6r att f\u00e5 en h\u00e5llbar kl\u00e4dindustri. Eftersom st\u00f6rsta delen av klimatp\u00e5verkan sker vid tillverkningen beh\u00f6ver textil- och kl\u00e4dindustrin byta fokus fr\u00e5n fast fashion till h\u00e5llbara produkter och l\u00e5ngsiktig design. Detta \u00e4r n\u00e5got som politiken kan kr\u00e4va av industrin och som medborgare kan vi ligga p\u00e5 politikern i denna fr\u00e5ga. Som konsumenter kan p\u00e5verka detta genom att k\u00f6pa f\u00e4rre kl\u00e4der och f\u00f6rl\u00e4nga kl\u00e4dernas livsl\u00e4ngd genom \u00e5teranv\u00e4ndning. Var medveten om vad du k\u00f6per och handla second hand f\u00f6rst och fr\u00e4mst. Eller varf\u00f6r inte ordna en kl\u00e4dbytardag i grannskapet? \u00c4r det h\u00e5l i jeansen kan du kanske laga dessa ist\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e4nga dem. Framf\u00f6rallt \u00e4r det viktigt att v\u00e4lja bort fast fashion och ist\u00e4llet investera i kvalitet genom att v\u00e4lja kl\u00e4der som h\u00e5ller. <\/p>\n\n

\u2013 Det b\u00e4sta du kan g\u00f6ra f\u00f6r att handla kl\u00e4der h\u00e5llbart, \u00e4r att ta cykeln till din lokala andrahandsaff\u00e4r, s\u00e4ger Malin Wennberg, kommunikationschef p\u00e5 Mistra Future Fashion som \u00e4r ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta forskningsprogram om h\u00e5llbart mode.  <\/p>\n\n

Greenpeace k\u00e4mpar f\u00f6r framtidens mode<\/h3>\n\n
\"Fast
Sk\u00e5despelarna Luise Befort (v\u00e4nster) och Fabian Grischkat deltar i en protest vid Brandenburg Gate i Berlin. Aktivister fr\u00e5n Greenpeace genomf\u00f6rde en protest mot fast fashion-industrin i b\u00f6rjan av Berlin Fashin Week med ett cirka 3,5 meter h\u00f6gt och 12 meter brett berg av textilavfall (textilier som kom fr\u00e5n Kantamanot Market i Accra, den st\u00f6rsta second hand-marknaden i Ghana).
\u00a9 Paul Lovis Wagner \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

P\u00e5 Greenpeace arbetar vi aktivt f\u00f6r att skapa en f\u00f6r\u00e4ndring inom kl\u00e4dindustrin. Genom utbildning, unders\u00f6kningar och fredliga aktioner vill vi uppm\u00e4rksamma kl\u00e4dindustrins milj\u00f6p\u00e5verkan och k\u00e4mpa f\u00f6r att vi alla ska ta ansvar f\u00f6r en mer h\u00e5llbar v\u00e4rld. <\/p>\n\n


Vill du vara med och p\u00e5verka? Sprid ordet om textilindustrins m\u00f6rka baksidor till dina v\u00e4nner och familj och konsumera h\u00e5llbart. St\u00f6d \u00e4ven v\u00e5rt viktiga arbete genom att bli m\u00e5nadsgivare eller ge en eng\u00e5ngsg\u00e5va<\/a> ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa det d\u00e4r nya kl\u00e4desplagget.<\/p>\n\n

\ud83c\udfa7 Poddtips! Lyssna g\u00e4rna p\u00e5 avsnittet medveten konsumtion<\/a> fr\u00e5n v\u00e5r podcast Systemskiftet<\/a>. <\/p>\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kl\u00e4dindustrin har stor p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n med h\u00f6ga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, stor vattenf\u00f6rbrukning och utsl\u00e4pp av kemikalier som f\u00f6rorenar vatten och mark. L\u00e4s mer h\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":55142,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[8],"p4-page-type":[70],"class_list":["post-60210","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-greenpeace","tag-livsstil","p4-page-type-snabbfakta"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/60210","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=60210"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/60210\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":60607,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/60210\/revisions\/60607"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55142"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=60210"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=60210"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=60210"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=60210"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}