{"id":60903,"date":"2024-08-16T09:12:11","date_gmt":"2024-08-16T08:12:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=60903"},"modified":"2024-09-20T08:59:58","modified_gmt":"2024-09-20T07:59:58","slug":"djur-i-arktis-som-hotas-av-djuphavsgruvdrift","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/hav\/djur-i-arktis-som-hotas-av-djuphavsgruvdrift\/","title":{"rendered":"Djur i Arktis som hotas av djuphavsgruvdrift"},"content":{"rendered":"\n

I Arktis lever m\u00e5nga fantastiska och unika djur. Norge planerar att \u00f6ppna upp f\u00f6r gruvdrift p\u00e5 havsbotten – som det f\u00f6rsta landet i v\u00e4rlden. H\u00e4r \u00e4r fem fascinerande arter som kan komma att hotas av destruktiv djuphavsgruvdrift.<\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/h4>\n\n

Idag vet vi mindre om havsbotten och djuphaven \u00e4n vi g\u00f6r om m\u00e5nens yta. Forskare uppt\u00e4cker hela tiden nya arter och ekosystem p\u00e5 havsbotten och i djuphaven. Det lilla vi vet \u00e4r att dessa ekosystem \u00e4r s\u00e5rbara. Djuphaven \u00e4r n\u00e5gra av de sista or\u00f6rda ekosystem vi har kvar. Gruvdrift p\u00e5 havsbotten kommer att inneb\u00e4ra ett direkt hot av dessa sk\u00f6ra ekosystems \u00f6verlevnad. H\u00e4r \u00e4r fem s\u00e5rbara arter vars enda hem nu hotas av djuphavsgruvdrift:<\/p>\n\n

1. Dumbobl\u00e4ckfisken<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Dumbobl\u00e4ckfisken som f\u00e5tt sitt namn efter Disney-elefanten med de stora \u00f6ronen.
\u00a9NOAA_Ocean Exploration and Research.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Dumbobl\u00e4ckfiskens \u00f6ron \u00e4r egentligen fenor som den anv\u00e4nder f\u00f6r att simma. Den s\u00f6ta dumbobl\u00e4ckfisken har f\u00e5tt sitt namn efter Disney-karakt\u00e4ren Dumbo, elefanten med de stora \u00f6ronen. <\/p>\n\n

De flesta arterna i sl\u00e4kten lever i djupet, s\u00e5 l\u00e5ngt nere som 4 000 meter. Sl\u00e4ktet dumbobl\u00e4ckfisk best\u00e5r av runt 17 arter, s\u00e5 vitt vi vet idag. De flesta arterna lever i djupet – och det finns troligen flera andra arter som \u00e4nnu inte har uppt\u00e4ckts.<\/p>\n\n

Dumbobl\u00e4ckfisken lever ocks\u00e5 i det norska djuphavet. 2023 fann fascinerade forskare \u201cdansande\u201d dumbobl\u00e4ckfiskar p\u00e5 3 500 meters djup i djuphavsgraven Molloydjupet i v\u00e4stra Svalbard. Molloydjupet \u00e4r ett av de fem djupen – de djupaste platserna i v\u00e5rt v\u00e4rldshav.<\/p>\n\n

2. \u00c4nglavinge<\/strong>n<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
\u00c4nglavinge, en av arterna som kan hotas av gruvdrift p\u00e5 havsbotten i Arktis.<\/figcaption><\/figure>\n\n

\u00c4nglavingen \u00e4r en liten snigel som \u00e5terfinns l\u00e4ngs norska kusten och i hela Nordatlanten. Den trivs i kalla vattenmassor, och nere p\u00e5 500 meters djup. N\u00e4r den simmar med sina graci\u00f6sa r\u00f6relser, kan den tv\u00e5delade foten se ut som ett par vingar.<\/p>\n\n

\u00c4nglavingen spelar en viktig roll i havets ekosystem vid polerna. Den \u00e4ter mindre sniglar och plankton, och utg\u00f6r sj\u00e4lv ett viktigt byte f\u00f6r marina d\u00e4ggdjur och fisk. Den \u00e4r tvek\u00f6nad och kan \u00f6verleva ett helt \u00e5r utan mat. Men \u00e4nglavingen \u00e4r inte s\u00e5 barmh\u00e4rtig som namnet antyder. N\u00e4r den ska \u00e4ta skjuter den ut ett par krokar ur skalet som den anv\u00e4nder f\u00f6r att dra sitt byte till sig.<\/p>\n\n

3. N\u00e4bbvalen<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Studier har visat att n\u00e4bbvalen \u00e4r mycket k\u00e4nslig f\u00f6r oljud och buller. \u00a9 Whitehead Lab (CC BY-SA 4.0)<\/figcaption><\/figure>\n\n

N\u00e4bbvalen \u00e4r en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd val, k\u00e4nd f\u00f6r sitt s\u00e4regna utseende. Dess stora, utbuktande panna hj\u00e4lper till i kommunikation och ekolokalisering. N\u00e4bbvalen lever i djupa vatten och kan dyka i l\u00e4ngre perioder. Den \u00e4r beroende av djuphavet f\u00f6r mat och livn\u00e4r sig prim\u00e4rt av bl\u00e4ckfiskar n\u00e4ra havsbotten.<\/p>\n\n

Ljud \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r n\u00e4bbvalen. Den kommunicerar genom ett komplext spektrum av ljud och anv\u00e4nder ekolokalisering f\u00f6r att kunna navigera och jaga. Historiskt har n\u00e4bbvalens best\u00e5nd decimerats av valf\u00e5ngst och hotas nu bland annat av f\u00f6roreningar.<\/p>\n\n

Prospektering av mineraler p\u00e5 havsbotten inneb\u00e4r bland annat seismisk aktivitet och st\u00f6rande ljud f\u00f6r n\u00e4bbvalen och andra djuphavsdjur. Dessutom kommer eventuell utvinning av mineraler p\u00e5 havsbotten att leda till \u00f6kad fartygstrafik i omr\u00e5det, vilket ocks\u00e5 skulle vara en stor bidragande orsak till undervattensbuller. Om gruvindustrin startar verksamhet p\u00e5 havsbotten kommer det att orsaka buller och st\u00f6rande ljussken fr\u00e5n de maskiner som anv\u00e4nds – livshotande konsekvenser f\u00f6r n\u00e4bbvalen.<\/p>\n\n

4. Kaskeloten<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Under en Greenpeace-expedition i Arktis sommaren 2024 d\u00f6k det upp en kaskelot bredvid skeppet Witness.
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Kaskeloten har den st\u00f6rsta hj\u00e4rnan av alla djur p\u00e5 jorden och kan dyka djupare \u00e4n de flesta andra varelser. Den \u00e4r beroende av djuphavet f\u00f6r f\u00f6da och \u00e4r v\u00e4ldigt ljudk\u00e4nslig.<\/p>\n\n

I havens m\u00f6rka djup anv\u00e4nder kaskeloten sig av kraftfulla klickljud f\u00f6r ekolokalisering f\u00f6r att s\u00f6ka efter f\u00f6da, navigera och kommunicera med andra. Den skickar ut m\u00e5nga unika klick som tillsammans utg\u00f6r en avancerad kommunikationsform. Olika grupper av kaskeloter har unika kommunikationsstilar och till och med lokala dialekter.<\/p>\n\n

Den djupdykande kaskeloten finns i alla v\u00e4rldshav, fr\u00e5n Arktis till Antarktis. Honorna och unga vuxna lever i tropiska farvatten, medan hanarna f\u00f6redrar kallare vatten och migrerar till sydligare breddgrader under parningss\u00e4songen. Kaskeloten har en speciell f\u00f6rsvarsmekanism mot rovdjur – som sp\u00e4ckhuggare och hajar. De bildar en formation liknande ett vagnshjul med huvudena mot varandra och stj\u00e4rtfenan utstr\u00e4ckt f\u00f6r att skydda de s\u00e5rbara kalvarna i mitten.<\/p>\n\n

I norska farvatten bedrevs det valjakt p\u00e5 kaskeloter fr\u00e5n 1912 till 1971. Idag \u00e4r arten helt fridlyst i Norge, men populationerna har dock \u00e4nnu inte \u00e5terh\u00e4mtat sig helt. Kaskeloten hotas fortfarande av m\u00e4nsklig aktivitet. De kan kollidera med fartyg, fastna i fisken\u00e4t och f\u00e5 sig plastf\u00f6roreningar. Kaskeloten klassas som s\u00e5rbar globalt och hotad i Medelhavet.<\/p>\n\n

5. Kn\u00f6lvalen<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Kn\u00f6lval i s\u00f6dra Barri\u00e4rrevet i Australien. \u00a9 Paul Hilton \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Kn\u00f6lvalen \u00e4r en av de mest v\u00e4lk\u00e4nda valarna i v\u00e4rlden. De har karakt\u00e4ristiska oj\u00e4mnheter p\u00e5 huvudet och \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin speciella s\u00e5ngr\u00f6st och spektakul\u00e4ra akrobatik. Kn\u00f6lvalen kan ses p\u00e5 l\u00e5ngt avst\u00e5nd havsytan n\u00e4r den till exempel sl\u00e5r med stj\u00e4rtfenan mot havsytan. Kn\u00f6lvalen ger sig \u00e5rligen ut p\u00e5 l\u00e4ngre migration som \u00e4n n\u00e5got annat d\u00e4ggdjur p\u00e5 planeten.<\/p>\n\n

Kn\u00f6lvalen har ett brett spektrum av ljud som inkluderar st\u00f6n, rop och till och med fnysningar som kombineras f\u00f6r att skapa \u201cs\u00e5nger\u201d. Forskare unders\u00f6ker fortfarande hur dessa s\u00e5nger f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid och olika generationer. En stor del av kommunikationen antas spela en roll i parning medan andra \u00e4r \u201csamtal\u201d mellan mammor och deras kalvar.<\/p>\n\n

Kn\u00f6lvalen bor i alla hav och migrerar l\u00e5nga avst\u00e5nd mellan Arktis och Antarktis. Innan de migrerar m\u00e5ste de leta och \u00e4ta f\u00f6da intensivt f\u00f6r att bygga upp energireserver.<\/p>\n\n

Som m\u00e5nga andra valarter jagades  kn\u00f6lvalen i kommersiella syften, n\u00e5got som innebar en drastisk minskning i best\u00e5nden. Sedan f\u00f6rbudet mot kommersiell valf\u00e5ngst har emellertid m\u00e5nga valbest\u00e5nd kunnat \u00e5terh\u00e4mta sig betydligt.<\/p>\n\n

Tre anledningar till varf\u00f6r djuphavsgruvdrift hotar milj\u00f6 och klimat:<\/p>\n\n