{"id":61262,"date":"2024-10-09T08:56:28","date_gmt":"2024-10-09T07:56:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=61262"},"modified":"2024-10-09T08:56:32","modified_gmt":"2024-10-09T07:56:32","slug":"ny-rapport-avslojar-stora-metanutslapp-fran-kott-och-mejeriforetag-protest-pa-arla-mejeri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/pressmeddelanden\/klimat\/ny-rapport-avslojar-stora-metanutslapp-fran-kott-och-mejeriforetag-protest-pa-arla-mejeri\/","title":{"rendered":"Ny rapport avsl\u00f6jar stora metanutsl\u00e4pp fr\u00e5n k\u00f6tt- och mejerif\u00f6retag, protest p\u00e5 Arla-mejeri"},"content":{"rendered":"\n

En <\/strong>ny rapport fr\u00e5n Greenpeace<\/strong><\/a> visar att de globala k\u00f6tt- och mejerif\u00f6retagens metanutsl\u00e4pp \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbara med utsl\u00e4ppen fr\u00e5n v\u00e4rldens st\u00f6rsta oljebolag. Arla, som \u00e4r v\u00e4rldens fj\u00e4rde st\u00f6rsta mj\u00f6lkproducent, saknar trots det planer p\u00e5 att minska sina metanutsl\u00e4pp i absoluta termer. Samtidigt som rapporten lanseras <\/strong>protesterade idag Greenpeace-aktivister p\u00e5 Arlas mejeri i Stockholm<\/strong><\/a>, som \u00e4r Sveriges st\u00f6rsta. Detta f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma bolagets metanutsl\u00e4pp och ansvar inf\u00f6r klimatkrisen.\u00a0<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Greenpeaceaktivister h\u00e4ngde banderoller p\u00e5 Arlas st\u00f6rsta svenska mejeri och spred rosa r\u00f6k f\u00f6r att illustrera mejerij\u00e4ttens storskaliga metanutsl\u00e4pp. \u00a9Jana Eriksson\/Greenpeace<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n

Rapporten \u201cTurning down the heat: Pulling the Climate Emergency Brake on Big Meat and Dairy<\/a>\u201d s\u00e4tter fokus p\u00e5 de globala k\u00f6tt- och mejerij\u00e4ttarna, deras metanutsl\u00e4pp, och behovet att snabbt minska dessa. Rapporten visar att om framtiden f\u00f6r v\u00e4rldens matsystem f\u00f6ljer FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations business as usual-scenario, skulle den globala k\u00f6tt- och mejerisektorn ensamt orsaka 0,32\u00b0C uppv\u00e4rmning till 2050. Mer \u00e4n 75 procent av denna temperatur\u00f6kning skulle orsakas av metanutsl\u00e4pp. En betydande del, 37 procent, av uppv\u00e4rmningen i ett s\u00e5dant framtida scenario skulle dock kunna undvikas om produktionen och konsumtionen av k\u00f6tt- och mejeriprodukter i v\u00e4rldens h\u00f6g- och medelinkomstl\u00e4nder anpassades i linje med EAT-Lancet Planetary Health-dieten<\/a>.<\/p>\n\n

\u2013 I Sverige beh\u00f6ver vi se en anpassning av kosth\u00e5llningen motsvarande EAT-Lancet Planetary Health-dieten som en del i klimatarbetet. Vi beh\u00f6ver \u00e4ven se till att alla djur som finns inom jordbruket h\u00e5lls p\u00e5 ett s\u00e4tt som bidrar till det lokala ekosystemet och den biologiska m\u00e5ngfalden samt ett kraftigt \u00f6kad fokus p\u00e5 odling av v\u00e4xtbaserade proteingr\u00f6dor. Det som \u00e4r r\u00e4tt f\u00f6r klimat och milj\u00f6n inom jordbruket beh\u00f6ver ocks\u00e5 bli r\u00e4tt f\u00f6r lantbrukarna, men det \u00e4r en omst\u00e4llning som kr\u00e4ver nyt\u00e4nkande politik, s\u00e4ger Sandra Lamborn<\/strong>, talesperson i jordbruksfr\u00e5gor p\u00e5 Greenpeace.<\/p>\n\n

Arla kritiseras i rapporten f\u00f6r bristande transparens n\u00e4r det kommer till sina klimatutsl\u00e4pp, men ocks\u00e5 f\u00f6r att Arla, likt m\u00e5nga andra stora f\u00f6retag i k\u00f6tt- och mejeriindustrin, fokuserar p\u00e5 att minska utsl\u00e4ppsintensiteten ist\u00e4llet f\u00f6r de totala utsl\u00e4ppen. Arla h\u00e4vdar till exempel att de har minskat sina utsl\u00e4pp per kilo mj\u00f6lk med 12 procent sedan 2015. Men Arlas totala utsl\u00e4pp minskade endast med 1,3 procent under samma period eftersom de samtidigt \u00f6kade produktionen.<\/p>\n\n

\u2013 Arla \u00e4r ansvarigt f\u00f6r enorma metanutsl\u00e4pp och har d\u00e4rf\u00f6r ett ansvar att minska dessa. Arlas fokus p\u00e5 utsl\u00e4ppsintensitet duger inte, klimatet kan inte kylas av med mer mj\u00f6lk, klimatkrisen kr\u00e4ver att vi akut minskar utsl\u00e4ppen. Vi vill att Arla l\u00e4gger korten p\u00e5 bordet, tydligt redovisar alla sina utsl\u00e4pp och hur de ska minska dessa i absoluta tal, s\u00e4ger Sandra Lamborn<\/strong>.<\/p>\n\n

En av Arlas stora h\u00e5llbarhetssatsningar, det po\u00e4ngsystem som ska ge mj\u00f6lkb\u00f6nder ers\u00e4ttning f\u00f6r insatser f\u00f6r klimat och milj\u00f6, kritiseras i rapporten f\u00f6r att driva p\u00e5 en intensivare produktion och missgynna b\u00f6nder som efterstr\u00e4var en mer extensiv djurh\u00e5llning med m\u00e5nga betesm\u00e5nader. Trots att det endast \u00e4r n\u00e4r kor f\u00e5r g\u00e5 p\u00e5 bete som de kan bidra till den biologiska m\u00e5ngfalden och h\u00e5lla landskapen \u00f6ppna och att nya studier fr\u00e5n Sverige<\/a>, Nederl\u00e4nderna<\/a> (och p\u00e5g\u00e5ende i Danmark<\/a>) visar att kor som betar sl\u00e4pper ut mindre metan \u00e4n kor som st\u00e5r i stall.<\/p>\n\n

\u2013 Den rikare delen v\u00e4rlden m\u00e5ste st\u00e4lla om till en mer v\u00e4xtbaserad kost f\u00f6r att vi ska ha en chans att n\u00e5 klimatm\u00e5len, och k\u00f6tt- och mejeribranschen m\u00e5ste vara med och driva denna omst\u00e4llning. Arlas fokus tycks tyv\u00e4rr fr\u00e4mst vara att prata h\u00e5llbarhet och samtidigt satsa p\u00e5 \u00f6kad mj\u00f6lkproduktion genom industrialisering, kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r de varit s\u00e5 tysta i debatten om beteskravet, s\u00e4ger Sandra Lamborn.<\/strong><\/p>\n\n

Bilder och video fr\u00e5n protesten mot Arla<\/strong>

<\/a>Fler bilder fr\u00e5n andra liknande protester runt om i v\u00e4rlden idag<\/strong>
<\/a>

<\/a>\u00d6vrigt\/Fakta:
Metan<\/strong> \u00e4r en mycket potent v\u00e4xthusgas med en betydligt st\u00f6rre uppv\u00e4rmningspotential \u00e4n koldioxid p\u00e5 kort sikt (84<\/a> g\u00e5nger starkare \u00f6ver 20 \u00e5r, GWP20), vilket g\u00f6r det till en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r att begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen h\u00e4r och nu. Eftersom metan har en kortare livsl\u00e4ngd i atmosf\u00e4ren j\u00e4mf\u00f6rt med koldioxid, kan minskade utsl\u00e4pp snabbt kan ge positiva effekter och bromsa uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n\n

Koncentrationen av metan i atmosf\u00e4ren har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats p\u00e5 hundra \u00e5r.

I Sverige st\u00e5r jordbruket, fr\u00e4mst djurh\u00e5llningen, f\u00f6r n\u00e4stan tre fj\u00e4rdedelar av alla metanutsl\u00e4pp.<\/p>\n\n

St\u00f6rsta k\u00e4llorna till metanutsl\u00e4ppen fr\u00e5n m\u00e4nsklig verksamhet (UNEP<\/a>):<\/strong>
Jordbruk 40% (32% fr\u00e5n boskap, fr\u00e4mst n\u00f6tboskap, och 8% fr\u00e5n risodling).
Fossila br\u00e4nslen 35%.
Avfall 20%.
\u00a0
Den rosa r\u00f6ken<\/strong> som anv\u00e4ndes av Greenpeace aktivister vis Arlas mejeri \u00e4r baserad p\u00e5 majs och ofarlig livsmedelsf\u00e4rg, helt giftfri och milj\u00f6v\u00e4nlig<\/a>.\u00a0

R\u00f6ken \u00e4r rosa <\/strong>eftersom det \u00e4r s\u00e5 metan, som \u00e4r helt osynligt f\u00f6r \u00f6gat, ofta ser ut i de speciella kameror som anv\u00e4nds f\u00f6r att lokalisera och m\u00e4ta metanutsl\u00e4pp.\u00a0

Kontakt:
Sandra Lamborn<\/strong>, talesperson i jordbruksfr\u00e5gor, 073-982 65 83
Ludvig Tillman<\/strong>, kommunikationsansvarig, 070-271 64 27<\/p>\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De globala k\u00f6tt- och mejerif\u00f6retagens metanutsl\u00e4pp \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbara med utsl\u00e4ppen fr\u00e5n v\u00e4rldens st\u00f6rsta oljebolag. Kan orsaka 0,32\u00b0C uppv\u00e4rmning till 2050.<\/p>\n","protected":false},"author":40,"featured_media":61264,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[23,27,58,31],"p4-page-type":[14],"class_list":["post-61262","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","tag-globaluppvarmning","tag-matproduktion","tag-falskmarknadsforing","tag-aktivism","p4-page-type-pressmeddelanden"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61262","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=61262"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61262\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":61266,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61262\/revisions\/61266"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/61264"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=61262"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=61262"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=61262"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=61262"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}