{"id":61985,"date":"2025-01-16T14:47:35","date_gmt":"2025-01-16T13:47:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=61985"},"modified":"2025-07-02T08:30:32","modified_gmt":"2025-07-02T07:30:32","slug":"sa-har-banar-vi-vagen-for-en-battre-framtid-framgangar-for-klimatet-och-miljon-under-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/greenpeace\/sa-har-banar-vi-vagen-for-en-battre-framtid-framgangar-for-klimatet-och-miljon-under-2024\/","title":{"rendered":"S\u00e5 h\u00e4r banar vi v\u00e4gen f\u00f6r en b\u00e4ttre framtid: framg\u00e5ngar f\u00f6r klimatet och milj\u00f6n under 2024"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
\u00a9 Petr Zewlakk Vrabec \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

\u00c4ven i sv\u00e5rare tider kan vi finna hopp i v\u00e5rt gemensamma agerande och gr\u00f6na segrar. V\u00e4rlden \u00f6ver tog m\u00e4nniskor modiga steg f\u00f6r att v\u00e4rna om planeten under 2024. \u00c5ret som gick visade \u00e5terigen styrkan i att agera tillsammans med fokus och beslutsamhet. Vi kommer inte att l\u00f6sa alla problem fr\u00e5n en dag till en annan, men v\u00e5rt gemensamma agerande och engagemang \u00e4r grunden f\u00f6r att skapa l\u00e5ngvarig f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n

Som en del av v\u00e5r reflektion \u00f6ver \u00e5ret som varit summerar vi h\u00e4r n\u00e5gra av de st\u00f6rsta framg\u00e5ngarna f\u00f6r klimatet och milj\u00f6n under 2024. Vi hoppas att dessa inspirerar dig till att forts\u00e4tta agera f\u00f6r en mer h\u00e5llbar och fredligare v\u00e4rld.<\/p>\n\n

Vi stoppade djuphavsgruvdrift i Arktis<\/h2>\n\n
\"\"
En kaskelot dyker med Greenpeace-fartyget The Witness i horisonten. Fartyget var p\u00e5 en forskningsexpedition i arktiska Atlanten f\u00f6r att samla in data om valar i det omr\u00e5de som Norge ville \u00f6ppna f\u00f6r djuphavsgruvdrift.
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Goda nyheter f\u00f6r valar och andra enast\u00e5ende arter i Arktis: Norge stoppade sina planer p\u00e5 att riva upp den arktiska havsbotten i jakten p\u00e5 mineraler<\/a>! Efter mer \u00e4n ett \u00e5r av h\u00e5rt jobb fr\u00e5n aktivister, milj\u00f6organisationer, forskare och det internationella samfundet gick den norska regeringen tillslut med p\u00e5 att stoppa utdelningen av licenser f\u00f6r gruvdrift p\u00e5 havsbottnen i Arktis. Denna \u00f6verenskommelse g\u00e4ller \u00e5tminstone tills en ny regering tilltr\u00e4der i Norge. Det \u00e4r en oerh\u00f6rt viktigt seger f\u00f6r havsmilj\u00f6n och visar att n\u00e4r m\u00e4nniskor g\u00e5r samman, kan vi skapa f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n

Historisk seger: Klimatskydd \u00e4r nu en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet!<\/h2>\n\n
\"\"
Domen kan skapa ett prejudikat f\u00f6r att stater med otillr\u00e4cklig klimatpolitik kan f\u00e4llas f\u00f6r att bryta mot sin skyldighet att skydda de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.
\u00a9 Shervine Nafissi \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

En f\u00f6rening av \u00e4ldre kvinnor fr\u00e5n Schweiz, ocks\u00e5 k\u00e4nt som KlimaSeniorinnen (Klimatseniorerna), drog deras land inf\u00f6r r\u00e4tta eftersom de ans\u00e5g att statens brist p\u00e5 klimat\u00e5tg\u00e4rder strider mot deras grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter till liv och h\u00e4lsa. I april 2024 kom den banbrytande domen fr\u00e5n Europadomstolen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter: klimatskydd \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet! Domen \u00e4r en historisk milstolpe f\u00f6r klimatr\u00e4ttvisa och en enorm seger f\u00f6r b\u00e5de nuvarande och kommande generationer v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n\n

Banker pressades till att stoppa finansieringen av skogssk\u00f6vling i Amazonas<\/h2>\n\n
\"\"
En unders\u00f6kning av Greenpeace avsl\u00f6jade att banker har gett l\u00e5n till stora boskapsg\u00e5rdar (rancher) som \u00e4r involverade i skogssk\u00f6vling och andra oegentligheter i Amazonas.
\u00a9 Marizilda Cruppe \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Den brasilianska federala \u00e5klagarmyndigheten har nu uppmanat \u00e5tta banker att omedelbart s\u00e4ga upp l\u00e5neavtal som getts via det finansieringssystem som st\u00f6ttar boskapsg\u00e5rdar (rancher) bel\u00e4gna i offentligt \u00e4gda skogar, urfolks byar och skyddade omr\u00e5den i Amazonas. Uppmaningen kommer efter Greenpeace-rapporten, Bankrolling Extinction: Banks and Investors as Partners in Deforestation<\/a>, som avsl\u00f6jade hur tusentals stora boskapsg\u00e5rdar bedrivit olaglig skogssk\u00f6vling, inkr\u00e4ktat p\u00e5 urfolks marker och andra oegentligheter. Med rapporten i ryggen kr\u00e4vde Greenpeace att banker som l\u00e5nar ut pengar till jordbruksaktiviteter m\u00e5ste s\u00e4kerst\u00e4lla att dessa inte bidrar till \u00f6del\u00e4ggelsen av v\u00e4rdefulla skogar och f\u00f6rv\u00e4rrar klimatkrisen.<\/p>\n\n

Greenpeace uppt\u00e4cker en hitintills ok\u00e4nd barnkammare f\u00f6r hammarhajar<\/h2>\n\n
\"\"
En ung sl\u00e4t hammarhaj observerad fr\u00e5n Arctic Sunrise under Greenpeaces expedition i Galapagos, Ecuador.<\/figcaption><\/figure>\n\n

Det var under Greenpeaces forskningsexpedition till Galapagos d\u00e5 vi bes\u00f6kte en havsvik p\u00e5 den st\u00f6rsta vulkan\u00f6n, Isabela som vi observerade flera unga hammarhajar i vattnen runt v\u00e5rt skepp. Det skulle visa sig att vi hade uppt\u00e4ckt den f\u00f6rsta k\u00e4nda f\u00f6delseplatsen i regionen f\u00f6r en ovanlig art av hammarhaj, sl\u00e4t hammarhaj<\/a>.<\/p>\n\n

Uppt\u00e4ckten visar \u00e4n en g\u00e5ng vikten av att skydda platser som Galapagos och dess omgivande vatten. Vi hoppas nu att all information som vi samlade in under expedition kommer att bidra till att st\u00e4rka argumenten f\u00f6r en snabb ratificering av det globala havsavtalet, skapandet av fler internationella havsreservat och ett ut\u00f6kat skydd f\u00f6r migrerande arter, som hammarhajen.
<\/p>\n\n

Tv\u00e5 bilproducerande f\u00f6retag f\u00e5r b\u00f6ta miljonbelopp efter anm\u00e4lningar fr\u00e5n Greenpeace i Danmark<\/h2>\n\n
\"\"
Greenpeace anm\u00e4lde annons fr\u00e5n Mercedes-Benz f\u00f6r greenwashing till den danska Konsumentombudsmannen. I samband med att anm\u00e4lan gjordes genomf\u00f6rde aktivister en protest p\u00e5 R\u00e5dhuspladsen i K\u00f6penhamn, d\u00e4r ett budskap las till p\u00e5 Mercedes-Benz\u2019 gigantiska reklamtavlor med hj\u00e4lp av en projektor.
\u00a9 Michael Hedelain \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Greenpeace anm\u00e4lde Mercedes-Benz och BMW f\u00f6r greenwashing<\/a>, och under 2024 ledde b\u00e5da fallen till att bilproducenterna m\u00e5ste betala b\u00f6ter i miljonklassen f\u00f6r deras vilseledande reklamer. B\u00f6terna \u00e4r alltf\u00f6r l\u00e5ga enligt oss, men f\u00f6rhoppningsvis ger domarna en signal om att f\u00f6retag m\u00e5ste sluta vilseleda konsumenter med falska l\u00f6ften om h\u00e5llbarhet. N\u00e4r Mercedes-Benz p\u00e5st\u00e5r att deras bilar \u00e4r h\u00e5llbara p\u00e5 grund av att tillverkningen drivs av f\u00f6rnybar energi men inte informerar konsumenterna om att bytet till f\u00f6rnybart p\u00e5 fabrikerna enbart minskar bilens totala utsl\u00e4pp med cirka 0,5% (det mesta kommer ju fr\u00e5n avgasr\u00f6ren), s\u00e5 bryter de mot den danska marknadsf\u00f6ringslagen.<\/p>\n\n

Seger f\u00f6r urfolk i Papua New Guinea<\/h2>\n\n
\"\"
Knasaimos-folket firar att r\u00e4tten till deras mark erk\u00e4nts juridiskt. De har k\u00e4mpat i \u00e5rtionden f\u00f6r att skydda sina marker fr\u00e5n skogsf\u00f6retagens exploatering.
\u00a9 Jurnasyanto Sukarno \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Urinv\u00e5nare i Papua New Guinea uppn\u00e5dde en stor seger n\u00e4r deras r\u00e4tt till omkring 100.000 hektar tropisk regnskog erk\u00e4ndes juridiskt. Omr\u00e5dena utg\u00f6r Knasaimos-folkets kulturella arv och str\u00e4cker sig \u00f6ver en yta n\u00e4stan lika stor som Hong Kong. Precis som m\u00e5nga andra urfolk i den v\u00e4stra delen av New Guinea har Knasaimos-folket k\u00e4mpat i \u00e5rtionden f\u00f6r att skydda deras f\u00f6rf\u00e4ders marker fr\u00e5n skogsf\u00f6retagens exploatering.<\/p>\n\n

Europeisk lag om naturrestaurering<\/h2>\n\n
\"\"
Eldsalamander i Karpaterna i Polen.
\u00a9 Katarzyna Gubrynowicz \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

EU:s lag om naturrestaurering tr\u00e4dde i kraft under 2024! <\/a>Det \u00e4r den viktigaste milj\u00f6lagstiftningen i Europa p\u00e5 \u00e5rtionden och har som m\u00e5l att \u00e5terst\u00e4lla och skydda Europas mest v\u00e4rdefulla natur. Naturrestaureringslagen kr\u00e4ver att 20 procent av EU:s land- och havsytor ska restaureras till 2030 och att gradvis restaurera mer och mer natur till 2050.<\/p>\n\n

Woolworths och McDonald’s tar bort skogssk\u00f6vling fr\u00e5n menyn i Australien<\/h2>\n\n
\"\"
Travar med tr\u00e4d, som ruttnar och brinner efter skogsavverkning i Queensland. Skog avverkas ofta f\u00f6r att skapa betesmarker f\u00f6r n\u00f6tkreatur.
\u00a9 Paul Hilton \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Matj\u00e4tten Woolworths och restaurangkedjan McDonald\u2019s i Australien har \u00e5tagit sig att endast k\u00f6pa n\u00f6tk\u00f6tt utan sp\u00e5r av skogssk\u00f6vling. Woolworths kommer att g\u00f6ra det senast i slutet av 2025, medan McDonald\u2019s har satt som m\u00e5l att g\u00f6ra det innan 2030 (Greenpeace i Australien forts\u00e4tter att s\u00e4tta press p\u00e5 McDonald\u2019s att ta bort all skogssk\u00f6vling fr\u00e5n menyn redan under 2025). De tv\u00e5 stora f\u00f6retagen \u00e4r bland Australiens st\u00f6rsta \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare och k\u00f6pare av australienskt n\u00f6tk\u00f6tt. <\/p>\n\n

Detta hade inte skett om det inte varit f\u00f6r de tusentals mejl till f\u00f6retagen som Greenpeace supportrar och givare skickade under 2024 med kravet att de skulle sluta att bidra till skogssk\u00f6vling.<\/p>\n\n

Shell backar i st\u00e4mningen av Greenpeace<\/h2>\n\n
\"\"
Greenpeace-aktivister i gummib\u00e5tar n\u00e4rmare sig Shell-plattformen, som var p\u00e5 v\u00e4g till en ny plats f\u00f6r att borra efter olja. Aktivisterna kl\u00e4ttrade ombord plattformen med budskapet \u201cStop drilling. Start paying\u201d i en fredlig protest mot klimatkrisen som Shell och andra oljej\u00e4ttar eldar p\u00e5 \u2013 utan att betala en krona f\u00f6r f\u00f6rst\u00f6relsen de orsakar.
\u00a9 Alice Russell \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

I februari 2023 st\u00e4mde oljej\u00e4tten Shell Greenpeace UK och Greenpeace International p\u00e5 \u00f6ver 100 miljoner kronor efter en fredlig protest till havs. Men tillsammans med v\u00e5ra supporters och givare visade vi att vi inte t\u00e4nkte l\u00e5ta oss skr\u00e4mmas till tystnad. I december 2024 backade Shell fr\u00e5n st\u00e4mningen och ingick en f\u00f6rlikning utan r\u00e4tteg\u00e5ng<\/a>. \u201cPeople power\u201d fungerar \u2013 vi hade inte kunnat f\u00f6rsvara oss mot denna massiva juridiska attack fr\u00e5n ett av v\u00e4rldens rikaste och m\u00e4ktigaste oljebolag utan st\u00f6det fr\u00e5n de tusentals m\u00e4nniskor som st\u00f6ttade oss i kampanjen mot st\u00e4mningen.<\/p>\n\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r de juridiska attackerna fr\u00e5n de stora fossilbolag som f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4nga ner v\u00e5rt arbete inte \u00f6ver \u00e4n. Greenpeace hotas fortfarande med st\u00e4mningar p\u00e5 enorma belopp v\u00e4rlden \u00f6ver \u2013 varav en skulle kunna inneb\u00e4ra slutet f\u00f6r Greenpeace i USA<\/a>. Men vi kommer inte att sluta k\u00e4mpa f\u00f6rr\u00e4n oljej\u00e4ttarna slutar att elda p\u00e5 klimatkrisen och b\u00f6rjar betala f\u00f6r skadorna de orsakar oss m\u00e4nniskor och planeten.<\/p>\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som en del av v\u00e5r reflektion \u00f6ver \u00e5ret som varit summerar vi h\u00e4r n\u00e5gra av de st\u00f6rsta framg\u00e5ngarna f\u00f6r klimatet och milj\u00f6n under 2024. Vi hoppas att dessa inspirerar dig till att forts\u00e4tta agera f\u00f6r en mer h\u00e5llbar och fredligare v\u00e4rld.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":61987,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[68],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-61985","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-greenpeace","tag-segrar","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61985","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=61985"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61985\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":63942,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61985\/revisions\/63942"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/61987"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=61985"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=61985"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=61985"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=61985"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}