{"id":62721,"date":"2025-03-17T14:59:59","date_gmt":"2025-03-17T13:59:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=62721"},"modified":"2025-03-17T15:33:18","modified_gmt":"2025-03-17T14:33:18","slug":"bakom-kameran-mina-basta-bilder-efter-25-ar-som-greenpeace-fotograf","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/greenpeace\/bakom-kameran-mina-basta-bilder-efter-25-ar-som-greenpeace-fotograf\/","title":{"rendered":"Bakom kameran: Mina b\u00e4sta bilder efter 25 \u00e5r som Greenpeace-fotograf"},"content":{"rendered":"\n

Mitt namn \u00e4r Christian \u00c5slund och jag har tagit bilder f\u00f6r Greenpeace i ett kvarts sekel. I den h\u00e4r artikeln har jag valt ut de bilder som betyder allra mest f\u00f6r mig. De visar inte bara planetens s\u00e5rbarhet, sk\u00f6nhet och styrka, utan \u00e4ven m\u00e4nniskors m\u00f6jlighet att b\u00e5de skydda det vi bryr oss om och orsaka ofattbar f\u00f6r\u00f6delse.<\/strong><\/p>\n\n

\"Glacier
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Norwegian Polar Institute \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

2024, Svalbard, Norge<\/strong> \u2013 Tv\u00e5 bilder av samma motiv, men som \u00e4r tagna med 100 \u00e5rs mellanrum. \u00d6verst ses ett historiskt foto som togs av geologen Anders K. Orvin \u00e5r 1924, och visar glaci\u00e4rerna omkring \u00f6n Colleth\u00f8gda. Sedan 2002 har jag tagit j\u00e4mf\u00f6rande bilder p\u00e5 de sm\u00e4ltande glaci\u00e4rerna p\u00e5 Svalbard, som en del av ett samarbete med Norsk Polarinstitutt (Norska Polarinstitutet) och Greenpeace f\u00f6r att dokumentera hur glaci\u00e4rerna sm\u00e4lter och blir mindre fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r.<\/p>\n\n


Bilderna har f\u00e5tt uppm\u00e4rksamhet v\u00e4rlden \u00f6ver<\/a> eftersom de f\u00e5ngar ett av de mest synliga bevisen p\u00e5 klimatkrisen: sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer. N\u00e4r man st\u00e5r p\u00e5 samma plats som fotades f\u00f6r hundra \u00e5r sedan och ser skillnaden s\u00e5 k\u00e4nner man behovet av att agera nu. Det finns verkligen ingen tid att f\u00f6rlora.<\/p>\n\n


Arktis v\u00e4rms upp n\u00e4stan fyra g\u00e5nger s\u00e5 snabbt som resten av planeten, ett fenomen k\u00e4nt som \u201carktis f\u00f6rst\u00e4rkning\u201d. Den accelererande uppv\u00e4rmningen f\u00e5r allvarliga globala konsekvenser. Sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer och ist\u00e4cken bidrar till stigande havsniv\u00e5er, och det m\u00f6rka havet som tr\u00e4der fram absorberar v\u00e4rme ist\u00e4llet f\u00f6r att reflektera solljuset som isen och sn\u00f6n g\u00f6r. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar leder till kaos i globala v\u00e4derm\u00f6nster.<\/p>\n\n

\"Fishing
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

2014, Engelska kanalen<\/strong> \u2013 Bilden visar havssulor som dyker efter sl\u00e4ngd fisk och bif\u00e5ngst runt en tysk supertr\u00e5lare som fiskar sill. \u00d6verfiske t\u00f6mmer fiskbest\u00e5nden snabbare \u00e4n vad de kan \u00e5terh\u00e4mta sig, vilket rubbar ekosystem, hotar den biologiska m\u00e5ngfalden och f\u00f6rst\u00f6r m\u00e5nga sm\u00e5 kustsamh\u00e4llens f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter. Det industriella fiskeriet s\u00e4tter helt enkelt naturens balans ur spel och destabiliserar den ekologiska harmonin.<\/p>\n\n

\"\"
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

2014, Tarawa Island, Kiribati<\/strong> \u2013 8-\u00e5rige Tokabwebwe Teinaura fr\u00e5n byn Te O Ni Beeki hj\u00e4lper fiskare med att b\u00e4ra in en gulfenad tonfisk till kusten. Likt sin far och farfar dr\u00f6mmer han om att bli fiskare. Men Kiribati \u00e4r ett av v\u00e4rldens fattigaste l\u00e4nder och lokala fiskare lider av kraftigt minskade f\u00e5ngster p\u00e5 grund av industriella fiskefartyg. Jag tycker att den h\u00e4r bilden f\u00e5ngar den s\u00e5rbara verklighet som dessa samh\u00e4llen st\u00e5r inf\u00f6r \u2013 och det \u00e4r en p\u00e5minnelse om hur direkt v\u00e5rt agerande p\u00e5verkar de mest s\u00e5rbara m\u00e4nniskorna och hur vi kan f\u00f6r\u00e4ndra liv genom politiska beslut om att f\u00f6rvalta resurser och internationellt samarbete.<\/p>\n\n

\"\"
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

2016, Sverige<\/strong> \u2013 Fiby Urskog, ett naturreservat omkring 16 kilometer v\u00e4ster om Uppsala. Omr\u00e5det pr\u00e4glas av or\u00f6rd skog, mossor och gamla tr\u00e4d. Det \u00e4r en av f\u00e5 platser d\u00e4r skogen i Sverige fortfarande liknar sitt ursprungliga tillst\u00e5nd. Jag tycker att bilden p\u00e5 ett visuellt s\u00e4tt vittnar om hur magisk naturen \u00e4r i sin renaste form, utan m\u00e4nsklig p\u00e5verkan. Som tur \u00e4r kan m\u00e5nga ekosystem \u00e5terh\u00e4mta sig sj\u00e4lva, om vi bara ger dem utrymme och tid. Det \u00e4r s\u00e5 viktigt att forts\u00e4tta arbeta f\u00f6r att skydda fler av dessa, idag ovanliga, or\u00f6rda landskap.<\/p>\n\n

\"Chinstrap
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

2020, Elephant Island, Antarktis<\/strong> \u2013 Noah Strycker, forskare fr\u00e5n Stony Brook University i New York, studerar best\u00e5nden av hakremspingviner p\u00e5 Elephant Island. Vartenda pingvinbo r\u00e4knas, och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att det blir r\u00e4tt upprepas r\u00e4kningen tre g\u00e5nger. Forskningen avsl\u00f6jar en oroande minskning i best\u00e5nden, d\u00e5 stigande temperaturer och minskad havsis g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r pingvinerna att f\u00e5nga krill. \u00d6kat fiske efter krill har lett till \u00e4nnu mer konkurrensen om den h\u00e4r viktiga matk\u00e4llan, vilket blir ett allvarligt hot mot pingvinernas \u00f6verlevnad.<\/p>\n\n

\"Javier
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

Sk\u00e5despelaren Javier Bardem tittar p\u00e5 hakremspingviner efter att ha kommit till Antarktis med Greenpeace-fartyget Arctic Sunrise. Expeditionen genomf\u00f6rdes f\u00f6r att st\u00f6dja uppr\u00e4ttelsen av v\u00e4rldens st\u00f6rsta havsreservat utanf\u00f6r Antarktis kust.<\/p>\n\n

\"Aftermath
\u00a9 Greenpeace \/ Christian \u00c5slund<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

2005, New Orleans, USA <\/strong>\u2013 Orkanen Katrina skakade om v\u00e4rlden med sin f\u00f6r\u00f6delse. Flera st\u00e4der \u00f6versv\u00e4mmades av f\u00f6rorenat vatten fr\u00e5n lokala oljeindustrier, och den v\u00e5ldsamma stormen blev en tragisk v\u00e4ndpunkt som fick m\u00e5nga att \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r allvaret i klimatkrisen. Stormens kraft och omfattande f\u00f6r\u00f6delse understr\u00f6k den \u00f6kade frekvensen och konsekvenserna av extremv\u00e4der. Det var ett bryskt uppvaknande om att vi m\u00e5ste adressera de katastrofala f\u00f6ljderna som ett varmare klimat kan orsaka samh\u00e4llen v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n\n

\"Seismic
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

2005, Gr\u00f6nlandshavet <\/strong>\u2013 Undervattensbild p\u00e5 n\u00e4r det norska f\u00f6retaget TGS Nopec utf\u00f6r seismiska spr\u00e4ngningar f\u00f6r att hitta olja och gas utanf\u00f6r nord\u00f6stra Gr\u00f6nland. Den h\u00e4r metoden skickar genom en sorts h\u00f6gtrycksexplosioner h\u00f6ga ljud mot havsbotten, ljud som \u00f6ver ytan skulle l\u00e5ta \u00e5tta g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n en startande jetmotor. Ljudf\u00f6roreningar fr\u00e5n m\u00e4nniskors jakt p\u00e5 olja och gas st\u00f6r det marina livet enormt, speciellt valar som anv\u00e4nder ljud f\u00f6r att navigera och hitta f\u00f6da.<\/p>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n

Christian \u00c5slund \u00e4r en svensk fotojournalist och filmare som \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sitt engagerade arbete med att dokumentera milj\u00f6fr\u00e5gor. Sedan sitt f\u00f6rsta uppdrag f\u00f6r Greenpeace 1998 har han levererat foton som f\u00f6renar ett starkt ber\u00e4ttande med klimataktivism. Hans bilder f\u00e5ngar naturens sk\u00f6nhet och understryker behovet av att skydda den f\u00f6r framtida generationer.<\/em><\/p>\n\n

Greenpeace har i \u00f6ver 50 \u00e5r anv\u00e4nt bilder som ett kraftfullt verktyg f\u00f6r att avsl\u00f6ja milj\u00f6brott f\u00f6r att v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet kring de st\u00f6rsta kriserna som vi m\u00e4nniskor st\u00e5r inf\u00f6r.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fotografen Christian \u00c5slund har tagit bilder f\u00f6r Greenpeace i ett kvarts sekel. I den h\u00e4r artikeln har han valt ut de bilder som betyder allra mest f\u00f6r honom. De visar inte bara planetens s\u00e5rbarhet, sk\u00f6nhet och styrka, utan \u00e4ven m\u00e4nniskors m\u00f6jlighet att b\u00e5de skydda det vi bryr oss om och orsaka ofattbar f\u00f6r\u00f6delse. <\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":62724,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[13],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-62721","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-greenpeace","tag-omgreenpeace","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62721","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=62721"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62751,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62721\/revisions\/62751"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/62724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=62721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=62721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=62721"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=62721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}