{"id":65073,"date":"2025-04-01T13:31:00","date_gmt":"2025-04-01T12:31:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=65073"},"modified":"2025-10-28T13:34:34","modified_gmt":"2025-10-28T12:34:34","slug":"sca-maste-borja-respektera-urfolks-rattigheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/skog\/sca-maste-borja-respektera-urfolks-rattigheter\/","title":{"rendered":"SCA m\u00e5ste b\u00f6rja respektera urfolks r\u00e4ttigheter"},"content":{"rendered":"\n

Samer \u00e4r Europas enda erk\u00e4nda urfolk<\/strong> och en minoritet i Sverige. Deras r\u00e4ttigheter har ett omfattande skydd och enligt Sveriges grundlag ska det samiska folkets m\u00f6jligheter att beh\u00e5lla och utveckla sin kultur fr\u00e4mjas<\/em>.<\/p>\n\n

Markerna i S\u00e1pmi: Kulturell livsnerv och ekologisk trygghet<\/h2>\n\n
\"\"
Renskiljning i Ohredahke sameby.
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

I samisk kultur \u00e4r markerna och relationen till dem helt centrala.<\/strong> Markerna i S\u00e1pmi \u00e4r knutna till samisk historia, identitet, andlighet och v\u00e4rldsbild. \u00c4ven till samiska traditionella n\u00e4ringar som jakt, fiske, rensk\u00f6tsel och duodjie (samisk sl\u00f6jd).<\/p>\n\n

Intakta marker \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 nyckeln till att kunna f\u00f6ra samiska traditioner vidare till kommande generationer och att utveckla den samiska kulturen p\u00e5 det s\u00e4tt som samerna sj\u00e4lva \u00f6nskar. <\/p>\n\n

Men att vi kan beh\u00e5lla rika levande ekosystem \u00e4r inte bara avg\u00f6rande f\u00f6r den samiska kulturen. Samma marker reglerar ocks\u00e5 klimatet, hyser rik biologisk m\u00e5ngfald och avg\u00f6r om v\u00e5ra samh\u00e4llen har tillg\u00e5ng till rent vatten, ren luft och jordar att odla mat p\u00e5. Att de h\u00e5lls friska och levande utg\u00f6r en avg\u00f6rande trygghet f\u00f6r alla m\u00e4nniskor<\/strong> och m\u00f6jligheterna att s\u00e4kra en framtid f\u00f6r kommande generationer.<\/p>\n\n

SCAs kalhyggesbruk trasar s\u00f6nder livsmilj\u00f6erna<\/h2>\n\n

Det oh\u00e5llbara och storskaliga kalhyggesbruk som svensk skogsindustri med SCA i spetsen bedriver inneb\u00e4r ett \u00e5terkommande intr\u00e5ng p\u00e5 samiska marker d\u00e4r det fullkomligt trasar s\u00f6nder skogslandskapet. <\/p>\n\n

F\u00f6r flera samebyar \u00e4r det storskaliga skogsbruket en huvudanledning<\/strong> till att situationen f\u00f6r den naturbetesbaserad rensk\u00f6tsel \u00e4r s\u00e5 allvarlig. N\u00e4r kalhyggesbruket ers\u00e4tter lavrika naturskogar som f\u00f6rs\u00f6rjer renen med mat och livsmilj\u00f6, med planterade och artfattiga tr\u00e4dbest\u00e5nd, skapar det en enorm p\u00e5frestning f\u00f6r renens livsvillkor. <\/p>\n\n

Contorta-plantagerna: Ett gift f\u00f6r renbetet<\/h3>\n\n
\"\"
SCA:s plantskola i Timr\u00e5 \u00e4r d\u00e4r SCA odlar den invasiva contortatallen (Pinus Contorta) innan den planteras ut i naturen, ofta som ers\u00e4ttning f\u00f6r naturliga skogar.
\u00a9 Christian \u00c5slund \/ Greenpeace<\/div><\/figcaption><\/figure>\n\n

I v\u00e4rsta fall planterar skogsbolagen efter en kalavverkning den fr\u00e4mmande och problematiska tallsorten contorta, som f\u00f6rst\u00f6r lavmarkerna och v\u00e4xer s\u00e5 t\u00e4tt att renarna och rensk\u00f6tare har sv\u00e5rt att ta sig igenom den.<\/p>\n\n

Svenska Samernas Riksf\u00f6rbund har deklarerat en nolltolerans<\/a><\/strong> mot den fr\u00e4mmande arten inom rensk\u00f6tselomr\u00e5de<\/a>. SCA har planterat omkring h\u00e4lften av all contorta som finns i Sverige, och har idag contorta p\u00e5 300 000 hektar mark, vilket \u00e4r 15% av deras markinnehav. Trots tydlig samisk st\u00e5ndpunkt om nolltolerens och krav p\u00e5 avveckling v\u00e4ljer SCA att forts\u00e4tta plantera dessa invasiva tr\u00e4d. <\/strong><\/p>\n\n

Vi kr\u00e4ver att contortaplantagerna avvecklas.<\/a> <\/strong>Forskning visar att de lavrika marker som rensk\u00f6tseln \u00e4r beroende av minskat med 71% sedan 1950-talet.<\/strong> Ansvaret f\u00f6r att rensk\u00f6tare larmar om att renen, som \u00f6verlevt i dessa karga landskap i tusentals nu riskerar att sv\u00e4lta, vilar tungt p\u00e5 skogsindustrin och inte minst SCAs samvete.<\/p>\n\n

En oj\u00e4mlik maktbalans och ignorerade r\u00e4ttigheter<\/h2>\n\n

Grundl\u00e4ggande f\u00f6r att denna problematik har kunnat uppst\u00e5 handlar om den oj\u00e4mlika maktbalans som r\u00e5der mellan skogsbolag och samebyar.<\/strong> Trots att samebyar \u00e4r r\u00e4ttighetsinnehavare av rensk\u00f6tselr\u00e4tten och sedan urminnes tider levt av markerna p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt i S\u00e1pmi, \u00e4r det i praktiken skogsbolag som SCA som s\u00e4tter premisserna f\u00f6r hur skogsbruket ska bedrivas. <\/p>\n\n

Det r\u00e5der parallella markr\u00e4ttigheter, men systemet \u00e4r riggat till skogsindustrins f\u00f6rdel och det utnyttjar SCA till max. L\u00e4s mer om denna verklighet i rapporten \u201cKampen om renskogarna\u201d<\/a> som Greenpeace och Renskog sl\u00e4ppte i v\u00e5ras. SCA pratar g\u00e4rna om samexistens, men agerar med ett maktmissbruk.<\/strong> Denna maktobalans utg\u00f6r en nutida forts\u00e4ttning av Sveriges koloniala \u00f6vergrepp i S\u00e1pmi.<\/p>\n\n

Det finns verktyg som st\u00e4rker urfolks inflytande under samr\u00e5d med skogsbolagen vilket ocks\u00e5 kan g\u00f6ra skogsbruket mer h\u00e5llbart och r\u00e4ttvist! Den internationellt erk\u00e4nda principen Fritt<\/em>, P\u00e5 f\u00f6rhand <\/em>och Informerat Samtycke<\/em> (FPIC)<\/strong> \u00e4r ett s\u00e5dant verktyg. <\/strong>Det inneb\u00e4r att samtycke<\/em> kr\u00e4vs till en avverkning. Skogsj\u00e4tten SCA \u00e4r skyldig att f\u00f6lja principen –  men som konflikten med Ohredahke sameby har visat – s\u00e5 ignorerar de den st\u00e4ndigt.<\/strong>  <\/p>\n\n

Fallstudie: SCAs \u00f6vergrepp mot Ohredahke sameby<\/strong><\/h2>\n\n
\n