{"id":6718,"date":"2020-04-15T14:49:02","date_gmt":"2020-04-15T13:49:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=6718"},"modified":"2025-07-02T08:33:18","modified_gmt":"2025-07-02T07:33:18","slug":"kan-pandemin-funka-som-en-alarmklocka-for-klimatkrisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/skog\/kan-pandemin-funka-som-en-alarmklocka-for-klimatkrisen\/","title":{"rendered":"Kan pandemin funka som en alarmklocka f\u00f6r klimatkrisen?"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Gran Chaco \u00e4r den st\u00f6rsta skogen i Sydamerika, n\u00e4st efter Amazonas. Skogen \u00e4r hem \u00e5t urfolk och tusentals v\u00e4xt-och-djurarter. De senaste 30 \u00e5ren har Argentina f\u00f6rlorat 8 miljoner hektar skog f\u00f6r att g\u00f6ra plats \u00e5t boskapsuppf\u00f6dning och jordbruk. Foto: Martin Katz @ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

V\u00e5r planet har upplevt ett krisl\u00e4ge utan motstycke p\u00e5 grund av Covid-19 pandemin, med extremt allvarliga f\u00f6rluster p\u00e5 m\u00e5nga niv\u00e5er. En rik m\u00e5ngfald av populationer av vilda djur hindrar spridningen av epidemier. Stora intakta naturomr\u00e5den agerar som naturliga barri\u00e4rer som separerar m\u00e4nniskor fr\u00e5n vilda djur och h\u00e5ller oss p\u00e5 s\u00e4kert avst\u00e5nd fr\u00e5n varandra.<\/p>\n\n

Med tanke p\u00e5 den enorma inverkan pandemin har haft p\u00e5 m\u00e4nniskors liv i kombination med det faktum att m\u00e5nga experter<\/a> tror att den globala uppv\u00e4rmningen och andra milj\u00f6hot underl\u00e4ttar spridningen f\u00f6r flera nya virus som Covid-19, vill vi f\u00f6rklara hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5verkar spridningen av infektionssjukdomar.<\/p>\n\n

En uppv\u00e4rmd planet kan \u00f6ka antalet infektionssjukdomar<\/strong><\/p>\n\n

Stigande globala temperaturer, kombinerat med mer och kraftigare extremv\u00e4der antas orsaka f\u00f6r\u00e4ndringar i s\u00e4songsbetonade, geografiska och intensiva infektionssjukdomar.<\/p>\n\n

\u00d6versv\u00e4mningar kan \u00f6ka spridningen av smittspridare som insekter, bakterier och virus. \u00d6kande temperaturer och luftfuktighet kan p\u00e5verka utvecklingen, \u00f6verlevnaden och spridningen inte bara av patogener (patogen betyder n\u00e5got som framkallar sjukdomar. Dit r\u00e4knas till exempel virus, vissa bakterier, smitt\u00e4mnen, gifter, stress och autoimmunitet) men \u00e4ven deras v\u00e4rdar (oftast djur). Moskiter och andra insekter som \u00e4r b\u00e4rare av sjukdomar som malaria, denguefeber och West Nile-viruset kommer flyttas till delar av planeten som \u00e4r kallare idag, n\u00e4r det v\u00e4rms upp.<\/p>\n\n

West nile-viruset, till exempel, uppt\u00e4cktes f\u00f6rst i den norra hemisf\u00e4ren i New York<\/a>, efter en f\u00f6rl\u00e4ngd period av h\u00f6ga temperaturer f\u00f6ljt av intensiva skyfall 1999. P\u00e5 Stanford University har professorn i biologi, Erin Mordecai p\u00e5pekat att \u201crika, utvecklade l\u00e4nder som USA inte \u00e4r immuna\u201d.<\/p>\n\n

M\u00e4nsklig p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n har effekter p\u00e5 v\u00e5r h\u00e4lsa \u00f6ver hela v\u00e4rlden<\/strong><\/p>\n\n

Enligt USAs myndighet f\u00f6r internationell utveckling (United States Agency for International Development), \u00e4r cirka 75% av alla nya och \u00e5terkommande infektionssjukdomar zoonotiska – vilket inneb\u00e4r att de h\u00e4rstammar fr\u00e5n djur. Dessa inkluderar bland annat SARS, F\u00e5gelinfluensan och Svininfluensan. Ett \u00f6kat antal v\u00e4rddjur av sjukdomar \u00e4ndrar sitt beteende och migrerar till nya omr\u00e5den p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6rlust av sina livsmilj\u00f6er.<\/p>\n\n

Detta, kombinerat med v\u00e5rt s\u00f6kande efter alternativa matk\u00e4llor f\u00f6r att tillgodose v\u00e5ra behov, \u00f6kar riskerna f\u00f6r att m\u00e4nniskor kommer i kontakt med djur som b\u00e4r p\u00e5 sjukdomar och i sin tur blir sjuka. M\u00e4nsklig inverkan p\u00e5 milj\u00f6n, s\u00e5 som den massiva skogsavverkningen i Amazonas, orsakar inte bara f\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald men tvingar \u00e4ven m\u00e5nga vilda djur att hitta nya livsmilj\u00f6er och driver dem n\u00e4rmre befolkade omr\u00e5den och till kontakt med m\u00e4nniskor. Detta skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r patogener att flytta fr\u00e5n djur till m\u00e4nniskor och \u00f6kar signifikant sannolikheten till utbrott av epidemier.<\/p>\n\n

\"\"
En fladdermus flyger \u00f6ver Um Island i Sorong, V\u00e4stra Papua. Foto: Jurnasyanto Sukarno @ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Levande ekosystem kan bidra till att epidemier stoppas<\/strong><\/p>\n\n

En rik m\u00e5ngfald av populationer av vilda djur hindrar spridningen av epidemier enligt utsp\u00e4dningseffekten (the dilution effect). Detta beror p\u00e5 att ju h\u00f6gre variationen hos arterna \u00e4r, desto l\u00e4gre \u00e4r t\u00e4theten hos potentiella v\u00e4rddjur f\u00f6r virus. Artrikedomen minskar allts\u00e5 antalet h\u00f6grisk-populationer av smittspridare hos en art, vilket minskar sannolikheten f\u00f6r spridning till m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n

Att st\u00f6ra dessa ekosystem kan g\u00f6ra oss mer mottagliga f\u00f6r sjukdomar<\/strong><\/p>\n\n

\u201cF\u00f6rst\u00f6relsen av or\u00f6rda skogar genom skogsavverkning, gruvdrift och snabb urbanisering s\u00e4tter m\u00e4nniskor i n\u00e4rmare kontakt med djur som de aldrig tidigare hade varit n\u00e4ra.\u201d Det menar Kate Jones, ordf\u00f6rande f\u00f6r ekologi och biologisk m\u00e5ngfald vid University College London.<\/p>\n\n

\u201cVi invaderar tropiska skogar och andra vilda naturomr\u00e5den som \u00e4r hem \u00e5t m\u00e5nga arter av djur och v\u00e4xter – och med dessa varelser, f\u00f6ljer m\u00e5nga ok\u00e4nda virus. Vi hugger ned tr\u00e4d, vi d\u00f6dar eller tillf\u00e5ngatar djur och skickar dem till marknader f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. Vi st\u00f6r ekosystem och vi sl\u00e4pper loss virus fr\u00e5n deras naturliga v\u00e4rdar. N\u00e4r det sker, beh\u00f6ver de en ny v\u00e4rd. Ofta, blir det vi m\u00e4nniskor. <\/a><\/p>\n\n

V\u00e4rldsh\u00e4lsorgansitationen WHO<\/a> rapporterar om hur \u00f6verf\u00f6ringsm\u00f6nstret av infektionssjukdomar kommer att f\u00f6r\u00e4ndras med klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Vi beh\u00f6ver l\u00e4ra oss mer om dessa komplexa orsak- och verkansamband och till\u00e4mpa denna information med hj\u00e4lp av integrerade modeller f\u00f6r att, s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt, f\u00f6rutse framtida p\u00e5verkan fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00f6verf\u00f6ringen och spridningen av infektionssjukdomar.<\/p>\n\n

\"\"
Hundratals marscherade genom centrala Tokyo i november 2019 och kr\u00e4vde akuta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att stoppa klimatkrisen. Demonstrationen \u00e4r del av den globala r\u00f6relsen, Fridays for future. Foto: FUJIGARA @ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Vi har chansen att bygga v\u00e4rlden vi vill se i k\u00f6lvattnet av den h\u00e4r katastrofen<\/strong><\/p>\n\n

P\u00e5tvingad fysisk distansering f\u00e5r oss nu att f\u00f6rst\u00e5 vikten av sj\u00e4lvuppoffrande f\u00f6r den st\u00f6rre, goda sakens skull. \u00c4ven om krisen tvingar oss fysiskt ifr\u00e5n varandra, ser vi att gemenskapen st\u00e4rks n\u00e4r m\u00e4nniskor g\u00f6r vad som kr\u00e4vs i den h\u00e4r krissituationen. <\/p>\n\n

Det finns en risk att alla \u00e5tg\u00e4rder regeringar tidigare har vidtagit f\u00f6r en gr\u00f6n \u00f6verg\u00e5ng kan undermineras av den globala finanskris som \u00e4r resultatet av coronapandemin. Regeringar m\u00e5ste nu se till att radikala handlingar vidtas f\u00f6r att bygga den v\u00e4rld vi vill se n\u00e4r detta \u00e4r \u00f6ver.<\/p>\n\n

I dessa m\u00f6rka och sv\u00e5ra tider \u00e4r det v\u00e4rt att upprepa vad Bill McKibben nyligen sa<\/a> i den amerikanska TV-kanalen CNBC: \u201cOm l\u00e4rdomen \u00e4r att vi ska tillbaka till status-quo kommer viruset f\u00f6rmodligen bromsa \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n fossilt till f\u00f6rnybar energi. Om l\u00e4rdomen \u00e4r att vi m\u00e5ste ta den fysiska v\u00e4rlden och dess risker p\u00e5 allvar, kan det g\u00f6ra det mer troligt att regeringar agerar snabbt, s\u00e4rskilt eftersom r\u00e4ntorna i stora delar av v\u00e4rlden nu faktiskt \u00e4r noll.\u201d<\/p>\n\n

<\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tSt\u00f6d Greenpeace arbete\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Vill du vara med och skapa en b\u00e4ttre v\u00e4rld f\u00f6r nuvarande och kommande generationer? Bli m\u00e5nadsgivare idag.<\/p>\n\t\t\t\t \n Engagera dig\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e5r planet har upplevt ett krisl\u00e4ge utan motstycke p\u00e5 grund av Covid-19 pandemin, med extremt allvarliga f\u00f6rluster p\u00e5 m\u00e5nga niv\u00e5er. En rik m\u00e5ngfald av populationer av vilda djur hindrar spridningen av epidemier. <\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":6719,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[19,40,27,47,23],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-6718","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-skog","tag-skyddaskogen","tag-biodiversitet","tag-matproduktion","tag-regnskog","tag-globaluppvarmning","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6718","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6718"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6718\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":63996,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6718\/revisions\/63996"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6719"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6718"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6718"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6718"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=6718"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}