{"id":6835,"date":"2020-04-30T11:19:02","date_gmt":"2020-04-30T10:19:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=6835"},"modified":"2025-07-02T08:33:14","modified_gmt":"2025-07-02T07:33:14","slug":"kan-forstorelsen-av-amazonas-leda-till-nasta-pandemi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/skog\/kan-forstorelsen-av-amazonas-leda-till-nasta-pandemi\/","title":{"rendered":"Kan f\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas leda till n\u00e4sta pandemi?"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Avverkad skog i Alta Floresta, Brasilien under en s\u00e4song n\u00e4r b\u00f6nder g\u00f6r plats f\u00f6r boskapssk\u00f6tsel och sojaplantering. Foto: Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

P\u00e5 en biobank i Amazonas arbetar forskare med att identifiera riskerna f\u00f6r nya infektionssjukdomar. Det h\u00e4r \u00e4r en del av ett v\u00e4xande forskningsomr\u00e5de som unders\u00f6ker sambandet mellan m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndringar. N\u00e4r professor i veterin\u00e4rvetenskap Alessandra Nava f\u00f6rst h\u00f6rde talas om en ny luftburen smitta med kopplingar till djurmarknaderna i Wuhan som d\u00f6dade m\u00e4nniskor i Kina k\u00e4nde hon en f\u00f6rnimmelse av oundviklighet. <\/h2>\n\n

\u201cJag fick en iskall k\u00e4nsla i magen\u201d, s\u00e4ger hon. \u201cDet var f\u00f6rnimmelsen av att det vi fruktat f\u00f6r nu verkligen hade intr\u00e4ffat.\u201d Nu tillbringar hon merparten av sina dagar (n\u00e4r hon inte isolerar sig) med att samla in och studera kroppsv\u00e4tskor fr\u00e5n fladderm\u00f6ss, r\u00e5ttor och primater. Hennes team jobbar med att bygga upp ett bibliotek av olika virus som cirkulerar i Amazonas i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rhindra ett liknande utbrott d\u00e4r.<\/p>\n\n

N\u00e4r det blev klart att Covid-19 var n\u00e5got nytt som snabbt spred sig \u00f6ver hela v\u00e4rlden b\u00f6rjade forskare, epidemiologer, ekologer, biologer, genetiker och veterin\u00e4rer, som jobbar med sambandet mellan m\u00e4nniskors och djurs h\u00e4lsa, str\u00e5la samman och diskutera pandemin digitalt.<\/p>\n\n

\u201cVi sa till varandra.. det \u00e4r h\u00e4r nu\u201d, s\u00e4ger Nava. \u201cVi s\u00e5g det komma. Vi f\u00f6rv\u00e4ntade oss en s\u00e5dan h\u00e4r pandemi.\u201d<\/p>\n\n

Forskning<\/a> visar p\u00e5 att zoonotiska virus som bland annat Nipah, Svininfluensan, Ebola och nu Covid-19 beror p\u00e5 m\u00e4nsklig exploatering av natur och vilda djur. D\u00e4r det finns rik biologisk m\u00e5ngfald som invaderas av m\u00e4nniskor finns alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r spridning av zoonotiska virus. <\/p>\n\n

Och en stor tropisk regnskog som Amazonas med en stor variation d\u00e4ggdjursarter \u00e4r extra utsatt.<\/a> \u201cI skogen har du naturliga reservoarer, du har v\u00e4rddjur f\u00f6r virus och patogener. N\u00e4r vi m\u00e4nniskor st\u00f6r denna balans ser vi uppkomsten och spridningen av nya infektionssjukdomar\u201d, s\u00e4ger Nava som bor i Manaus, en stad i hj\u00e4rtat av Amazonas.<\/p>\n\n

Olika utbrott av tidigare sjukdomar har l\u00e4nkats till skogsavverkning, och vissa har en skr\u00e4mmande likhet med dagens situation i Amazonas. Ett exempel \u00e4r det f\u00f6rsta k\u00e4nda Nipah-viruset i Malaysia<\/a> 1998 d\u00e4r smoggen fr\u00e5n indonesiska skogsbr\u00e4nder spred sig till landet och tvingade fladderm\u00f6ss, virusets naturliga v\u00e4rddjur, att s\u00f6ka f\u00f6da bland m\u00e4nniskors mangofarmer. Nipah-viruset spred sig sedan till grisar som ocks\u00e5 \u00e5t av frukten, f\u00f6rmodligen via saliv eller urin fr\u00e5n fladderm\u00f6ssen. Viruset spred sig sedan snabbt vidare till m\u00e4nniskor med katastrofala f\u00f6ljder – en d\u00f6dlighet p\u00e5 hela 40%.<\/p>\n\n

F\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas n\u00e5dde den h\u00f6gsta hastigheten p\u00e5 ett decennium f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 skogsbr\u00e4nderna var s\u00e5 pass omfattande att de vid en tidpunkt f\u00e4rgade staden Sao Paulos himmel m\u00f6rk som p\u00e5 natten.<\/a> F\u00f6retag som avverkar skog illegalt och boskapsfarmer br\u00e4nner upp v\u00e4rdefull skog tr\u00e4nger djupare och djupare in i djungeln. Och p\u00e5 Amazonfloden f\u00e4ller guldgr\u00e4vare tr\u00e4d f\u00f6r att g\u00f6ra plats f\u00f6r v\u00e4gar, de dr\u00e4nerar flodb\u00e4ddar och jagar bushmeat. De s\u00e4tter upp tillf\u00e4lliga, icke-sanit\u00e4ra boplatser som blir optimal grogrund f\u00f6r smittb\u00e4rande myggor. <\/p>\n\n

Brasilien har drabbats av ett flertal zoonotiska sjukdomar. Chikunguya, Dengufeber, Gula febern, Zika – f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra f\u00e5 orsakar hundratals d\u00f6dsfall varje \u00e5r och skapar stor press p\u00e5 den offentliga sjukv\u00e5rden. Och nu l\u00e4ggs \u00e4ven Covid-19 till dessa virus.<\/p>\n\n

Sjukdomens ekologi<\/strong><\/p>\n\n

K\u00e4rnan i teorin om sjukdomens ekologi (ecology of disease) \u00e4r att det \u00f6kade intr\u00e5nget i ekosystem med rik biologisk m\u00e5ngfald skapar situationer d\u00e4r m\u00e4nniska interagerar med djurarter p\u00e5 nya, farliga s\u00e4tt.<\/p>\n\n

Enligt Dr Thomas Gillespie, professor i ekologi vid Emory University\u2019s Global Health Institute i Atlanta: \u201cZoonotiska sjukdomar \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00f6rutse och m\u00e5nga ekologiska och evolution\u00e4ra faktorer spelar in. Hursomhelst \u00e4r forskare eniga om att m\u00e4nsklig p\u00e5verkan p\u00e5 natur och jakten och handeln med vilda djur \u00e4r de st\u00f6rsta orsakerna. N\u00e4r skogar huggs ner f\u00f6r att g\u00f6ra plats \u00e5t jordbruk och boskapsuppf\u00f6dning skapar man en kaskad av faktorer som m\u00f6jligg\u00f6r uppkomsten och spridningen av sjukdomar.\u201d<\/p>\n\n

Mycket av analysen kring hur Covid-19 startade har fokuserat p\u00e5 djurmarknaderna i Wuhan d\u00e4r djur som aldrig skulle m\u00f6tas i det vilda packas t\u00e4tt ihop under ohygieniska f\u00f6rh\u00e5llanden och sedan \u00e4ts upp och att detta har varit en optimal grogrund f\u00f6r virus att multiplicera och smitta mellan arter.<\/p>\n\n

Men ur ett vidare perspektiv \u00e4r m\u00e4nniskans invasion av tropiska skogar huvudorsaken, s\u00e4ger Dr Carlos Zambrana-Torrelio vid EcoHealth Alliance, en organisation som studerar det \u00f6kande, farliga relationen mellan m\u00e4nniskors och ekosystems h\u00e4lsa. \u201cVi bryter ner skogarna till sm\u00e5 fickor, vi f\u00f6rdriver arter n\u00e4rmare oss m\u00e4nniskor\u201d<\/p>\n\n

\"\"
Stad tr\u00e4nger tillbaka regnskogen i Manaus. Foto: Daniel Beltr\u00e1, Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

\u201cBrasiliens natur var hotad redan innan Bolsonaro kom till makten men l\u00e4get har blivit \u00e4nnu v\u00e4rre nu\u201d, s\u00e4ger Nava. H\u00f6gerpopulisten som \u00f6ppet talat om sin \u00f6nskan att \u00f6ppna upp Amazonas f\u00f6r gruvdrift och jordbruk har inte gjort n\u00e5gon hemlighet av att han inte har n\u00e5got st\u00f6rre intresse f\u00f6r milj\u00f6skydd, vilket han ser som en on\u00f6dig broms f\u00f6r BNP-tillv\u00e4xt. Larmrapporterna om skogsavverkning i Amazonas har \u00f6kat med 50% under 2020\u2019s f\u00f6rsta tre m\u00e5nader och \u00e4r nu p\u00e5 den h\u00f6gsta niv\u00e5n sedan bevakningen startade f\u00f6r fem \u00e5r sen. Ett omr\u00e5de ungef\u00e4r lika stort som New York city har f\u00f6rsvunnit under dessa tre m\u00e5nader.<\/p>\n\n

\u201cDet \u00e4r en katastrof\u201d, s\u00e4ger Nava. \u201cSnart, kanske om fem-tio \u00e5r, kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss uppkomsten av nya virus fr\u00e5n v\u00e5ra misstag. Vi har nu en milj\u00f6politik som till\u00e5ter att Amazonas f\u00e5r f\u00f6rst\u00f6ras.\u201d<\/p>\n\n

K\u00e4llor inom IBAMA, Brasiliens milj\u00f6skyddsorganisationer, har ber\u00e4ttat f\u00f6r Greenpeace Unearthed<\/a> att Bolsonaro under 2019 medvetet f\u00f6rsvagade och str\u00f6p st\u00f6det till dem medan illegala skogsavverkare och ranch\u00e4gare till\u00e4ts exploatera skyddade naturomr\u00e5den utan att straffas.<\/p>\n\n

Skogsbr\u00e4nderna som h\u00e4rjade i Amazonas kommer bidra ytterligare till detta farliga fenomen. Som i fallet med Nipah-viruset, f\u00f6rst\u00f6rde skogsbr\u00e4nderna levnadsomr\u00e5den och tillg\u00e5ngen till f\u00f6da f\u00f6r vilda djur vilket drev dem till \u00f6kad kontakt med m\u00e4nniskor. Och n\u00e4r regnskogens naturliga tak av tr\u00e4dkronor f\u00f6rsvinner uts\u00e4tts marken f\u00f6r intensiv, tropisk sol, torkar ut och tappar motst\u00e5ndskraft f\u00f6r framtida br\u00e4nder. Brandr\u00f6k som stannar kvar i atmosf\u00e4ren kan hindra regn medan tr\u00e4den som brunnit ner inte l\u00e4ngre kan hj\u00e4lpa vattnet att kondensera och producera mer regn. En studie som sl\u00e4pptes tidigare i \u00e5r<\/a> visade hur skogsbr\u00e4nderna f\u00f6rra h\u00e5ret hindrade skogens f\u00f6rm\u00e5ga att suga upp koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren vilket f\u00f6rv\u00e4rrade klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och \u00f6kade risken f\u00f6r framtida skogsbr\u00e4nder.<\/p>\n\n

Jordbruk och boskapsuppf\u00f6dning i avverkade skogar spelar ocks\u00e5 en viktig roll. Merparten av boskapsdjuren i Amazonas \u00e4r n\u00f6tkreatur, inte grisar, och de har en biokemi och DNA som liknar v\u00e5r. Men det inneb\u00e4r inte att uppf\u00f6dningen av kor inte \u00e4r riskabel. Forskare tror att m\u00e4sslingviruset spreds<\/a> till m\u00e4nniskor fr\u00e5n n\u00f6tkreatur f\u00f6r tusentals \u00e5r sen n\u00e4r de domesticerades och Rift Valley Fever<\/a> i Afrika finns fr\u00e4mst hos kor men kan f\u00f6ras \u00f6ver till m\u00e4nniskor via myggor. <\/p>\n\n

\"\"
Avverkad skog har gjort plats f\u00f6r gigantiska omr\u00e5den av boskapsuppf\u00f6ding i Par\u00e1 i Amazonas. Foto: Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

Jordbrukets storskalighet spelar ocks\u00e5 en roll – monokulturer, oavsett om det \u00e4r soja eller boskapsdjur \u00e4r alltid mer s\u00e5rbara f\u00f6r sjukdomar. Nipah-viruset fanns antagligen i grisar fr\u00e5n b\u00f6rjan men p\u00e5 80- och 90-talet skapade en ekonomisk uppg\u00e5ng i Asien en \u00f6kad efterfr\u00e5gan efter fl\u00e4sk.<\/a> Mindre jordbruk skalades upp till st\u00f6rre, tr\u00e4ngre industriella k\u00f6ttfabriker. Virus trivdes under dessa f\u00f6rh\u00e5llanden och spred sig sedan till m\u00e4nniskor med skr\u00e4mmande d\u00f6dlighet som f\u00f6ljd. <\/p>\n\n

Vi \u00e4r helt och h\u00e5llet beroende av naturen och vi har gjort v\u00e5r framtid s\u00e5rbar<\/strong><\/p>\n\n

Det \u00e4r ett misstag att tro att virus och bakterier har en agenda. Hur aggressiva och f\u00f6r\u00f6dande dess effekter kan framst\u00e5 som f\u00f6r oss, \u00e4r de beroende av ett v\u00e4rddjur. Virus letar egentligen inte efter nya v\u00e4rddjur, de letar bara efter en cell att leva av. Ett virus kan ha utvecklats i mikrobiomet hos ett enda v\u00e4rddjur och existerat d\u00e4r fridfullt i \u00e5rtusenden utan att n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ha orsakat dess v\u00e4rd n\u00e5gra problem alls. Ett framg\u00e5ngsrikt virus d\u00f6dar inte sitt v\u00e4rddjur f\u00f6r d\u00e5 f\u00f6rlorar det ju sin n\u00e4ringsk\u00e4lla. Men n\u00e4r vi m\u00e4nniskor invaderar djur och ekosystem som evolverat och anpassat sig \u00f6ver \u00e5rtusenden, \u00e4ndrar vi f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r virusspridning. <\/p>\n\n

\u201cVi \u00e4r helt beroende av naturen och vi har gjort v\u00e5r egen framtid s\u00e5rbar\u201d, s\u00e4ger Dr Thomas Gillespie. \u201cF\u00f6r fyra m\u00e5nader sedan k\u00e4ndes inte pandemier som en akut fr\u00e5ga, m\u00e4nniskors h\u00e4lsa k\u00e4ndes inte lika s\u00e5rbar d\u00e5 som nu. Nu n\u00e4r Covid-19 p\u00e5verkar oss m\u00e4nniskor p\u00e5 ett omv\u00e4lvande s\u00e4tt: aktiemarknaden, livskvaliteten, v\u00e5r egen och v\u00e5ra n\u00e4rst\u00e5endes h\u00e4lsa. Nu \u00e4r l\u00e4get akut i stora delar av v\u00e4rlden och vi k\u00e4nner oss s\u00e5rbara. <\/p>\n\n

\u201cDet \u00e4r vid s\u00e5dana h\u00e4r tillf\u00e4llen som verklig f\u00f6r\u00e4ndring kan ske. Nyckeln \u00e4r att se denna kris som en katalysator som driver p\u00e5 samh\u00e4lleliga och milj\u00f6m\u00e4ssiga l\u00f6sningar ist\u00e4llet f\u00f6r att forts\u00e4tta f\u00f6rankra en oh\u00e5llbar situation.\u201d<\/p>\n\t\t\t\n\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\n \t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\tSt\u00f6d Greenpeace arbete\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Vill du vara med och skapa en b\u00e4ttre v\u00e4rld f\u00f6r nuvarande och kommande generationer? Bli m\u00e5nadsgivare idag.<\/p>\n\t\t\t\t \n Engagera dig\n <\/a>\n \t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/section>\n\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Forskning visar p\u00e5 att zoonotiska virus som bland annat Nipah, Svininfluensan, Ebola och nu Covid-19 beror p\u00e5 m\u00e4nsklig exploatering av natur och vilda djur. D\u00e4r det finns rik biologisk m\u00e5ngfald som invaderas av m\u00e4nniskor finns alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r spridning av zoonotiska virus. <\/p>\n

Och en stor tropisk regnskog som Amazonas med en rik variation av d\u00e4ggdjursarter \u00e4r extra utsatt.<\/p>\n","protected":false},"author":36,"featured_media":6836,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[47],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-6835","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-skog","tag-regnskog","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6835","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/36"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6835"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6835\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":63994,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6835\/revisions\/63994"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6836"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6835"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6835"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6835"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=6835"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}