{"id":788,"date":"2016-01-27T10:16:00","date_gmt":"2016-01-27T10:16:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/bakgrund\/788\/fafanga-forhoppningar-om-fjarde-generationens-karnkraft\/"},"modified":"2023-02-17T09:49:42","modified_gmt":"2023-02-17T08:49:42","slug":"fafanga-forhoppningar-om-fjarde-generationens-karnkraft","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/energi\/fafanga-forhoppningar-om-fjarde-generationens-karnkraft\/","title":{"rendered":"F\u00e5f\u00e4nga f\u00f6rhoppningar om fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\"The<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 senare tid \u00e4r det allt fler debatt\u00f6rer som s\u00e4ger att Sverige b\u00f6r satsa p\u00e5 \u201dfj\u00e4rde generationens\u201d k\u00e4rnkraft. Men ny k\u00e4rnkraft \u00e4r inte n\u00e5gon framtidsl\u00f6sning. H\u00e4r kommer n\u00e5gra fr\u00e5gor och svar f\u00f6r att reda ut de moderna k\u00e4rnkraftsmyterna.<\/strong><\/h4>\n

Flera av de felaktiga p\u00e5st\u00e5endena om fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft upprepas av PM Nilsson i Dagens Industri<\/a>, men de har ocks\u00e5 f\u00f6rts fram av andra debatt\u00f6rer.<\/p>\n

Fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft \u00e4r samlingsnamnet f\u00f6r k\u00e4rnkraftteknik som s\u00e4gs kunna underl\u00e4tta avfallsproblemet och \u00f6ka tillg\u00e5ngen p\u00e5 br\u00e4nsle. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att generation IV-k\u00e4rnkraft, som det popul\u00e4rt skrivs, p\u00e5 ett s\u00e4krare och effektivare s\u00e4tt ska kunna producera el \u00e4n vad dagens k\u00e4rnkraft g\u00f6r. Men det \u00e4r f\u00f6rhoppningar som kommer p\u00e5 skam.<\/p>\n

<\/a>Fr\u00e5gor och svar om fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft<\/strong><\/h2>\n

\u00c4r det riktigt att en h\u00e4rdsm\u00e4lta \u00e4r om\u00f6jlig?<\/strong><\/h3>\n

Svar: Nej. I alla reaktorer som ger energi genom att klyva atomer, oftast uran, s\u00e5 blir br\u00e4nslet varmt. Om kylningen upph\u00f6r, s\u00e5 leder fortsatt v\u00e4rmeutveckling till att br\u00e4nslet och konstruktionsmaterial sm\u00e4lter, om inte kylningen kan \u00e5terst\u00e4llas.<\/p>\n

\u00c4r fj\u00e4rde generationens reaktorer s\u00e4krare \u00e4n dagens k\u00e4rnkraft?<\/strong><\/h3>\n

Det kan man inte veta f\u00f6rr\u00e4n de faktiskt har byggts. Man kan inte p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt j\u00e4mf\u00f6ra t\u00e4nkta, skissade, reaktorer med dem som verkligen finns. Den franska k\u00e4rnkraftinspektionen<\/a> ifr\u00e5gasatte 2015 om de sex koncept som kallas fj\u00e4rde generationen inneb\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttrad s\u00e4kerhet.<\/p>\n

\u00c4r fj\u00e4rde generation en ny teknik?<\/strong><\/h3>\n

Nej, i stort sett inte. Det \u00e4r ett samlingsnamn p\u00e5 m\u00e5nga gamla tekniker. M\u00e5nga av dem testades p\u00e5 1950- och 1960-talet, men var antingen f\u00f6r farliga eller stod mest stilla. Den mest omskrivna tekniken \u00e4r s\u00e5 kallade snabba bridreaktorer med sm\u00e4lt metall som kylmedel, oftast natrium. Den f\u00f6rsta, Clementine<\/a>, togs i drift 1946. Den senaste CEFR i Kina<\/a> togs i drift 2010 efter tio \u00e5rs byggtid men producerade ingen el \u00e5ren till och med 2014.<\/p>\n

Heliumkylda reaktorer av olika slag testades i USA, Storbritannien och Tyskland.  De var inte s\u00e4rskilt framg\u00e5ngsrika. En av de b\u00e4sta, Fort St Vrain, st\u00e4ngdes 1989 efter 13 \u00e5rs drift, d\u00e5 den fungerat 15 procent av driftstiden<\/a>. En tysk reaktor<\/a> st\u00e4ngdes efter bara tre \u00e5rs drift p\u00e5 1980-talet.<\/p>\n

Sm\u00e4ltsaltreaktorn g\u00e5r tillbaka till 1954<\/a>.<\/p>\n

En del av fj\u00e4rde generationen \u00e4r d\u00e4remot verkligen ny opr\u00f6vad teknik. Riskerna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte v\u00e4l analyserade.<\/p>\n

Toriumreaktorer utforskades efter andra v\u00e4rldskriget i USA men utvecklingen lades ned<\/a> 1973.<\/p>\n

Men n\u00e5gonting nytt \u00e4r det v\u00e4l med fj\u00e4rde generationen?<\/strong><\/h3>\n

Ja, framf\u00f6rallt namnet och en kampanjorganisation<\/a>. De lanserades \u00e5r 2000 och fick fart<\/a> av den nyvalde president Bush 2001, som i sin nya energipolitik<\/a> dels h\u00e4vdade att klimatfr\u00e5gan inte var n\u00e5got problem  och dels att l\u00f6sningen var ny k\u00e4rnkraft.<\/p>\n

Hur har det g\u00e5tt?<\/strong><\/h3>\n

S\u00e5 d\u00e4r. USA, som drev fj\u00e4rde generationen, bygger fyra nya reaktorer, som ska vara klara runt 2020. Ingen av dem \u00e4r fj\u00e4rde generationen. Under tiden har fem reaktorer st\u00e4ngts.<\/p>\n

I hela v\u00e4rlden har k\u00e4rnkraften minskat, och allt som syns av fj\u00e4rde generationen \u00e4r m\u00f6jligen en reaktor som byggs i Kina.<\/p>\n

Hur ser det ut f\u00f6r framtiden?<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6r konventionella reaktorer tar det ofta 15\u201320 \u00e5r fr\u00e5n principbeslut tills de producerar el. F\u00f6r fj\u00e4rde generationen har man ett eller flera utvecklingssteg, d\u00e4r man f\u00f6rst bygger en mindre reaktor, sedan en i full skala och till sist startar serieproduktion. Om det g\u00e5r alls kommer det att ta flera decennier.<\/p>\n

Det har talats om att Sverige skulle bygga en forskningsreaktor f\u00f6r fj\u00e4rde generationen. Hur blev det?<\/strong><\/h3>\n

D\u00e5varande utbildningsminister Jan Bj\u00f6rklund ville det, men Vetenskapsr\u00e5det var skeptiskt<\/a>, och menade att det inte fanns underlag.<\/p>\n

Vilka \u00e4r de ekonomiska f\u00f6rdelarna och nackdelarna med fj\u00e4rde generationen?<\/strong><\/h3>\n

Ny k\u00e4rnkraft har generellt sv\u00e5rt att klara konkurrensen med vindkraft. USA:s energidepartement bed\u00f6mde<\/a> 2015 att ny avancerad k\u00e4rnkraft kostar 9,5 cent och vindkraft  7,3 cent per kilowattimme. Svenska Elforsk kom 2014 ocks\u00e5 fram till att vindkraft \u00e4r billigare<\/a> \u00e4n k\u00e4rnkraft.<\/p>\n

Fj\u00e4rde generationen blir f\u00f6r \u00f6versk\u00e5dlig framtid \u00e4nnu dyrare \u00e4n vanlig k\u00e4rnkraft, medan kostnaden f\u00f6r vind och sol faller.<\/p>\n

F\u00f6rdelen med fj\u00e4rde generationen \u00e4r att m\u00e5nga koncept kan klara sig med mindre uran, men det \u00e4r en liten del av kostnaden f\u00f6r el fr\u00e5n k\u00e4rnkraft. Uran \u00e4r inte s\u00e4rskilt dyrt. Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket dyrare att \u201d\u00e5teranv\u00e4nda\u201d k\u00e4rnbr\u00e4nslet (se l\u00e4ngre ner) \u00e4n att gr\u00e4va upp nytt uran, och dessutom s\u00e4mre f\u00f6r milj\u00f6n.<\/p>\n

En stor kostnad f\u00f6r nya sorters k\u00e4rnkraftverk \u00e4r tillst\u00e5ndspr\u00f6vningen. Den kan ta m\u00e5nga \u00e5r och leda till stora \u00e4ndringar i konstruktionen. Det blir givetvis dyrare att f\u00e5 tillst\u00e5nd f\u00f6r en reaktor med annan teknik \u00e4n f\u00f6r en reaktor som liknar dem som redan finns.<\/p>\n

Finansieringen blir dyrare, f\u00f6r om en bank \u00e4r tveksam att l\u00e5na ut pengar till en vanlig reaktor s\u00e5 \u00e4r den \u00e4nnu mer tveksam till en ovanlig reaktor. Det handlar ju om projekt i klassen 50 miljarder kronor, och l\u00e5ng tid till \u00e5terbetalning, tekniska risker etc.<\/p>\n

Investeringen blir h\u00f6gre f\u00f6r en ny konstruktion med nykonstruerade stora komponenter j\u00e4mf\u00f6rt med att g\u00f6ra samma sak en g\u00e5ng till.<\/p>\n

Driftskostnaderna per kilowattimme blir h\u00f6gre om reaktorn ofta st\u00e5r stilla. S\u00e5dana barnsjukdomar \u00e4r alltid att v\u00e4nta, och tar l\u00e5ng tid att \u00e5tg\u00e4rda.<\/p>\n

Avfallskostnaden \u00e4r kostnaden f\u00f6r det avfall som uppst\u00e5r vid drift,  f\u00f6re drift (br\u00e4nsletillverkning) och f\u00f6r rivning. Flera fj\u00e4rde generationen-koncept inneb\u00e4r sv\u00e5rare kemisk milj\u00f6 och intensivare str\u00e5lning. Det \u00e4r \u00e5tminstone inte s\u00e4kert att de ger l\u00e4gre kostnader, om man r\u00e4knar in kostaden f\u00f6r att riva upparbetningsanl\u00e4ggning och plutoniumbr\u00e4nslefabrik.<\/p>\n

Kan fj\u00e4rde generationen l\u00f6sa avfallsfr\u00e5gan?<\/strong><\/h3>\n

Nej. Ska man ha k\u00e4rnkraft f\u00e5r man alltid avfall. Reaktorbr\u00e4nslet \u00e4r oerh\u00f6rt radioaktivt n\u00e4r det tas ut ur reaktorn. En del radioaktiva \u00e4mnen str\u00e5lar intensivt men klingar av inom dagar eller m\u00e5nader. Andra \u00e4r farliga i l\u00e4ngre perspektiv som Cesium 137, vars halveringstid \u00e4r 30 \u00e5r, eller plutonium 239, med halveringstiden 24400 \u00e5r.  Detta \u00e4r detsamma f\u00f6r alla reaktortyper.<\/p>\n

I st\u00e4llet f\u00f6r att gr\u00e4va ned avfallet fr\u00e5n dagens reaktorer s\u00e4gs det att man kan \u00e5teranv\u00e4nda det i nya reaktorer. G\u00e5r det?<\/strong><\/h3>\n

Ja, genom s\u00e5 kallad upparbetning. Den inneb\u00e4r att man klipper upp de radioaktiva stavarna i 3\u20134 cm l\u00e5nga bitar och l\u00f6ser upp dem i kokande salpetersyra. Sedan f\u00f6rs\u00f6ker man skilja ut plutonium, uran och \u00f6vrigt, mest klyvningsprodukter som cesium 137 i tre skilda str\u00f6mmar. Som l\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r processen dyr och farlig. Den kom till f\u00f6r att utvinna plutonium till k\u00e4rnvapen. I de flesta l\u00e4nder, d\u00e4ribland USA och Sverige \u00f6vergav man alla planer p\u00e5 upparbetning f\u00f6r 30\u201340 \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u00c5teranv\u00e4ndning av br\u00e4nslet l\u00e5ter milj\u00f6v\u00e4nligt. Har det n\u00e5gon nackdel?<\/strong><\/h3>\n

Ja f\u00f6rutom att processen \u00e4r farlig s\u00e5 skapar den genv\u00e4gar till k\u00e4rnvapen. Det g\u00e5r inte att stj\u00e4la anv\u00e4nt k\u00e4rnbr\u00e4nsle, f\u00f6r den som kommer i n\u00e4rheten av det d\u00f6r fort. Rent plutonium eller plutonium uppblandat med uran \u2013 som bildas vid upparbetning \u2013 g\u00e5r d\u00e4remot att hantera i ett enklare laboratorium. Det medf\u00f6r vissa risker, men det torde inte stoppa terrorister, eller dem som tvingas arbeta f\u00f6r dem.<\/p>\n

Om plutoniumbr\u00e4nsle fraktas \u00f6ver gr\u00e4nserna \u00f6kar givetvis risken f\u00f6r kapningar och st\u00f6ld. Om upparbetning \u00e4r legitim i ett land \u00e4r det sv\u00e5rt att motivera varf\u00f6r den inte ska f\u00e5 ske i ett annat land, till exempel l\u00e4nder som aspirerar p\u00e5 att skaffa k\u00e4rnvapen.<\/p>\n

Faran f\u00f6r terrorism kan motverkas genom att man bygger stora centrala komplex med upparbetning och reaktorer f\u00f6r att minska transporterna. Eller genom tungt v\u00e4pnad milit\u00e4r eskort av transporter.<\/p>\n

Minskar upparbetning tiden f\u00f6r avfallets farlighet fr\u00e5n 100 000 till 1000 \u00e5r?<\/strong><\/h3>\n

Kanske, om upparbetningen fungerar perfekt. Men den tekniken finns inte i dagens upparbetningsanl\u00e4ggningar, s\u00e5 det finns ett antal l\u00e5nglivade \u00e4mnen kvar (till exempel americium) \u00e4ven efter att det mesta plutoniumet utvunnits. Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 vad som sedan h\u00e4nder med plutoniumet. I Sellafield i England finns \u00f6ver 100 ton plutonium fr\u00e5n upparbetning. I n\u00e5gra \u00e5r f\u00f6rs\u00f6kte man g\u00f6ra nytt br\u00e4nsle av det, men den fabriken lades ned 2011. Nu ligger alltmer plutonium i sm\u00e5 brevl\u00e5dor i ett valv. Ingen vet vad som h\u00e4nda med det. V\u00e4n av ordning fr\u00e5gar sig ocks\u00e5 \u2013 sedan n\u00e4r blev 1000 \u00e5r av farligt avfall en l\u00f6sning?<\/p>\n

I samband med fj\u00e4rde generationen talas det ofta om mindre reaktorer. Finns det ett samband mellan ny teknik och mindre skala?<\/strong><\/h3>\n

Nej. Mindre reaktorer har f\u00f6rdelen att det \u00e4r l\u00e4ttare att bygga ut kraftsystemet i mindre steg och att de \u00e4r l\u00e4ttare att finansiera. En bank kan l\u00e4ttare f\u00e5 loss ett par miljarder kronor \u00e4n 100 miljarder kronor.<\/p>\n

Men ekonomin blir s\u00e4mre med mindre skala, f\u00f6r alla sorters reaktorer.<\/p>\n

L\u00e4ttvattenreaktorer \u2013 dagens dominerande teknik och alla svenska reaktorer \u2013 kan byggas i liten skala men de blir d\u00e5 orimligt dyra, eftersom s\u00e4kerhetssystem, tillst\u00e5ndsprocess, personal och s\u00e4kerhetsanordningar (vakter, st\u00e4ngsel) kostar n\u00e4stan detsamma f\u00f6r en liten reaktor som f\u00f6r en stor.  Sm\u00e5 reaktorer ger dyrare el. D\u00e4rf\u00f6r byggs inga. Det \u00e4r samma sak med andra tungvattenreaktorer, bridreaktorer och heliumkylda reaktorer. Det finns i stort sett samma skalf\u00f6rdelar.<\/p>\n

Skulle Sverige kunna vara \u201dsj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande\u201d genom att g\u00f6ra reaktorbr\u00e4nsle av eget k\u00e4rnavfall?<\/strong><\/h3>\n

Ja om vi bygger en egen upparbetningsanl\u00e4ggning och en fabrik f\u00f6r plutoniumbr\u00e4nsle, men det skulle kosta kanske 100 miljarder kronor att bygga dem. Om upparbetningen och br\u00e4nsletillverkning sker utomlands ger det ingen sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n

Vi kan l\u00e4ttare uppn\u00e5 sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning med befintlig vattenkraft, mer vindkraft, biokraftv\u00e4rme och en mindre del solkraft. 2015 svarade dessa energik\u00e4llor f\u00f6r 70\u201375 av svensk elf\u00f6rbrukning. Om vi minskar k\u00e4rnkraft och \u00f6kar vindkraft s\u00e5 kan vi f\u00e5 \u00e4nnu st\u00f6rre sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning och samtidigt minska k\u00e4rnkraften till vilken vi nu importerar uran. Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 varf\u00f6r vi ska ha 100 procent sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning p\u00e5 just detta omr\u00e5de. \u00c4r det d\u00e5ligt med handel?<\/p>\n

Uppenbart g\u00e5r det fortare att bygga ut vindkraft \u00e4n att utveckla ny k\u00e4rnkraftteknik. Generation III av k\u00e4rnkraften, mindre av en teknisk utmaning \u00e4n fj\u00e4rde generationen, har visat sig ta l\u00e5ng tid fr\u00e5n principbeslut till elproduktion. Finlands regering besl\u00f6t 2002 att bygga en ny reaktor, Olkiluoto 3. Den \u00e4r nu n\u00e4stan 10 \u00e5r f\u00f6rsenad och b\u00f6rjar i b\u00e4sta fall elproduktion 2018. I England tar det \u00e4nnu l\u00e4ngre tid, om det blir av alls.<\/p>\n

\u00c4r Sverige \u201den v\u00e4rldsledande k\u00e4rnkraftsnation\u201d, som k\u00e4rnkraftsf\u00f6respr\u00e5karna p\u00e5st\u00e5r?<\/strong><\/h3>\n

Den tillverkande industrin, Asea-ABB, lade ner sin k\u00e4rnkraftskonstruktion p\u00e5 1990-talet. Vi har heller ingen tillverkning av stora komponenter.  Sk\u00e4let till att den svenska k\u00e4rnkraftsindustrin lades ned \u00e4r att det inte fanns n\u00e5gon marknad, vare sig i Sverige (som redan hade mest k\u00e4rnkraft per capita i v\u00e4rlden 1985 d\u00e5 de sista reaktorerna togs i drift), eller utomlands. Det finns en uranbr\u00e4nslefabrik i V\u00e4ster\u00e5s, men den kan inte hantera plutonium eller ens \u00e5tervunnet uran.<\/p>\n

Vad tycker Greenpeace om satsningar p\u00e5 fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft?<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6r att l\u00f6sa klimatproblemen och f\u00f6rebygga milj\u00f6risker \u00e4r det viktigt att v\u00e4rlden st\u00e4ller om energisystemet, fr\u00e5n smutsig fossil energi och farlig k\u00e4rnkraft till f\u00f6rnybar energi och genomf\u00f6r en kraftig energieffektivisering. Greenpeace visade i september 2015 att v\u00e4rlden kan st\u00e4lla om energisystemet tilll 100% f\u00f6rnybar energi till 2050<\/a>. Men f\u00f6r att vi ska lyckas m\u00e5ste vi st\u00e4lla om snabbt. Ny k\u00e4rnkraft \u00e4r en distraktion fr\u00e5n de n\u00f6dv\u00e4ndiga l\u00f6sningar som m\u00e5ste till. K\u00e4rnkraft, m\u00e5 det vara generation III+ eller generation IV, levererar f\u00f6r lite, f\u00f6r sent och till alldeles f\u00f6r h\u00f6ga kostnader<\/a> f\u00f6r att utg\u00f6ra ett seri\u00f6st alternativ.<\/p>\n

Vad tycker Greenpeace om forskning om ny k\u00e4rnkraft?<\/strong><\/h3>\n

Vi \u00e4r inte emot forskning. Det st\u00e5r alla fritt att forska om generation IV-system. D\u00e4remot ifr\u00e5gas\u00e4tter vi att svenska staten ska avs\u00e4tta medel f\u00f6r forskning om ny k\u00e4rnkraft. Det finns en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd pengar som staten kan l\u00e4gga p\u00e5 forskning. Vi menar att det vore fel att satsa de pengarna p\u00e5 ett energislag som medf\u00f6r s\u00e5 stora kostnader och har st\u00f6tt p\u00e5 s\u00e5 stora problem hittills som k\u00e4rnkraften. Det vore v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nt av svenska staten att satsa p\u00e5 k\u00e4rnkraft n\u00e4r vi har framtidens f\u00f6rnybara energisystem framf\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6tter.<\/p>\n

Bakgrund om den svenska debatten<\/strong><\/h2>\n

Som Greenpeace tidigare har beskrivit i rapporten \u201dFarliga f\u00f6rbindelser<\/a>\u201d har Str\u00e5ls\u00e4kerhetsmyndigheten i Sverige bedrivit en aktiv lobbykampanj f\u00f6r att staten ska sponsra kostsam forskning p\u00e5 gen IV-teknik. KTH, Chalmers och Uppsala universitet har uppmanat<\/a> regeringen att ansl\u00e5 medel f\u00f6r forskning.<\/p>\n

Strax f\u00f6re valet 2014 placerades fr\u00e5gan i hetluften igen. Den d\u00e5varande regeringen, med Jan Bj\u00f6rklund (L) i frontlinjen, f\u00f6respr\u00e5kade att Sverige borde satsa p\u00e5 en forskningsreaktor<\/a>. H\u00f6gskolornas lobbybrev hade vidarebefordrats till statliga Vetenskapsr\u00e5det f\u00f6r bed\u00f6mning. Den nya anl\u00e4ggningen s\u00e5gs i underlaget fr\u00e5n h\u00f6gskolorna som \u201dv\u00e4rldsunik\u201d eftersom de menade att den skulle kunna utnyttja br\u00e4nslet 100 g\u00e5nger mer effektivt \u00e4n dagens reaktorer. Den initiala summan p\u00e5 1,5 miljarder som staten skulle st\u00e5 f\u00f6r s\u00e5gs som en liten investering f\u00f6r att etablera Sverige i det internationella reaktorrampljuset.<\/p>\n

Sen kom ett val och en ny regering. En regering som sl\u00e5r fast en vision om 100% f\u00f6rnybar energi och s\u00e4ger att s\u00e4kerhetskraven f\u00f6r k\u00e4rnkraften ska sk\u00e4rpas samt att k\u00e4rnkraften ska st\u00e5 f\u00f6r en st\u00f6rre del av sina samh\u00e4llsekonomiska kostnader<\/a>.<\/p>\n

Tv\u00e5 veckor senare kom \u00e4ven domen fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det<\/a>. De ans\u00e5g att de svenska universitetens projekt var \u201dprematurt\u201d, i synnerhet med tanke p\u00e5 den stora investeringskostnaden. Vetenskapsr\u00e5det konstaterade vidare att \u201dm\u00e5nga vetenskapliga, organisatoriska och strategiska oklarheter f\u00f6religger.\u201d<\/p>\n

Sedan dess har fr\u00e5gan varit begraven, och s\u00e4kert var det f\u00e5 som trodde att den n\u00e5gonsin skulle v\u00e4ckas till liv igen. Inte blev det b\u00e4ttre heller av att Vattenfall i november 2014 meddelade att de stoppar planerna p\u00e5 ny k\u00e4rnkraft i Sverige<\/a>. Vattenfall hade f\u00f6rvisso inte planerat att bygga fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft<\/a> i Sverige eftersom \u201dGeneration 4 ligger f\u00f6r l\u00e5ngt fram i tiden\u201d, enligt Mats Ladeborn, ansvarig f\u00f6r Vattenfalls k\u00e4rnkraftsutveckling, men ny k\u00e4rnkraft i Sverige hade naturligtvis varit en viktig injektion f\u00f6r generation 4-f\u00f6respr\u00e5karna.<\/p>\n

Stoppet f\u00f6r ny k\u00e4rnkraft f\u00f6ljdes sedan upp av Vattenfall<\/a> och Eons<\/a> beslut att pensionera de fyra allra \u00e4ldsta reaktorerna. Det blev spiken i kistan f\u00f6r svensk k\u00e4rnkraft och d\u00e4rmed de fagra f\u00f6rhoppningarna om n\u00e4sta generations k\u00e4rnkraft.<\/p>\n

Men nu har en samordnad kampanj f\u00f6r mer k\u00e4rnkraft i Sverige<\/a> har blossat upp igen, denna g\u00e5ng regisserad bland annat av Liberalerna och kraftbolagen.<\/p>\n

Kampanjen n\u00e5dde nya h\u00f6jder n\u00e4r LO:s ordf\u00f6rande Karl-Petter Thorwaldsson gick ut till f\u00f6rsvar f\u00f6r k\u00e4rnkraften<\/a> och sa att l\u00e4ger \u00e4r \u201dakut\u201d och \u00f6ppnade f\u00f6r att politiken m\u00e5ste g\u00e5 in och st\u00f6dja k\u00e4rnkraften om marknaden inte klarar av det.<\/p>\n

LO-basen, som nyligen bjudit in forskare kring generation IV, tycker ocks\u00e5 att fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft \u00e4r mycket intressant och att man inte ska st\u00e4nga d\u00f6rren utan ist\u00e4llet l\u00e4gga pengar p\u00e5 forskning.<\/p>\n

Man kan undra p\u00e5 vems sida LO st\u00e5r? F\u00f6rnybar energi skapar tre till sex g\u00e5nger fler arbetstillf\u00e4llen \u00e4n fossil energi och k\u00e4rnkraft<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 senare tid \u00e4r det allt fler debatt\u00f6rer som s\u00e4ger att Sverige b\u00f6r satsa p\u00e5 \u201dfj\u00e4rde generationens\u201d k\u00e4rnkraft. Men ny k\u00e4rnkraft \u00e4r inte n\u00e5gon framtidsl\u00f6sning. H\u00e4r kommer n\u00e5gra fr\u00e5gor och…<\/p>\n","protected":false},"author":28,"featured_media":790,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[45],"tags":[26],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-788","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-energi","tag-atomkraft","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/788","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/28"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=788"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/788\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54344,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/788\/revisions\/54344"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=788"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=788"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=788"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=788"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}