E Kaso di Klima di Boneiru ta na punto di kuminsá. Habitantenan di Boneiru i Greenpeace Hulanda ta enfrentá Estado Hulandes den korte na Den Haag dianan 7 i 8 di òktober. Nan ta eksigí un maneho di klima hustu di parti di Estado Hulandes. Segun nan, gobièrnu ta violando derechonan humano dor di no duna protekshon adekuá kontra e konsekuensianan di kambio di klima. Boneiru ta un di e munisipionan Hulandes mas afektá pa e krísis di klima. Via di hues, habitantenan di Boneiru i Greenpeace Hulanda ta eksigí pa Estado Hulandes desaroyá plannan konkreto pa protehá Boneiru i ademas redusí emishon di CO2 na sero pa mas tardá 2040.

Habitantenan di Boneiru ya kaba ta eksperensiá e konsekuensianan di e krísis di klima. Dor di bai korte huntu ku Greenpeace pa logra akshon pa klima, nan ta defendé futuro di nos tur. Bira un aliado i sostené e Kaso di Klima akí.

Steun Klimaatzaak Bonaire

De overheid heeft de taak om ons eerlijk te beschermen in de klimaatcrisis, maar doet dit niet. Steun de inwoners van Bonaire en Greenpeace en eis dat Nederland de CO2-uitstoot sneller terugdringt en maatregelen neemt.

Word medestander

Promé kaso di adaptashon na kambio di klima

Esaki ta e promé kaso di klima na Europa tokante adaptashon, esta, e implementashon di medidanan di protekshon kontra kambio di klima. Ademas e ta un di e promé kasonan di klima despues di e resien desaroyonan hurídiko inovador, manera e sentensia di Korte Europeo di Derechonan Humano den e kaso di KlimaSeniorinnen i e resien konseho di Korte Internashonal di Hustisia na Den Haag. E huesnan a dikta unánimemente ku estadonan mester tene kalentamentu di mundu bou di 1.5 grado i ku nan plannan pa klima mester demostrá ambishon máksimo, teniendo na kuenta emishonnan históriko i nivel di prosperidat.

Kaso di Klima di Boneiru

Durante e promé dia di e seshonnan den korte riba djamars 7 di òktober, e demandantenan lo hiba palabra i lo papia tokante tumamentu di medidanan pa limitá kalentamentu di mundu (mitigashon). Riba djárason 8 di òktober, e enfoke lo ta riba protekshon kontra e konsekuensianan di kambio di klima (adaptashon). Ta ser antisipá ku e veredikto lo keda duná na fin di 2025 òf komienso di 2026.

Maneho di klima aktual ta kai kòrtiku

Ta hasi un diferensia masha grandi pa e konsekuensianan di kambio di klima si paisnan tene e kalentamentu di mundu bou di 1.5 grado, sigur pa Boneiru. E habitantenan di Boneiru i Greenpeace Hulanda ta eksigí pa Estado Hulandes duna su kontribushon hustu pa alkansá e metanan mundial di klima. Mirando e emishonnan históriko, esaki ta nifiká ku mester yega na sero emishon di CO2 na Hulanda mas lihé posibel, pa mas tardá 2040. E gabinete (demishonario) no ta ni alkansá e meta di klima stipulá den e Lei di Klima Hulandes. En bes di esei, e ta tene man riba kabes di kontaminadónan grandi dor di duna supsidio pa kombustibel fósil i drai bèk maneho di klima.

Boneiru ya ta na peliger

Investigashonnan anterior ku nos a laga hasi, ta mustra ku ya kaba e krísis di klima ta impaktando bida diario na Boneiru. Pa motibu di subida di nivel di laman, wer ekstremo, i refnan di koral ku ta muriendo, e habitantenan ta kore riesgonan grandi. Ya kaba hendenan ta eksperensiá e efektonan di kalor ekstremo riba nan salú. Si no tuma medida, probablemente te ku un kinto parti di e isla por disparsé bou di awa pa fin di e siglo akí, inkluyendo sitionan importante di herensia kultural manera e kasnan di katibu.

Judmar Emerenciana, demandante den e Kaso di Klima di Boneiru:

“Mi ta ansioso di por para den korte i enfrentá un gobièrnu ku a bira kara i wak den otro direkshon pa añanan largu. Komo shofùr di taksi i guia turístiko, mi ta kore hopi rònt e isla i ya kaba mi ta mira e konsekuensianan di e krísis di klima. Dor di áwaseru pisá i inundashon e kayanan ta yena ku awa i tin biaha e kamindanan ta impasabel. Mi ta preokupá pa e parti sùit di e isla, kaminda nos kasnan di katibu i saliñanan (zoutpannen) ta situá. Si e parti akí bin resultá bou di awa, e herensia kultural-históriko importante akí lo bai pèrdí. Huntu ku esei un parti di nos historia ta disparsé, kual lo mi no por mustra hende mas. Mi no ta pará aki solamente pa mi mes, pero pa tur hende na Boneiru. Ku e kaso akí nos ta bisa: ta basta awor – nos ta eksigí protekshon.”

Marieke Vellekoop, direktor di Greenpeace Hulanda:

“Nos ta aliviá ku porfin e kaso ta kuminsá, pasobra kada dia ta konta. Estado Hulandes ta midi ku dos midí ora ta trata di protekshon di siudadanonan kontra e krísis di klima. Pero miéntras ku Boneiru ya ta pagando e preis kaba pa e krísis di klima, Den Haag ta sigui wak den otro direkshon. Esaki no ta solamente inaseptabel, pero e ta violá tambe e derechonan fundamental di e hendenan riba e isla. Nos eksigensia ta kla: Estado Hulandes mester brinda Boneiru e mésun protekshon ku e parti Europeo di e pais. Esei no ta un fabor, e ta su deber.”

Sea nos ta biba na Ameland, Boneiru, òf Valkenburg, tur hende ke pa nos gobièrnu protehá nos futuro den e krísis di klima. Esei ta nifiká protekshon di nos salú, kasnan, trabou i naturalesa. Bira un aliado di e Kaso di Klima i eksigí akshon pa klima!

Steun Klimaatzaak Bonaire

De overheid heeft de taak om ons eerlijk te beschermen in de klimaatcrisis, maar doet dit niet. Steun de inwoners van Bonaire en Greenpeace en eis dat Nederland de CO2-uitstoot sneller terugdringt en maatregelen neemt.

Word medestander