Kalhyggen och biologisk mångfald rimmar inte särskilt väl. Det råder således inga tvivel om att Sverige behöver ställa om skogsbruket, skriver vi i en slutreplik i Svenska Dagbladet som svar på Skogsindustriernas och SLU-docenten Lars Lundqvists kritik.
Lyssnar man till Skogsindustrierna och Lars Lundqvist vid SLU verkar det som att allt är frid och fröjd med skogsbruket. De vill till och med att avverkningen ska öka och argumenterar för att det är nödvändigt för att kunna fasa ut det fossila. Vi är vana vid argumenten vid det här laget – men som så ofta faller de platt.
Skogsindustrierna och Lundqvist är skickliga debattörer och opinionsbildare, det ska vi vara ärliga med. Lundqvist är aktiv med att debattera och twittra om både det och det andra, medan Skogsindustrierna är ett enormt maskineri som lägger miljoner på pr och lobbyism, allt för att deras bild av skogsbruket ska bevaras intakt i opinionen och beslutsfattandet. Argumenten faller dock oftast platt. De tonar inte sällan ned den fakta och vetenskap som finns, för att istället upprepa skogsindustrins grönmålande argument om att det moderna skogsbruket är hållbart.
Vi har det svart på vitt: kalhyggena hotar naturen, klimatet, samers rättigheter och friluftslivet. Till exempel är 40 procent av Sveriges hotade skogsarter hotade just på grund av alla kalhyggen enligt Artdatabanken, vilket är en av anledningarna till att utvecklingen för miljömålet ”Levande skogar” är negativ och inte ser ut att nås. Det råder således inga tvivel om att Sverige behöver ställa om skogsbruket för att det ska vara möjligt att stärka den biologiska mångfalden i skogen. Men om Skogsindustrierna och Lundqvist får bestämma ska Sverige utgöras av fler kalhyggen, inte färre, och redan där faller ekvationen. Kalhyggen och biologisk mångfald rimmar inte särskilt väl.
Att ställa om skogsbruket och skydda mer skog är även avgörande för att Sverige ska leva upp till internationella överenskommelser, avtal och konventioner. Till exempel ska 30 procent av värdefulla ekosystem skyddas till 2030, men i dag är enbart runt 6 procent av skogen skyddad utav de produktiva skogarna. Det är inte någon slump att dessa internationella överenskommelser har uppkommit. FN:s klimatpanel, IPCC, menar till exempel att skydd av värdefulla ekosystem är avgörande för att hantera klimatkrisen. Det är dessutom ett av de snabbaste och mest kostnadseffektiva sätten att motverka klimatförändringarna. Skyddade områden i svenska skogar måste därför snabbt utökas – särskilt när det kommer till gammelskogar som binder mer koldioxid jämfört med produktionsskogar.
Vidare har Sverige åtagit sig att följa de mänskliga rättigheter som rör samer enligt FN:s konventioner. Här har Sverige fått kritik av FN vid flera tillfällen, men även Europarådet.
Vill du läsa hela slutrepliken? Du hittar den här.