Det finns flera välkomna satsningar i budgeten; på våtmarker naturvård, underhåll av naturvärden, satsningar på spårbunden trafik, energieffektivisering i nuvarande bostadsbestånd och de gröna kreditgarantierna. Det är åtgärder som bidrar till omställningen. Denna budget tar några kliv inom ramen för nuvarande system i riktning mot omställning, men dess goda effekter riskerar att ätas upp av den ökade konsumtion som blir effekten av stimulering av både medborgarnas och företagens konsumtion. Vissa av satsningarna i budgeten kan ge konstgjord andning, men budgeten tar inte ett helhetsgrepp för att säkra vår långsiktiga välfärd. Regeringen saknar den krisinsikt och systemansats som krävs om vi ska kunna hantera de många utmaningar vårt samhälle står inför.
Greenpeace saknar den verkliga integreringen av frågorna som krävs för att klimatpolitiken ska genomsyra samtliga politikområden. Även närings- och arbetsmarknadspolitiken behöver tydligare styra mot en långsiktigt hållbar utveckling av den svenska industrin. Det är endast så vi kan säkra en positiv utveckling som står stadigt i framtiden. Sverige ekonomiska politik behöver beakta de fysiska premisserna som all samhällsverksamhet vilar på – levande ekosystem och ett klimat i balans. Det finns ett win win scenario som gynnar både människor, miljö och klimat.
Satsningen på biobränslen riskerar att underminera de goda åtgärder som görs för natur- och miljövård.
När biobränslen eldas upp behandlas utsläppen från avgasröret till noll. Men precis som Naturvårdsverket skriver på sin webb: Det är ingen skillnad på en koldioxidmolekyl som kommer från förbränning av biobränsle och en som kommer från förbränning av fossila bränslen. Koldioxiden som flödar ut i atmosfären värmer upp planeten exakt lika mycket som fossil koldioxid. Dessutom tar det väldigt lång tid för ett kalhygge att återbetala den koldioxidskuld som kalavverkning innebär och ett kalhygge kan aldrig återbetala sin biologiska mångfaldsskuld. De trädplantage som sätts efter kalavverkningar är biologiska öknar i jämförelse med ett kontinuitetsskogsbruk.
Det är också olyckligt att satsningar på så kallade negativa utsläpp, CCS, fortsätter. Det bästa sättet att få ner utsläppen är att släppa ut mindre och säkra intakta ekosystem som på ett beprövat och naturligt sätt suger upp koldioxid och binder den i marken. CCS är en oprövad och dyr teknik för att ersätta något som våra ekosystem gör gratis, om de vårdas. Vi hade hellre sett ytterligare satsningar på skydd av ekosystem och skäliga ersättningar till markägare för att bruka mark och vatten på ett för ekosystemen gynnsamt sätt.
Regeringen hade nu möjlighet att använda de stora tillskotten av resurser för att staka ut en ny väg för Sverige, en väg mot en långsiktig hållbar välfärd. Den här budgeten tog några små steg i rätt riktning men möter inte behoven i våra livsupprätthållande miljö och klimatsystem som är grunden för hela vårt samhälle.
I våras skickade Greenpeace en lista på åtgärder som vi ser som nödvändiga för den samhällsomställning som våra ekosystem och vårt klimat kräver. Omställning mot en långsiktigt hållbar välfärd. Här kan du ta del av den.
Isadora Wronski, chef för Greenpeace i Sverige