Det är mycket kris nu. Energikris, inflationskris och räntekris. Och en priskris till följd av det. Under allt detta “världsliga” mullrar klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden, kort sagt – den planetära krisen.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har drivit på de höga energipriserna vi ser i Europa. Att beslutsfattare i decennier valt att fördjupa vårt fossilberoende har gjort oss sårbara och det eldar i sin tur på krig och konflikter

Att nära hälften av den franska kärnkraftverken står stilla för reparationer har förvärrat läget ytterligare. Att även svenska reaktorer rasar ihop påverkar också. Åratal av fortsatta investeringar i usel och riskabel kärnkraft istället för ett flexibelt förnybart energisystem i Sverige gör att vi alla drabbas när gamla storskaliga risiga reaktorer ideligen måste repareras.

Vägen ur dessa multipla kriser vi befinner oss i är genomföra ett systemskifte där vi minskar vår konsumtion, energi- och resursförbrukning och ställer om till förnybar energi. Under coronapandemin minskade de svenska konsumtionsutsläppen med ett ton per person, för hushållen berodde utsläppsminskningen huvudsakligen på färre transporter.

Nu när vi har haft högre elpriser har även det gett effekt. De svenska hushållens elkonsumtion minskade i september med hela 18 procent jämfört med september 2021. Både pandemin och energikrisen har naturligtvis inneburit stora uppoffringar och umbäranden för många människor, inte minst svaga och utsatta. Samtidigt visar detta att vi kan ställa om samhället mycket snabbare än vi kanske tror. Ur en kris kan en möjlighet växa fram.

Därför är det inte bara djupt beklagligt utan även provocerande och oansvarigt att högerregeringen i sin besatthet av kärnkraft vill slösa miljarder på vanföreställningen om att nya reaktorer i en avlägsen framtid kan lösa de kriser vi redan befinner oss i. Miljarder till ny kärnkraft om sisådär 10-19 år är ingen lösning på dagens klimat- eller energikriser.

Finska kärnreaktorn Olkilouto 3 var tänkt att stå klar 2009 men har, i slutet av 2022, ännu inte tagits i kommersiell drift. Reaktorn som kostat omkring 100 miljarder har blivit en av världens dyraste byggnader.

Att minska vår energianvändning är en av de snabbaste åtgärderna som kan ge effekt i den akuta energi- och klimatkris vi befinner oss i. Genom att investera i energieffektivsering blir den samhällsekonomiska vinsten i Sverige 180 miljarder inom tio år konstaterade Energieffektivseringsföretagen i en rapport från förra året.

Regeringen borde spara energi istället för att slösa skattepengar. Dessvärre riskerar den aviserade politiken ge såväl dyrare el som ökade utsläpp. Här kan du hjälpa till och skriva under krav om att våra politiker agerar för att stoppa klimatkrisen!