Aktivister från Greenpeace protesterar mot utanför Sveriges riksdag medan riksdagspolitikerna debatterar ett regeringsförslag om att tillåta fler kärnkraftsreaktorer att byggas på fler platser i Sverige.

Nyligen gick remisstiden ut för yttrande kring förslaget om finansiering och så kallad “riskdelning” (dvs subventioner) av ny kärnkraft.

Regeringens utredning syftar till att underlätta för företag att investera i ny kärnkraft. För att få till detta föreslås statliga lån på upp till 600 miljarder kronor med en låg ränta samt ett garanterat fast elpris i hela 40 år! Notan för att försöka locka investerare att bygga nya reaktorer kommer svenska skattebetalare och elkunder att tvingas stå för.

Här följer ett axplock från den omfattande kritik som inkommit mot planerna på massiva statliga subventioner för att finansiera ny kärnkraft. Såvida de inte är länkade här finns remissyttranden länkade i sin helhet på regeringens hemsida. Nedan är kritiken indelad utifrån olika kategorier så som forskningen, myndigheter, branschen och miljörörelsen.

Forskningen

Chalmers tekniska högskola

  • “I promemorian föreslås ett av de största och mest långsiktiga ekonomiska stöden till enskilda företag i Sveriges historia.”
  • “Med de kostnader den remitterande promemorian anger skulle systemstudierna visa att kärnkraftsalternativet blir betydligt dyrare för Sveriges konsumenter än de scenarier som inte har ny kärnkraft med. Med kostnaden för ny kärnkraft från verkliga projekt, som refereras nedan, är skillnaden ännu större.”
  • “Sammanfattningsvis visar analyser på högskolor och myndigheter att elsystemets behov kan mötas till lägre kostnad med andra tekniska lösningar än med ny kärnkraft som behöver subventioner enligt utredningens förslag.”
  • “Genomförandet av förslagen kan tränga undan andra samhälleliga investeringar.”
  • “Subventionerad kärnkraft konkurrerar ut annan, billigare elproduktion medan skatten för att finansiera subventionerna minskar industrins efterfrågan.”
  • “Utredningens basfall och konsekvensbeskrivning bygger på optimistiska kostnadsbeskrivningar. Verkliga erfarenheter tyder på att närmare det dubbla beloppet krävs.”

Kungliga Tekniska Högskolan

  • “Det saknas djupare analys av hur alternativa teknologier kan stabilisera elsystemet samt hur kostnaden beror på val av implementering. Eftersom Sverige har en världsledande position inom teknologier för stabilisering av elsystemet bör det vidare utredas.”
  • “Utredningens förslag har även potential att påverka de offentliga finanserna och statsskulden signifikant. Med en hög grad offentlig finansiering kan EU komma att klassa ett svenskt utbyggnadsprogram som offentlig verksamhet vilket kan påverka framtida möjligheter att finansiera andra satsningar på infrastruktur, forskning och innovation samt även välfärdssatsningar i allmänhet. Vidare studier av de samhällsekonomiska konsekvenserna gör genomföras.”


Luleå tekniska högskola

  • “LTU motsätter sig förslaget. Det finns stora brister i såväl analysen som uppdraget, vilket får till följd att utredningen inte ensamt kan motivera statlig finansiering av ny kärnkraft. I utredningen förutsätts att ny kärnkraft medför samhällsnytta, men detta är inte underbyggt. Det saknas inte minst en konsekvensanalys där de potentiella negativa konsekvenserna av att tvinga in ny kärnkraft i elsystemet beaktas. En uppenbar risk i detta avseende är att det i praktiken kommer att tränga undan andra kraftinvesteringar som kunnat vara lönsamma om de konkurrerat på lika villkor, så att det sammanlagda nytillskottet blir mindre än avsett.”
  • “Förutsättningarna för utredningen är felaktiga då regeringens planeringsmål om 300 TWh till år 2045 inte är underbyggt. Ingen kan med säkerhet förutsäga det framtida elbehovet och när i tid det kommer att öka.”
  • “För att inte sakta ner omställningen bort från fossila bränslen är det därför viktigt att statligt riktade satsningar på ny kärnkraft inte slår undan benen på annan ny elproduktion från förnybara energikällor de närmaste 10 åren.”
  • “Det saknas emellertid samlat stöd för att ny kärnkraft är kritiskt för att möta ett framtida svenskt elbehov.”
  • “Det har sedan länge varit en viktig princip att kommersiella villkor ska råda på el-/energimarknaden. Att helt avvika från detta för en viss typ av produktion innebär stora risker.”
  • “Att endast fokusera på lösningar inriktade på kärnkraft riskerar att missgynna andra energislag som hade kunnat vara konkurrenskraftiga om det fått konkurrera på lika villkor.”
  • “Målet är att ny kärnkraft ska finnas på plats senast 2035. Detta får betraktas som extremt optimistiskt.”
  • “Det finns osäkerheter kring samhällsnyttan med att tvinga in ny kärnkraft och utredningen undviker helt att beakta potentiella negativa effekter av detta.”
  • “Det är viktigt att en statligt riktad satsning på ny kärnkraft inte slår undan benen för ny elproduktion från förnybara energikällor som dels kan etableras tidigare, dels är en förutsättning för att snabba på omställningen bort från fossila bränslen.”
  • “Vi står inför ett helt nytt elsystem som kommer att fungera annorlunda än tidigare elsystem. Kärnkraften utgjorde en viktig komponent i det tidigare elsystem, men i ett system med stor andel vädervarierande kraftproduktion finns andra behov och möjligheter.”

Myndigheter

Energimarknadsinspektionen

  • “Energimarknadsinspektionen (Ei) avstyrker förslagen i promemorian.”
  • “Kostnaderna för skattebetalare och elkonsumenter som via elräkningen förväntas bära kostnaderna riskerar därmed att bli mycket högre än vad utredningens beräkningar visat.”
  • “Ei ser en uppenbar risk att förslaget kommer att dämpa investeringar i andra kraftslag, vilket potentiellt skulle kunna försämra förutsättningarna för energiomställningen.”

Institutet för näringslivsforskning

  • “Sammanfattningsvis ser vi stora nackdelar och risker med flera aspekter av utredningens förslag. Förmånliga statliga lån och riskdelningsmekanismer riskerar att skapa en elmarknad där ineffektiva och samhällsekonomiskt olönsamma projekt genomförs. Subventioner kan leda till att kapital används på fel sätt, att projekt blir onödigt dyra och att resurser missbrukas.”
  • “Samtidigt är vi osäkra på samhällsnyttan av en omfattande satsning på ny kärnkraft. Vi ser gärna att det görs en utförlig samhällsekonomisk analys av frågan.“
  • “Vidare vänder vi oss emot att Sveriges skattebetalare ska bära en så stor del av risken.”
  • “Vi är även skeptiska till att staten per automatik ska ge mer pengar till projekt som går dåligt ekonomiskt”
  • “Vi tror att det finns en risk att utredningen kan ha underskattat statens/skattebetalarnas risk och kostnader med att låna ut pengar till en förmånlig ränta. Det finns en risk att lånen inte kommer betalas tillbaka”
  • “Vi förordar en utförlig samhällsekonomisk analys av satsningen på ny kärnkraft.”

Konjunkturinstitutet

  • “KI:s bedömning är att det inte är klarlagt att en omfattande satsning på ny kärnkraft i närtid kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Någon sådan analys finns inte i promemorian och det ingick inte heller i uppdraget. KI anser därför att ett beslut i frågan bör föregås av en utförlig samhällsekonomisk analys av satsningen på ny kärnkraft relativt andra alternativ för ökad elförsörjning.”

Konkurrensverket

  • “Konkurrensverket uppfattar att uppdragets premiss är att ny kärnkraft ska byggas skyndsamt med hjälp av offentliga medel. Det innebär ett riktat stöd till ett specifikt kraftslag. Verket anser generellt att stöd bör utformas teknikneutralt, och dessutom effektivt, proportionerligt och nödvändigt. Mot den bakgrunden rekommenderar verket alternativa åtgärder för att säkra en effektiv elförsörjning övervägs i första hand, exempelvis utveckling av marknader för önskvärda stöd- och systemtjänster, och/eller modernisering av nättarifferna för att bättre återspegla påfrestningar av näten. Den redan pågående accelererande marknads- och teknikutvecklingen, där allt fler aktörer kan erbjuda flexibilitets- och stabiliseringsresurser i konkurrens med varandra och där kostnadsgradienten pekar nedåt pga. inlärningseffekter, skulle hämmas av ett storskaligt kärnkraftsstöd.”

Naturvårdsverket

  • “Naturvårdsverket saknar tillräckligt underlag i utredningen för att bedöma om den föreslagna modellen för finansiering och riskdelning för kärnkraft är motiverad.”
  • “Vi anser att det behövs en samhällsekonomisk konsekvensanalys för att belysa hur förslaget påverkar utbyggnaden av elproduktion fram till 2035 och därmed möjligheterna att nå uppsatta klimatmål.”
  • “Naturvårdsverket saknar tillräcklig analys i utredningen i fråga om vilken påverkan som finansieringsmodellen kan innebära på villkoren för investeringar i annan elproduktion fram tills kärnkraftverken tas i drift.”
  • “Naturvårdsverket konstaterar att promemorian inte innehåller någon analys av förslagets miljökonsekvenser. Det saknas bland annat analys av hur den föreslagna finansieringsmodellen och den snabba utbyggnaden av kärnkraft skulle påverka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.”

Riksgälden

  • “Riksgälden anser också att några av antagandena om projektet ekonomi i referenscenariot framstår som optimistiska och riskerar att underskatta kostnaden för ny kärnkraft.”

Svenska kraftnät

  • “Svenska kraftnät ser att förslaget får effekter på elmarknaden genom bland annat minskad investeringsvilja i annan elproduktion och förbrukningsflexibilitet till följd av en snedvriden och oviss framtida konkurrenssituation.”
  • “Svenska kraftnät noterar en risk för inlåsningseffekter med den föreslagna modellen och att förslaget saknar en känslighetsanalys av hur olika scenarier påverkar utvecklingen av elpriset, elmarknaden och kostnaden för slutkunden.”
  • “Svenska kraftnät menar att utredningens förslag innebär ett omfattande statligt åtagande som riskerar att medföra en stor påverkan på elmarknaden under lång tid framöver och att förslaget därför bör föregås av en djupare konsekvens- och känslighetsanalys.”
  • “En omfattande subventionerad utbyggnad av kärnkraft kommer sannolikt att medföra en undanträngningseffekt av andra billigare kraftslag, inklusive befintlig kärnkraft, på grund av minskad lönsamhet.”

Ekonomistyrningsverket

  • “Oavsett om investeringarna klassas som offentlig eller privat verksamhet kommer statsskulden att öka på grund av de lån som tas för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Om lånen uppgår till 300-600 miljarder kronor, vilket framgår av utredningens förslag, kommer det att få en stor påverkan på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld.”

Energimyndigheten

  • “Energimyndigheten anser att promemorian behöver kompletteras med en detaljerad tids- och aktivitetsplan som även innehåller en riskanalys gällande eventuella förseningar. Myndigheten bedömer att tidsåtgången för tillståndsprocesser, statliga förhandlingar och EU-godkännande förmodligen är längre än vad som framgår i promemorian, då dessa processer ofta är komplexa och beroende av varandra.”
  • “Energimyndigheten bedömer att promemorians förslag kan få betydande effekter på andra investeringar i elsystemet, särskilt på kort och medellång sikt, men dessa effekter är inte tillräckligt utredda.”
  • “Energimyndigheten ser ett behov av att fördjupa den samhällsekonomiska analysen av kärnkraftens roll i en fossilfri energimix.”

Branschen

Eon

  • “E.ON vill påminna om att ett stödsystem för ett kraftslag får inverkan på såväl andra energibärare som andra kraftslags konkurrenskraft. Väljer man att stödja ny kärnkraft försämras förutsättningarna för all annan produktion”

Göteborg Energi

  • “Förslaget riktar sig enbart till kärnkraftsprojekt, utan möjlighet för andra teknologier att konkurrera. Konsekvensen är att vi kanske får en dyrare lösning än vad som hade varit möjligt.”

Skellefteå kraft

  • “Vi vänder oss däremot mot att man väljer att peka ut ett specifikt kraftslag där det offentliga ska bidra med historiskt stora stöd samtidigt som andra kraftslag har lämnats utan åtgärder eller till och med fått ökade kostnader under de senaste två åren. Vi ser en tydlig risk att ett ensidigt stöd för kärnkraftsutbyggnad får en negativ påverkan på den förnybara produktionen som skulle kunna växa fram parallellt med kärnkraften.”
  • “En ytterligare risk som detta innebär är att det binder Sverige vid en specifik teknisk lösning under mycket lång tid. Det kan bli oerhört dyrt – om det visar sig att kalkylerna överstiger utredningens bedömningar – och det finns säkerhetspolitiska risker med att binda sig vid ett beroende av uran.”
  • “Genom att låsa sig vid en kärnkraftsfinansiering på 40 år riskerar Sverige att fastna i lösningar som inte står sig i den framtida konkurrensen.”
  • “Skellefteå Kraft vill uppmana regeringen att tänka om och återkomma med en med konkurrensneutral och mera långsiktigt hållbar politik på området.”

100% förnybart

  • “Att lägga omfattande skattemedel på något som gör att befintlig elproduktion avvecklas och att marknadsintresset för att investera i ny förnybar elproduktion minskar radikalt, eller upphör helt, är samhällsekonomiskt oförsvarbart.”

Svensk solenergi

  • “Finansiering av kärnkraft tränger undan investeringar i annan elproduktion som behövs för att möta ökningen av elkonsumtion de närmaste 10 åren.”
  • “Utredaren gör antagandet att det inte nödvändigtvis är så att en utbyggnad av kärnkraft skulle tränga undan investeringar i andra kraftslag. Det är en felaktig slutsats. Ett garantipris enligt promemorians förslag om 80 öre/kWh till ny kärnkraft kommer oundvikligen att tränga undan annan elproduktion.”

Svensk vindenergi

  • “Tidsplanen för när ny kärnkraft kan vara i drift är mycket optimistisk och kan leda till betydligt längre utbyggnad av annan nödvändig kraftproduktion som skulle kunna tas i drift före 2030 och 2040.”
  • “Vi ser därför att utredningens förslag med subventioner till ett enskilt kraftslag kommer snedvrida marknaden.”
  • “Risken för undanträngning av vindkraft, både befintliga och nya projekt är hög om utredarens förslag realiseras. Risken för förseningar i utbyggnaden av ny kärnkraft jämfört med utredaren förslag är inte osannolik. Sammantaget skulle det kunna leda till att nästan ingen ny elproduktion byggs ut förrän mot slutet av 2030-talet. Det skulle allvarligt riskera möjligheterna att klara Sveriges omställning, klimatmål och industrins konkurrenskraft.”

Teknikföretagen

  • “Ett ensidigt stöd till kärnkraft riskerar att slå undan benen för övriga fossilfria kraftslag.”
  • “Ett ensidigt stöd till kärnkraft riskerar att slå undan benen för övriga fossilfria kraftslag som också har svårt med sin finansiering på enbart marknadsmässiga grunder.”

Miljörörelsen

Naturskyddsföreningen

  • “Naturskyddsföreningen anser att den föreslagna satsningen på ny kärnkraft som en klimatlösning löper stora risker att vara kontraproduktiv. Utsläppsberäkningar visar att hundratals miljoner extra tonväxthusgas kan ha samlats i atmosfären 2045 om kärnkraftsspåret väljs, jämfört med ett förnybart alternativ.”

Världsnaturfonden, WWF

  • “WWF förespråkar utveckling på marknadsmässiga villkor och ser risker med den typ av kraftslagsspecifika subventionering, prissäkringsavtal samt risk- och vinstdelningsmekanism som utredningen föreslår. Förslagen riskerar att slå ut marknadens prissignaler och bromsa utvecklingen av lönsamma satsningar på sol- och vindkraft där den bäst behövs i elnätet.”
  • “Avslutningsvis vill WWF lyfta att planering av elsystemets utveckling och finansiering bör fokusera på att utveckla smarta, flexibla, effektiva och mindre sårbara system. Samhällets fortsatta överkonsumtion och ohållbara användning av energi och resurser ska inte ligga till grund för en kraftig utbyggnad av energiinfrastruktur och riskabel subventionering av enskilda kraftslag.”

Greenpeace

  • “Att öppna upp för ny kärnkraft kastar in Sverige i åratal, för att inte tala om decennier av kostsam energiosäkerhet. Det är en distraktion som stjäl tid och resurser från det systemskifte vi behöver genomföra för att motverka såväl klimatkris som hot mot miljön. Att utöver detta tillåta subventioner av ny kärnkraft underminerar den nödvändiga utbyggnaden av förnybar energi och riskerar att låsa fast svenska skattebetalare i ett finansiellt slukhål.”