Världens största fisk besöker Galapagosöarna regelbundet. Men det är något unikt med valhajarna här i Galapagos havsreservat. De är nämligen oftast betydligt större än i andra delar av världen, och av någon anledning är nästan alla honor.

Valhajar tros ha funnits på jorden sedan de sista dinosaurierna strövade runt på land, för cirka 60-70 miljoner år sedan. De finns i alla tropiska och subtropiska hav, från Tasmanien i söder till Nordamerikas östkust, men verkar ha en speciell relation till just Galapagosöarna.

Det finns över 30 olika hajarter i Galapagos marina reservat, och den överlägset största är valhajen. De som syns här är till och med bland de största i världen och mäter ofta över 12 meter. Som hos de flesta hajarter är honorna större än hanarna.

Så vad gör de här? De tycks inte komma hit främst för att skaffa föda, eftersom de flesta av dem observeras med sina stora munnar stängda. Valhajar äter annars plankton, krill och småfisk som de fångar genom att filtrera stora mängder vatten medan de simmar med sina enorma munnar vidöppna. Men detta observeras ytterst sällan i vattnen runt Galapagosöarna.

Upp till 99 % av alla identifierade valhajar på Galapagos är vuxna honor. De är lätta att identifiera eftersom de saknar pelvisklaffar, de dubbla penisar som valhajshanar är utrustade med. En valhaj kan bli upp till 150 år gammal och börjar föröka sig först när de är i trettioårsåldern. De föder sedan levande ungar och kan ha över 300 foster i magen, vilket är väldigt produktivt för att vara en haj. Det kan jämföras med en vithaj som föder mellan 2-15 ungar, eller en hammarhaj som föder upp till 40 ungar, eller den svenska pigghajen som föder mellan 4-8 ungar.

Galapagos havsreservat är ett av de bästa exemplen på marint skydd i världen. Men strax utanför reservatet fortsätter stora industriella fiskeflottor att ödelägga djurlivet. Sedan 90-talet har valhajar varit ett offer för både industriellt fiske och som bifångst – mestadels från olagligt, oreglerat eller orapporterat fiske.

Plastföroreningar är också ett allvarligt och ökande problem, som nu finns i alla hav. Plasten hamnar lätt i valhajarnas kroppar när de filtrerar sin mat, och med en smal matstrupe riskerar även mindre plastbitar att göra stor skada. Valhajar är även i riskzonen för kollisioner med sjötrafik, och detta kan vara en mycket vanligare dödsorsak än vi tidigare trott.

Tyvärr har valhajarna minskat kraftigt, kanske med upp till 50 %, och sedan 2016 är valhajen klassad som utrotningshotad och rödlistad världen över enligt IUCN.

Valhajen är en migrerande art, även om deras exakta vandringar över världshaven ännu inte är kända. Det är under dessa resor som hajarna är som mest utsatta för mänskliga hot, och varför de behöver skyddas för att kunna röra sig säkert mellan sina olika livsmiljöer.

Det är tydligt att vi behöver fler marina reservat på öppet hav, där dessa fridfulla varelser rör sig, och vi behöver dem nu. Dessa kan bli verklighet med FNs globala havsavtal på plats om bara regeringar nu agerar i tid. Först genom att ratificera avtalet så att det blir legalt bindande, och sedan genom att skyndsamt skapa nya skyddade områden på öppet hav.

Allt liv på jorden kommer från havet, om vi inte kan skydda det och dess unika arter sätter vi i slutändan allt liv på planeten på spel.

Var med och stötta vårt livsviktiga arbete för valhajarnas enda hem – världshaven. Bli en del av Greenpeace, bli månadsgivare idag.