Kongobäckenet regnskog rymmer en otrolig mångfald. Den ger mat, ved, bränsle, material och mediciner till uppskattningsvis 60 miljoner människor i regionen och är avgörande för att hindra den globala uppvärmningen. I kort, de tropiska regnskogarna är bland de rikaste och mest värdefulla på planeten! Greenpeace arbetar för att bevara biologisk mångfald i alla dess former och skydda våra skogar från industriell exploatering och giriga bolag i alla delar av världen. Och nu behöver Kongobäckenets regnskog vår hjälp.

Kongobäckenets regnskog

Om rikedom skulle mätas i biodiversitet skulle Kongobäckenets regnskog vara bland de rikaste regionerna på vår planet. Här finns 10 000 olika växtarter, 1000 fågelarter och 400 arter av däggdjur. Ett exempel på ett enastående däggdjur är Okapin. Den ser ut som en blandning mellan giraff och zebra (googla den!). Människans närmaste släkting, Bonobon, även kallad dvärgschimpans, en art som inte upptäcktes förrän 1929 finns också i området. Precis som oss människor är de väldigt sociala och umgås i komplexa grupper. De visar känslor som empati, vänlighet, tålamod och känslighet men också aggression och avundsjuka.

Ung schimpans i Kongo.

Det är inte bara på land som man hittar denna unika biodiversitet. Den mäktiga och komplexa Kongofloden är hemstad till mer än 700 fiskarter, som tex den spännande elefantfisken. Elefantfisken har en ovanligt hög intelligens och kommunicerar genom ett elektriskt organ på deras stjärtfena.

En stor del av regnskogens biodiversitet är okänd för de flesta. Det är därför vi – tack vare stödet från våra givare som du – kan åka till djungeln och spendera nästan tre veckor där för att dokumentera unika arter av fantastiska djur och växter. Detta stärker oss i våra argument och skapar ett medvetande om denna enastående plats på jorden och vilka hot den står inför. Först när vi gjort det kan vi sätta press på regeringar och företag för att förhindra den ödeläggelsen vi ser idag.

I denna ekonomiskt fattiga region har industriellt utnyttjande av naturresurser inte ännu tagit den skala som vi ser i tex Indonesien eller i Amazonas. Men detta håller på att förändras. I Demokratiska Republiken Kongo (DR Kongo) har det varit förbjudet att ge ut nya licenser för avverkning sedan 16 år tillbaka, för att förhindra hänsynslös timmerindustri att expandera. Nu riskeras detta förbud att skrotas, men vi kämpar hårt för att det ska finnas kvar.

Avverkning i Kongo. © Micha Patault

Den kongolesiska regeringen och timmerbolag har fått upp ögonen mot stora områden av orörd skog i DR Kongo där de kan tjäna snabba pengar på att avverka exotiska trädarter, som tex den utrotningshotade Afrormosia. Timmerbolagen skapar stora vägar in i skogen för sin avverkning och det leder även till en rad andra ödeläggande följder, som tex tjuvskyttar, olovlig avverkning av träd, gruvdrift och jordbruk. I Kongo är risken för miljön ännu större då en av de största kolsänkorna i världen finns här, i form av enorma torvarealer. Om skogen här skulle avverkas och våtmarkerna torrläggas skulle potentiellt 30 miljarder ton koldioxid släppas ut i vår atmosfär. Med andra ord lika mycket växthusgaser som vi globalt släpper ut på tre år.

I närliggande Kamerun, växer det industriella lantbruket i en skrämmande takt. Palmolje- och gummiträd plantager är några av de orsaker till att tusentals arter blir av med sitt hem och tvingar lokalbefolkningen att ge upp deras traditionella livsstil. Vissa har bott på denna plats i tusentals år och har stor kännedom vilka underverk det finns i regnskogen och hur den kan skyddas.

Därför räcker det inte att bara dokumentera och berätta om skogens skönhet och betydelse. Vi arbetar också tillsammans med lokalbefolkningen för att stärka deras röst och stöttar dem i deras skogsprojekt. Vi undersöker och exponerar olovlig och oansvarig avverkning och avslöjar hur industriellt lantbruk tar jorden från dem som har bott här i generationer – och samtidigt förstör ett rikt djur- och växtliv. Bara genom att göra detta kan vi skapa de förändringar som krävs. Och vi skulle aldrig kunna göra det utan våra generösa givare.

Tusen tack!

Esben Marcussen
Ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace