Engagera dig
Gran Chaco är den största skogen i Sydamerika, näst efter Amazonas. Skogen är hem åt urfolk och tusentals växt-och-djurarter. De senaste 30 åren har Argentina förlorat 8 miljoner hektar skog för att göra plats åt boskapsuppfödning och jordbruk. Foto: Martin Katz @ Greenpeace

De senaste veckorna har hela vår planet upplevt ett krisläge utan motstycke på grund av Covid-19 pandemin, med extremt allvarliga förluster på många nivåer.

Jag är professor i biologi vid West Attica-universitet i Grekland, och volontär för Greenpeace. Med tanke på den enorma inverkan pandemin har haft på människors liv i kombination med det faktum att många experter tror att den globala uppvärmningen och andra miljöhot underlättar spridningen för  flera nya virus som Covid-19, skulle jag vilja förklara hur klimatförändringar påverkar spridningen av infektionssjukdomar.

En uppvärmd planet kan öka antalet infektionssjukdomar

Stigande globala temperaturer, kombinerat med mer och kraftigare extremväder antas orsaka förändringar i säsongsbetonade, geografiska och intensiva infektionssjukdomar.

Översvämningar kan öka spridningen av smittspridare som insekter, bakterier och virus. Ökande temperaturer och luftfuktighet kan påverka utvecklingen, överlevnaden och spridningen inte bara av patogener (patogen betyder något som framkallar sjukdomar. Dit räknas till exempel virus, vissa bakterier, smittämnen, gifter, stress och autoimmunitet) men även deras värdar (oftast djur). Moskiter och andra insekter som är bärare av sjukdomar som malaria, denguefeber och West Nile-viruset kommer flyttas till delar av planeten som är kallare idag, när det värms upp.

West nile-viruset, till exempel, upptäcktes först i den norra hemisfären i New York, efter en förlängd period av höga temperaturer följt av intensiva skyfall 1999. På Stanford University har professorn i biologi, Erin Mordecai påpekat att “rika, utvecklade länder som USA inte är immuna”.

Mänsklig påverkan på miljön har effekter på vår hälsa över hela världen

Enligt USAs myndighet för internationell utveckling (United States Agency for International Development), är cirka 75% av alla nya och återkommande infektionssjukdomar zoonotiska – vilket innebär att de härstammar från djur. Dessa inkluderar bland annat SARS, Fågelinfluensan och Svininfluensan. Ett ökat antal värddjur av sjukdomar ändrar sitt beteende och migrerar till nya områden på grund av klimatförändringar och förlust av sina livsmiljöer.

Detta, kombinerat med vårt sökande efter alternativa matkällor för att tillgodose våra behov, ökar riskerna för att människor kommer i kontakt med djur som bär på sjukdomar och i sin tur blir sjuka. Mänsklig inverkan på miljön, så som den massiva skogsavverkningen i Amazonas, orsakar inte bara förlust av biologisk mångfald men tvingar även många vilda djur att hitta nya livsmiljöer och driver dem närmre befolkade områden och till kontakt med människor. Detta skapar möjligheter för patogener att flytta från djur till människor och ökar signifikant sannolikheten till utbrott av epidemier.

En fladdermus flyger över Um Island i Sorong, Västra Papua. Foto: Jurnasyanto Sukarno @ Greenpeace

Levande ekosystem kan bidra till att epidemier stoppas

Stora intakta naturområden agerar som naturliga barriärer som separerar människor från vilda djur och håller oss på säkert avstånd från varandra. En rik mångfald av populationer av vilda djur hindrar spridningen av epidemier enligt utspädningseffekten (the dilution effect). Detta beror på att ju högre variationen hos arterna är, desto lägre är tätheten hos potentiella värddjur för virus. Artrikedomen minskar alltså antalet högrisk-populationer av smittspridare hos en art, vilket minskar sannolikheten för spridning till människor.

Att störa dessa ekosystem kan göra oss mer mottagliga för sjukdomar

“Förstörelsen av orörda skogar genom skogsavverkning, gruvdrift och snabb urbanisering sätter människor i närmare kontakt med djur som de aldrig tidigare hade varit nära.” Det menar Kate Jones, ordförande för ekologi och biologisk mångfald vid University College London.

“Vi invaderar tropiska skogar och andra vilda naturområden som är hem åt många arter av djur och växter – och med dessa varelser, följer många okända virus. Vi hugger ned träd, vi dödar eller tillfångatar djur och skickar dem till marknader för försäljning. Vi stör ekosystem och vi släpper loss virus från deras naturliga värdar. När det sker, behöver de en ny värd. Ofta, blir det vi människor. 

Världshälsorgansitationen WHO rapporterar om hur överföringsmönstret av infektionssjukdomar kommer att förändras med klimatförändringar. Vi behöver lära oss mer om dessa komplexa orsak- och verkansamband och tillämpa denna information med hjälp av integrerade modeller för att, så långt det är möjligt, förutse framtida påverkan från klimatförändringar och överföringen och spridningen av infektionssjukdomar.

Hundratals marscherade genom centrala Tokyo i november 2019 och krävde akuta åtgärder för att stoppa klimatkrisen. Demonstrationen är del av den globala rörelsen, Fridays for future. Foto: FUJIGARA @ Greenpeace

Vi har chansen att bygga världen vi vill se i kölvattnet av den här katastrofen

Påtvingad fysisk distansering får oss nu att förstå vikten av självuppoffrande för den större, goda sakens skull. Även om krisen tvingar oss fysiskt ifrån varandra, ser vi att gemenskapen stärks när människor gör vad som krävs i den här krissituationen. 

Det finns en risk att alla åtgärder regeringar tidigare har vidtagit för en grön övergång kan undermineras av den globala finanskris som är resultatet av coronapandemin. Regeringar måste nu se till att radikala handlingar vidtas för att bygga den värld vi vill se när detta är över.

I dessa mörka och svåra tider är det värt att upprepa vad Bill McKibben nyligen sa i den amerikanska TV-kanalen CNBC: “Om lärdomen är att vi ska tillbaka till status-quo kommer viruset förmodligen bromsa övergången från fossilt till förnybar energi. Om lärdomen är att vi måste ta den fysiska världen och dess risker på allvar, kan det göra det mer troligt att regeringar agerar snabbt, särskilt eftersom räntorna i stora delar av världen nu faktiskt är noll.”

Lia Patsavuodi är professor i biologi vid West Attica-universitetet och är volontär för Greenpeace Grekland.