Kolkraftverk Niederaussemi i Bergheim, Tyskland. När politiker försöker motverka ländernas ekonomiska nedgång efter en sådan här kris nedprioriteras ofta klimat- och miljömål, och avvecklingen av kol och olja påverkas.

Är coronaviruset (covid-19) egentligen bra för klimatet? Hur påverkar coronakrisen Parisavtalet och andra viktiga klimatmöten? Vi svarar på frågor många har om coronaviruset och klimatet.

1. Bidrar klimatförändringar till spridning av coronavirus eller andra liknande virus?

Just nu finns det inga kända kopplingar mellan klimatförändringar eller uppkomsten av coronaviruset, och inte heller dess spridning.

Klimatforskare och medicinska forskare varnar däremot för att sjukdomsutbrott, inkluderat virussjukdomar, kan bli vanligare och mer förekommande allt eftersom klimatkrisen blit allt mer akut. Vissa virus kan få ökad räckvidd som ett resultat av klimatförändringar. Förändringar i hur vi använder skog och mark, som exempelvis avskogning och ökad urbanisering, kan också resultera i en högre risk för spridning av nya sjukdomar.

De som är mest sårbara inför effekterna av klimatförändringar, är människor på flykt och/eller de med begränsad tillgång till rent vatten, mat och tak över huvudet. Det, är också de som kommer att drabbas värst vid spridning av nya sjukdomar.

2. Coronaviruset gör att de globala koldioxidutsläppen minskar. Betyder det att viruset faktiskt hjälper till att bromsa klimatförändringar?

Vi ser för tillfället en nedgång av globala koldioxidutsläpp, utsläpp som bidragit till att elda på klimatkrisen minskar i samband med åtgärder för att bekämpa spridningen av coronaviruset (covid-19).

Vi ser att pandemin leder till en lägre ekonomisk tillväxt, med minskad produktion, minskad konsumtion och färre flygresor. I Kina ser vi till exempel att utsläppen har minskat avsevärt den senaste tiden. Samma sak i Italien.

Men det här kommer inte nödvändigtvis ha en långsiktig positiv effekt på den globala uppvärmningen. Att produktionen tillfälligt gått ner, människor inte flyger och börsen rasar behöver inte gynna klimatet i det långa loppet. Vid tidigare finansiella kriser har politiker globalt valt att stärka fossilindistrin för att få fart på ekonomin igen. När våra ledare försöker motverka ländernas ekonomiska nedgång efter en kris så har  klimat- och miljömål, och omställning från klimatskadlig ekonomi, historiskt ofta nedprioriterats.

För att verkligen hämma klimatkrisen behöver vi en genomgående systemförändring och samhällsomställning. För att säkra människors och planetens hälsa på lång sikt måste regeringar nu satsa på att stötta människor, fortsätta utfasningen av fossila bränslen som kol och olja, skydda vår natur och ge stöd till hållbara jordbruksmetoder, för att nämna några exempel.

Läs mer om Greenpeace uppmaning till världens regeringar: om att se till så att hanteringen av coronakrisen inte bidrar till att elda på den samtidigt pågående klimatkrisen:

3. Hur kommer coronakrisen att påverka Parisavtalet, årets FN-konferens i Glasgow och andra FN-möten som blivit uppskjutna eller inställda?

Länder som skrivit på Parisavtalet har åtagit sig att ta fram nya eller uppdaterade klimatplaner till 2020. Regeringarna behöver göra tydliga planer för hur de ska minska utsläppen för att nå klimatmålen. Något som måste ske för att undvika en accelererande klimatkris. Hittills, trots de löften som gavs 2015, har regeringarna inte lyckats göra det som krävs. Det här behöver förändras nu, oavsett om FN-konferensen COP26 i Glasgow blir av i november som planerat, eller inte.

4. Vissa länder har nu förbjudit större folksamlingar som en åtgärd för att minska spridningen av coronaviruset. Vad kan människor göra för klimatet om de nu inte längre har möjlighet att protestera eller klimatstrejka på gatorna?

De tillfälliga förbuden mot större folksamlingar är till för att skydda oss och våra medmänniskors hälsa, Det är viktigt att vi följer dessa råd och förbud. Vi inom klimatrörelsen behöver vara innovativa och tänka i nya banor. Istället för demonstrationer och fredliga protester behöver vi nu komma på andra sätt att fortsätta engagera oss för vår planet.

Lyckligtvis finns det i dagens moderna samhälle flera alternativ till att demonstrera på gatorna. Till exempel så kan man protestera digitalt eller hitta andra former av kreativ aktivism för att stå upp för vår planet. Kanske kommer vi nu se en ökad medvetenhet gällande en hållbar livsstil och konsumtion, där människor aktivt väljer bort företag och politiker som inte tar hänsyn till klimat och miljö.

Här har vi samlat fyra tips på hur man kan fortsätta att kämpa för vår planet hemifrån:

5. Nu under utbrottet med coronaviruset ser vi att regeringar och företag världen över reagerar med att ta fram stora krispaket och investeringar för att bekämpa den pågående krissituationen. Är inte klimatförändringar ett ännu större hot mot mänskligheten, med potentiellt fler dödsfall på en global nivå?

Det råder ingen tvekan om att den pågående pandemin är oerhört allvarlig, och just nu orsakar stort mänskligt lidande. Men vi vet också att att enbart luftföroreningar från fossila bränslen kan kopplas till 4,5 miljoner dödsfall årligen, på en global nivå. Dessutom finns det fler allvarliga hot som klimatförändringar redan idag leder till, exempelvis extremväder som orsakar mat- och vattenbrist, spridning av tropiska sjukdomar som malaria och extrem fattigdom, effekter som innebär en stor och verklig risk för människor världen över.

Precis som klimatkrisen kräver coronakrisen ett globalt samordnat och kraftfullt agerande. Medan länder och regeringar hanterar den omedelbara faran som coronaviruset utgör, måste de också arbeta tillsammans för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader, leva upp till FNs hållbarhetsmål och bekämpa de värsta effekterna av klimatförändringarna.

Om vi inte lyckas med det kommer det att ha förödande konsekvenser för framtida och nuvarande generationer. Människors hälsa och planetens hälsa är nära sammankopplade och måste hanteras gemensamt.