Stockholm – Idag möttes utrikesdepartementets personal av aktivister utklädda till sjömän och en 6 meter hög rosa bläckfisk, med en gigantisk penna, som uppmanade utrikesminister Maria Malmer Stenergard att sätta bläck på ratificeringen av det globala havsavtalet. Under måndagen överlämnas nämligen en efterlängtad utredning till utrikesministern om hur FN:s globala havsavtal (BBNJ) kan integreras i svensk lagstiftning. Men Sveriges agerande härifrån riskerar att fördröja skyddet av haven.
– Det är helt oacceptabelt att Sveriges regering riskerar att fördröja skyddet av våra hav genom att inte prioritera frågan, när vi vet att havens biologiska mångfald befinner sig i en akut kris, säger Sandra Lamborn, talesperson för havsfrågor på Greenpeace i Sverige
Sverige var ett av de första länderna att underteckna det globala havsavtalet i september 2023, och dåvarande utrikesministern kallade det: “den viktigaste internationella klimatuppgörelsen sedan Parisavtalet ”. Men det är först när 60 länder också har ratificerat avtalet som det börjar gälla, och kan användas för att skapa havsreservat på internationellt vatten. Trots tidigare löften om en snabb hantering riskerar Sverige nu att bli en bromskloss för globalt havsskydd, då utrikesminister Maria Malmer Stenergard har satt sin deadline för att ratificera avtalet så sent som i september 2026.
– Utrikesminister Maria Malmer Stenergard och den svenska regeringen både kan och måste skynda på processen för att ratificera havsavtalet. Att vänta till 2026 är inte bara ett svek mot tidigare löften utan också ett hinder för det internationella samarbetet som krävs för att rädda våra hotade hav och bekämpa klimatkrisen, säger Sandra Lamborn.
Danmark, Norge och Finland förväntas samtliga att slutföra sina ratificeringsprocesser innan länderna som signerat havsavtalet möts vid FN:s havskonferens i Nice i juni. Sveriges försening innebär inte bara att vi riskerar att försena hela processen utan att Sverige också förlorar inflytande över implementeringen, och därmed går miste om viktiga samarbetsmöjligheter inom globalt havsskydd.
Det globala havsavtalet är av stor betydelse för den marina biologiska mångfalden och klimatet, och kommer möjliggöra skapandet av marina skyddade områden på internationellt vatten, vilket är nödvändigt för att uppnå det globala målet att skydda 30 procent av haven före 2030.
Foton för media finns här:
För mer information, vänligen kontakta:
Sandra Lamborn, talesperson i havsfrågor 0739826583
