Hur ofta äter du hämtmat? Eller färdigrätter? Kanske värmer du bara lite rester från kylen i mikrovågsugnen? I de flesta av dessa fall är sannolikheten stor att behållaren är gjord av plast. Men det finns det några potentiella nackdelar vi bör känna till och vi bestämde oss för att undersöka saken.
© Jack Taylor Gotch / Greenpeace
Vetenskaplig forskning visar allt tydligare att uppvärmning av mat i plastförpackningar kan frigöra mikroplaster och kemikalier i maten vi äter. En ny genomgång från Greenpeace International av fackgranskade studier visar att microvågsuppvärmning av plastbehållare avsevärt ökar släppen av mikroplatser, vilket väcker oro för långsiktiga hälsoeffekter. Den här artikel sammanfattar vad vetenskapen säger, vad som fortfarande är osäkert och vad som behöver förändras.
Vi har mycket forskning som visar hur mikroplaster och nanoplaster har spridit sig i miljön – till allt från bergstoppar och arktisk is till skalbaggar, sniglar och daggmaskar längst ner i näringskedjan. Det är en liknande för människor: mikroplaster har hittats i blod, moderkakor, lungor, lever och på många andra ställen. Man har dessutom redan hittat närmare 1 400 kemikalier i människokroppen.
Skriv under här och kräv ett globalt plastavtal!
Det är inte bara matförpackningar, utan även många hushållsredskap som innehåller eller är gjorda av plast och som också kan vara en källa till exponering för mikroplaster. Så om mikroplaster och kemikalier finns överallt (inklusive inuti oss), hur hamnar de där? Bör vi vara oroliga över att så mycket av vår mat är förpackad i plast?
En analys av 24 artiklar i vetenskapliga tidskrifter visar att plasten vi använder för att förpacka vår mat utgör en risk för vår hälsa. Uppvärmning av mat i plastförpackningar ökar dramatiskt mängden mikroplaster och kemikalier som läcker ut i maten.
© Greenpeace / Dan Hargrove
Plastförpackningar: Det goda, det onda och det fula
Trenden mot färdigrätter, näthandel och hemkörning av mat ökar i hela världen, på bekostnad av hemlagad mat och traditionell livsmedelshandel. Sedan de första mikrovågsrätterna (”TV-dinners”) introducerades i USA på 1950-talet, har försäljningen av förpackad färdigmat vuxit enormt. Den globala marknaden värderas till 190 miljarder dollar år 2025 och förväntas nå en volym på 71,5 miljoner ton år 2030.
Greenpeace Internationals nya rapport analyserade vetenskapliga artiklar för att se exakt vad forskningen säger om plast vid matkontakt.
Vår genomgång av 24 färska artiklar visar en samstämmig bild som tillsynsmyndigheter, företag och konsumenter bör ta på allvar: när mat förpackas i plast och sedan värms i mikrovågsugn, ökar risken avsevärt för att både mikroplaster och kemikalier läcker ut i maten.
Och det handlar inte om små mängder.
- En studie visade att behållare av polystyren (PS) och polypropen (PP) som fyllts med vatten och värmts i mikrovågsugn frigjorde mellan 100 000 och 260 000 mikroplastpartiklar. En annan studie fann att fem minuters uppvärmning kunde frigöra mellan 326 000 och 534 000 partiklar.
- Av de cirka 16 000 kemikalier som används i plast är omkring 4 200 identifierade som farliga, medan många andra saknar tillräcklig dokumentation.
Forskningen visade också att 1 396 kemikalier från plast med matkontakt har hittats i människor, varav flera är kända för att vara hälsofarliga.
Samtidigt saknas forskning om de långsiktiga hälsoeffekterna för många andra ämnen. Detta gäller både kemikalier som medvetet används i produktionen och så kallade NIAS (icke-avsiktligt tillsatta ämnen).
NIAS är kemikalier som uppstår som föroreningar, biprodukter vid reaktioner eller som bildas först när maten värms upp. En studie fann till exempel att en tillsats (UV-stabilisator) reagerade med potatisstärkelse vid mikrovärmning och skapade en tidigare helt okänd kemisk förening.
© Jack Taylor Gotch / Greenpeace
Lärdomar från tobak, asbest och bly
Detta är inte första gången vi står inför en liknande situation. Att vänta på ”perfekta bevis” är kostsamt för både ekonomin och folkhälsan. Med tobak, asbest och bly såg vi samma mönster: efter de första varningssignalerna arbetade lobbyister för att så tvivel om forskningen och fördröja åtgärder. Mellan 1950 och 2000 orsakade enbart tobak cirka 60 miljoner människors död. Det är viktigt att vidta förebyggande åtgärder tidigt hellre än att vänta på att fler människor kommer till skada.
Vägen framåt: Försiktighetsprincipen
Det är här försiktighetsprincipen kommer in. Det innebär att bevisbördan flyttas från konsumenten till tillverkaren. Istället för att vi ska bevisa att en produkt är skadlig, måste tillverkaren bevisa att den är säker. Ett exempel på detta är EU:s REACH-förordning (”ingen data, ingen marknad”).
Men som det ser ut nu tillämpas inte försiktighetsprincipen fullt ut på plaster. Inom REACH bedöms plaster utifrån en riskbaserad metod, vilket innebär att ämnen som identifierats som extremt farliga fortfarande får användas om läckaget ligger under ”säkra” nivåer – trots att det för vissa kemikalier inte ens finns en definierad ”säker” lågdos.
Vad som behöver göras
Regeringar agerar inte tillräckligt snabbt. Den viktigaste åtgärden är att producera och konsumera mindre plast. Vi behöver ett starkt globalt plastavtal som minskar plastproduktionen med minst 75 % till år 2040.
Skriv under här och kräv ett globalt plastavtal!
För beslutsfattare och företag:
- Implementera försiktighetsprincipen och stoppa användningen av farliga plaster.
- Sluta ge falska försäkringar om ”mikrovågssäkra” behållare.
- Fasa ut engångsförpackningar och satsa på återanvändningssystem.
För konsumenter:
- Uppmuntra din lokala livsmedelsbutik att minska på plasten.
- Undvik plastbehållare när du värmer mat.
- Använd behållare av glas eller keramik för uppvärmning och förvaring.
Att försöka undvika plast kan kännas svårt. Vi kan bara göra så mycket i ett system som är besatt av plast. Det är producenterna som måste hållas ansvariga, och regeringar måste agera nu för att skydda både människor och planeten.
