STEG 2/3: Dela
Dela och hjälp oss att bli ännu fler – ju fler underskrifter, desto större möjlighet har vi att genomföra en förändring.
STEG 3/3: Bli givare
Som månadsgivare är du med och bidrar till att vi kan bedriva forskning, genomföra aktioner, expeditioner, avslöja miljöbrott, påverka beslutsfattare och med full styrka fortsätta arbetet mot en hållbar framtid. Tillsammans kan vi vinna nya segrar för vår planet!
Jordbruket står för 25% av de globala utsläppen
Eftersom industriell djurhållning utgör en så stor del av världens jordbruk idag orsakar det en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp globalt. Det är mycket. En stor del av jordbrukets utsläpp består av den superstarka växthusgasen metan som, över en period på tjugo år, värmer upp jordens klimat hela 84 gånger mer än koldioxid. Den är såpass stark att utsläppen av metangas sedan den industriella revolutionen ensamt har ansvarat för nästan en tredjedel av den totala temperaturhöjningen som redan skett på jorden. Men eftersom metan har en nedbrytningstid i atmosfären på endast 10 år, har vi enormt mycket att vinna på att drastiskt minska metanutsläppen. Om vi, under de kommande decenniet, ser till att minska metanutsläppen med hälften så skulle vi också sänka den globala temperaturen med 0,3°C!
I Sverige står jordbruksindustrin för nästan tre fjärdedelar av alla metanutsläpp, och mer exakt är det mejeri- och köttindustrin som genom en industriell djurhållning är de största utsläpparna. Dessa siffror är inte direkt några nyheter för industrin och det är därför som de plöjer ner miljarder i att lura konsumenter och att lobba politiker för att slippa ställa om sin verksamhet på ett sätt som minskar utsläppen. Men vi kan inte fortsätta låta den här industrin kontrollera planetens framtid. Därför riktar vi nu strålkastarljuset rakt in i bolagens styrelserum och maktens korridorer och kräver en omställning av vår matproduktion i linje med klimatet och planetens bärkraft.
Men vi behöver din hjälp. Vi måste visa att vi är många som inte längre accepterar en prioritering av kortsiktig vinst framför planetens framtid. Vi kräver förändring nu. För tyvärr kan inte planeten vänta. Gör din röst hörd och skriv under namninsamlingen!
Fördelar med minskade metanutsläpp
Om vi i Sverige och resten av världen minskar våra metanutsläpp med 50% till 2030, kan vi alltså hindra 0,3 grader av global uppvärmning. Det kanske låter som lite, men gör enormt stor skillnad. Exempelvis skulle en sådan minskning av metanutsläppen enligt en rapport från FN leda till att vi, varje år, skulle undvika följande:
255 000
förtida dödsfall
775 000
astmarelaterade sjukhusbesök
73 miljarder
förlorade arbetstimmar på grund av hetta
26 miljoner
ton grödor förstörs av höga temperaturer.
De största kött- och mejeriföretagen blockerar vägen
Skriv under vår namninsamling för att de stora utsläpparna inom livsmedelsbranschen ska tvingas ta ansvar för sitt klimat- och miljöförstörande!
Vanliga frågor
Ta ett kik på de vanligaste frågorna vi får om detta (och våra svar på dessa)
Kor är inte klimatneutrala. Växter tar upp koldioxid genom fotosyntesen, omvandlar den till kolhydrater, fett och proteiner. Växten binder in en viss del i marken och använder en viss del till den egna tillväxten. När växten dör förmultnar den och släpper ut en del av den koldioxid som den tagit upp. Om en ko eller annan idisslare istället äter växten, skapas metan i kons matsmältning, som den rapar ut. Denna metan tillförs alltså additionellt till atmosfären. Man kan säga att kon växthusgasdopar växten den äter. Eftersom metan bara finns i atmosfären i ungefär ett decennium ökar inte metanhalten om vi håller ett konstant antal kor. Men eftersom antalet kor globalt sett ökat lavinartat de senaste 50 åren har även metanutsläppen gjort det. I och med att vi nu står mitt uppe i en klimatkris måste vi hitta sätt att kyla ned klimatet, genom att snabbt minska utsläppen av de kortlivade och kraftiga växthusgaserna som metan och lustgas, får vi lite mer tid att fasa ut fossila bränslen vilka står för majoriteten av koldioxidutsläppen. Minskar vi på alla antropogena utsläpp av metan har vi faktiskt fortfarande en chans att nå Parisavtalets 1,5 graders mål.
Vi skyller inte på korna, utan på ett trasigt matsystem som för länge sedan slutat tjäna sin roll. Vi menar att det behövs ett mindre antal kor som håller naturbetesängar öppna, bidrar till mer kolinbindning i jorden, ökad biologisk mångfald och dessutom ger fint gödsel för våra grödor. På så sätt är korna toppen. Problemet är att vi idag har ett helt ohållbart och ineffektivt jordbrukssystem och livsmedelsproduktion, med för många djur som istället för att bidra till den biologiska mångfalden utarmar den, bidrar till föroreningar, vattenbrist och klimatförändringar. Dessutom innebär dagens system ett extremt lidande för väldigt många av djuren i produktionen.
Det stämmer, men idag har vi en dubbel utsläppare: för många kor och konstgödsel. I och med det uppdelade jordbruket står korna och bajsar i en del av landet, medan majoriteten av grönsaksodlingen sker i en annan del av landet. resultatet är en massa kogödsel som ligger och läcker ut till närliggande vattendrag och en tillförsel av kemiska näringsämnen som även de bidrar till förgiftning, övergödning av naturen och klimatförändringarna. Vi behöver färre kor och ett förbud mot konstgödsel.
Sverige har färre kor nu än vi haft på många decennier. Det beror på att vi importerar 50 procent av det köttet och 30 procent mejeriprodukterna som vi konsumerar i Sverige. Men vi behöver knappast fler kor. De kor vi behöver är de som är på grönbete på naturbetesmarker större delen av (om inte hela) året. Idag går endas 2 procent av korna på naturbetesmarker och eftersom varken tjurar, kalvar eller lakterande/havande kvigor får gå ute är det i slutändan en ganska liten miljövinst med naturbetande kossor, utifrån dagens situation.
Det gör vi verkligen inte, vi på lantbrukarnas sida i omställningen mot ett hållbart matsystem. Våra bönder utför en helt livsviktig och samhällsbärande uppgift. Men med dagens förutsättningar har dock många, framför allt de som driver småskaliga gårdar, fått det svårt att få ekonomin att gå ihop. Allt färre unga väljer idag att bli bönder, vilket bidrar till avfolkningen av landsbygden och nedmontering av infrastrukturen, vilket leder till en negativ spiral. Snarare än att betraktas som vilken industri som helst måste lantbruket erbjudas rättvisa ersättningar för de miljötjänster de utför och få ordentligt betalt för sina varor, självklart även stöd för att ställa om till ett framtidssäkert, natur- och klimatkompatibelt jordbruk.
Det är något man ofta hör svenska politiker och företag stoltsera med. Man kan ju börja med att fråga sig vad det innebär. Innebär det att djuren i den svenska djurindustrin mår bra, får sina behov tillgodosedda och får leva ett fullvärdigt liv? Knappast. Dessutom är detta en av många svåravlidade myter kring Sveriges förträfflighet på natur- och djurfronten. Studier visar att Sverige ligger efter på listan av världens länder när det kommer till djurvälfärd.
Nej, men vi måste ha ett systemtänk där vi inte exkluderar vissa delar och bara fokuserar på andra. Utsläppen från fossila bränslen måste ner, och det måste ske fort. Men även om vi skulle sluta släppa ut koldioxid idag skulle jordens medeltemperaturen öka med minst 0,5 grader, eftersom koldioxid stannar i atmosfären under en så lång tid. Så för att sänka temperaturen på kort sikt behöver vi minska utsläppen av metan, som ju bara finns kvar i atmosfären i ca tio år. Vi behöver även få ner alla utsläpp av lustgas, eftersom det är en så stark växthusgas som precis som koldioxid är kvar länge i atmosfären.
Flertalet studier visar att vi kan klara matproduktionen för världens befolkning med en kombination av en omlagd kost för vissa av oss, färre boskap globalt sett, regenerativa jordbruksmetoder och en utfasning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Faktum är att det skulle skapa en säkrare livsmedelsproduktionen, då vi skulle skapa mer resilienta och robusta system som är mer motståndskraftiga för utmaningar såsom torka, översvämningar, sjukdomar och skadedjur. Alla problem vi redan kämpar med idag, men som beräknas öka stort de kommande åren.
Ja, men de utsläpp av lustgas och koldioxid vi blir av med i processen genererar ändå en nettovinst för klimatet. Många av de torrlagda torvmarkerna står idag dessutom oanvända. De torvmarker som faktiskt används läcker även de stora mängder lustgas och koldioxid. Istället för att hålla våtmarker utdikade borde vi odla på den mark som idag ofta förstörs genom asfaltering och bebyggelse, detta bör inte ske på våra bästa odlingsmarker.