Nyligen lanserades ett upprop för att bevara och skydda de svenska skogarna – EU:s naturarv i norr. Syftet är att motverka den svenska regeringen och skogsindustrins försök att försvaga och stoppa viktiga lagstiftningsinitiativ för bättre skogsskydd på EU-nivå. Uppropet, som även Greenpeace stödjer, är öppet för forskare och organisationer att ställa sig bakom och har redan fått stöd från en bred koalition av forskare och organisationer.
På swedishforestvision.org kan du läsa om uppropets fem centrala krav i detalj, men kortfattat handlar det om att införa omedelbart avverkningsstopp i alla skogar med bevarandevärden. Att skydda och återställa skogar i linje med gällande EU-direktiv och ramverk för bevarandet av den biologiska mångfalden. Att reformera skogsbrukets metoder från kalhyggen och monokulturer till ett naturnära skogsbruk, samt att minska dagens överuttag av biomassa till en nivå som ryms inom de planetära gränserna.
Att uppropet kommer nu beror både på det kritiska tillståndet i de svenska skogarna och den svenska regeringens försök att utnyttja ordförandeskapet i EU för att underminera progressiv skogslagstiftning.
En grundlig bedömning av Skogsstyrelsen gällande miljömålet för skogar visar att den ekologiska situationen är otillfredsställande. Trots insatser för att förbättra skogarnas ekologiska status har trenden varit negativ under de senaste åren. Omkring 2000 skogslevande arter är idag rödlistade, och de flesta mått på ekosystemens tillstånd i de svenska skogarna visar en oroande situation för den biologiska mångfalden och ekosystemens hälsa.
Som skogsbruket bedrivs i Sverige drabbas också samisk kultur hårt, inte minst renskötseln, som är beroende av levande naturliga skogar. Kalhyggena och den efterföljande planteringen av täta rader av samma sorts träd skapar ogästvänliga miljöer för renar och minskar kraftigt förekomsten av de trädlevande lavar som är viktiga för renarna under vintern då marken är täckt av snö. Andra destruktiva skogsbruksmetoder som markberedning och användning av gödselmedel har stor negativ inverkan på de marklavar som är renarnas huvudsakliga födokälla. En vetenskaplig studie från 2016 visade att mängden lavrika skogsmarker i det svenska boreala landskapet minskat med 70% de senaste 60 åren.
Hur vi använder och tar hand om skogarna här i norr är också centralt ur ett klimatperspektiv, eftersom de både tar upp och lagrar stora mängder kol. Men de trädplanteringar som nu totalt dominerar i Sverige har mindre kollager än äldre naturliga skogar. Det svenska skogsbrukets fokus på att producera en stor andel kortlivade produkter som pappersmassa och kartong gör att stora mängder av det kol som träden lagrat och tagit upp snabbt återgår till atmosfären. Ett skonsammare naturnära skogsbruk med ett större fokus på långlivade produkter av hög kvalitet, som exempelvis träprodukter för att bygga hus, skulle därför tillsammans med en minskad avverkningstakt vara en stor vinst för klimatet. En sådan omställning skulle också kraftigt öka skogens andra värden som rekreation, ekoturism, bär- och svampplockning samt mångfalden av djur och växter. Det vill säga skapa de typer av skogar vi föreställer oss när vi tänker på vad skog är – skogar som vi vill vara i, samtidigt som de kan ge oss viktiga produkter och ekonomiskt värde.
Uppropet riktar sig till den svenska regeringen och riksdagen, men det är också en vädjan till Europeiska kommissionen att stå emot påtryckningar från Sverige och fortsätta arbetet med att utforma progressiv lagstiftning och strategier som syftar till att bekämpa natur- och klimatkriserna samt stärka skogsekosystemen.
