Idag är det den biologiska mångfaldens dag, men varför firar vi denna dag?
Den biologiska mångfalden definieras som “variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung”. Ju flera olika arter av djur, växter, svampar som existerar tillsammans, desto högre är mångfalden. All liv på jorden existerar i ett sammankopplat system, där arterna är beroende av varandra, det är det man kallar för “ekosystem”. När en art minskar kraftigt eller försvinner försvagas hela ekosystemet, och andra arters överlevnad blir därmed svårare.
Vi, människor, är en del av livets nätverk. Vi är beroende av starka och rika ekosystem för vår mat, vårt vatten och vår luft. När den biologiska mångfalden utarmas, blir vårt liv fattigare och mer ömtåligt. Därför skapade vi politiska överenskommelser och mål för att stoppa utarmningen av biologiska mångfalden på global, regional och nationell nivå.
Låt skogen stå – för livets skull
Tyvärr är vi i Sverige inte på rätt väg för att uppfylla dessa mål. I sin senaste analys har Artdatabanken konstaterad att antal rödlistade arter har ökat från 4273 till 4746. Och det är just i skogen som den snabbaste förlusten av biologisk mångfald i Sverige sker.
För att leva upp till våra mål för den biologiska mångfalden måste vi skydda minst 30 procent av våra skogar. I Sverige är i dag mindre än sex procent av den produktiva skogen formellt skyddad. För att säkra den biologiska mångfalden måste vi ställa om skogsbruket och sluta skövla och elda upp skogen
Pandemin har fått många svenskar att återupptäcka värdet av våra skogar. Över hela landet har människor strömmat ut från tätorterna för att få avkoppling, lugn och återhämtning. Men våra skogar är också en global angelägenhet, när det handlar om att bromsa klimatkrisen. Det norra barrskogsbältet, där en stor del av Sveriges skogar ingår, binder mer koldioxid än världens alla regnskogar tillsammans.
Istället för att vårda denna fantastiska resurs skövlar vi i dag våra skogar och 80% av det som huggs blir engångsartiklar och biobränslen. Det innebär att den koldioxid som växterna lagrat är ute i atmosfären inom två år. Samtidigt tar det 60–120 år innan de nya träd som planteras har bundit in samma mängd koldioxid.
För att säkra den biologiska mångfalden och ta tillvara på skogens klimatpotential måste det svenska skogsbruket förändras i grunden. Ett första steg är att göra verklighet av EU:s biodiversitetsmål och skydda minst 30 procent av skogen och förändra de i dag destruktiva skogsbruksmetoderna.
Vi kräver därför:
- Att minst 30% av all natur ges formellt skydd – även skogen.
- Att skogen brukas med hållbara ekosystembaserade skogsbruksmetoder som bygger på naturlig föryngring och skogsdynamik.
- Att riksdag och regering ändrar ägardirektivet för Sveaskog, så att det statliga skogsbolaget kan bli ett föredöme för ett hållbart skogsbruk.
Här kan du läsa Greenpeace övriga krav på regeringen och skogsindustrin:
Levande skogar är nödvändiga för ett klimat i balans och en rik biologisk mångfald. De är en förutsättning för samhällets trygghet och välfärd. Därför måste vi sluta med kalhyggesbruk och ställa om till mer hållbara skogsbruksmetoder. Naturhänsyn kan inte förpassas bara till reservaten. Att säkerställa ett levande, artrik skog för kommande generationer kommer bli en av politikens allra viktigaste uppgifter.