Engagera dig
Avverkad skog i Alta Floresta, Brasilien under en säsong när bönder gör plats för boskapsskötsel och sojaplantering. Foto: Greenpeace

På en ny biobank i Amazonas arbetar forskare med att identifiera riskerna för nya infektionssjukdomar. Det här är en del av ett växande forskningsområde som undersöker sambandet mellan människors hälsa och miljöförändringar. När professor i veterinärvetenskap Alessandra Nava först hörde talas om en ny luftburen smitta med kopplingar till djurmarknaderna i Wuhan som dödade människor i Kina kände hon en förnimmelse av oundviklighet. 

“Jag fick en iskall känsla i magen”, säger hon. “Det var förnimmelsen av att det vi fruktat för nu verkligen hade inträffat.” Nu tillbringar hon merparten av sina dagar (när hon inte isolerar sig) med att samla in och studera kroppsvätskor från fladdermöss, råttor och primater. Hennes team jobbar med att bygga upp ett bibliotek av olika virus som cirkulerar i Amazonas i ett försök att förhindra ett liknande utbrott där.

När det blev klart att Covid-19 var något nytt som snabbt spred sig över hela världen började forskare, epidemiologer, ekologer, biologer, genetiker och veterinärer, som jobbar med sambandet mellan människors och djurs hälsa, stråla samman och diskutera pandemin digitalt.

“Vi sa till varandra.. det är här nu”, säger Nava. “Vi såg det komma. Vi förväntade oss en sådan här pandemi.”

Forskning visar på att zoonotiska virus som bland annat Nipah, Svininfluensan, Ebola och nu Covid-19 beror på mänsklig exploatering av natur och vilda djur. Där det finns rik biologisk mångfald som invaderas av människor finns alla förutsättningar för spridning av zoonotiska virus. 

Och en stor tropisk regnskog som Amazonas med en stor variation däggdjursarter är extra utsatt. “I skogen har du naturliga reservoarer, du har värddjur för virus och patogener. När vi människor stör denna balans ser vi uppkomsten och spridningen av nya infektionssjukdomar”, säger Nava som bor i Manaus, en stad i hjärtat av Amazonas.

Olika utbrott av tidigare sjukdomar har länkats till skogsavverkning, och vissa har en skrämmande likhet med dagens situation i Amazonas. Ett exempel är det första kända Nipah-viruset i Malaysia 1998 där smoggen från indonesiska skogsbränder spred sig till landet och tvingade fladdermöss, virusets naturliga värddjur, att söka föda bland människors mangofarmer. Nipah-viruset spred sig sedan till grisar som också åt av frukten, förmodligen via saliv eller urin från fladdermössen. Viruset spred sig sedan snabbt vidare till människor med katastrofala följder – en dödlighet på hela 40%.

Förstörelsen av Amazonas nådde den högsta hastigheten på ett decennium förra året då skogsbränderna var så pass omfattande att de vid en tidpunkt färgade staden Sao Paulos himmel mörk som på natten. Företag som avverkar skog illegalt och boskapsfarmer bränner upp värdefull skog tränger djupare och djupare in i djungeln. Och på Amazonfloden fäller guldgrävare träd för att göra plats för vägar, de dränerar flodbäddar och jagar bushmeat. De sätter upp tillfälliga, icke-sanitära boplatser som blir optimal grogrund för smittbärande myggor. 

Brasilien har drabbats av ett flertal zoonotiska sjukdomar. Chikunguya, Dengufeber, Gula febern, Zika – för att nämna några få orsakar hundratals dödsfall varje år och skapar stor press på den offentliga sjukvården. Och nu läggs även Covid-19 till dessa virus.

Sjukdomens ekologi

Kärnan i teorin om sjukdomens ekologi (ecology of disease) är att det ökade intrånget i ekosystem med rik biologisk mångfald skapar situationer där människa interagerar med djurarter på nya, farliga sätt.

Enligt Dr Thomas Gillespie, professor i ekologi vid Emory University’s Global Health Institute i Atlanta: “Zoonotiska sjukdomar är svåra att förutse och många ekologiska och evolutionära faktorer spelar in. Hursomhelst är forskare eniga om att mänsklig påverkan på natur och jakten och handeln med vilda djur är de största orsakerna. När skogar huggs ner för att göra plats åt jordbruk och boskapsuppfödning skapar man en kaskad av faktorer som möjliggör uppkomsten och spridningen av sjukdomar.”

Mycket av analysen kring hur Covid-19 startade har fokuserat på djurmarknaderna i Wuhan där djur som aldrig skulle mötas i det vilda packas tätt ihop under ohygieniska förhållanden och sedan äts upp och att detta har varit en optimal grogrund för virus att multiplicera och smitta mellan arter.

Men ur ett vidare perspektiv är människans invasion av tropiska skogar huvudorsaken, säger Dr Carlos Zambrana-Torrelio vid EcoHealth Alliance, en organisation som studerar det ökande, farliga relationen mellan människors och ekosystems hälsa. “Vi bryter ner skogarna till små fickor, vi fördriver arter närmare oss människor”

Stad tränger tillbaka regnskogen i Manaus. Foto: Daniel Beltrá, Greenpeace

“Brasiliens natur var hotad redan innan Bolsonaro kom till makten men läget har blivit ännu värre nu”, säger Nava. Högerpopulisten som öppet talat om sin önskan att öppna upp Amazonas för gruvdrift och jordbruk har inte gjort någon hemlighet av att han inte har något större intresse för miljöskydd, vilket han ser som en onödig broms för BNP-tillväxt. Larmrapporterna om skogsavverkning i Amazonas har ökat med 50% under 2020’s första tre månader och är nu på den högsta nivån sedan bevakningen startade för fem år sen. Ett område ungefär lika stort som New York city har försvunnit under dessa tre månader.

“Det är en katastrof”, säger Nava. “Snart, kanske om fem-tio år, kan vi förvänta oss uppkomsten av nya virus från våra misstag. Vi har nu en miljöpolitik som tillåter att Amazonas får förstöras.”

Källor inom IBAMA, Brasiliens miljöskyddsorganisationer, har berättat för Greenpeace Unearthed att Bolsonaro under 2019 medvetet försvagade och ströp stödet till dem medan illegala skogsavverkare och ranchägare tilläts exploatera skyddade naturområden utan att straffas.

Skogsbränderna som härjade i Amazonas kommer bidra ytterligare till detta farliga fenomen. Som i fallet med Nipah-viruset, förstörde skogsbränderna levnadsområden och tillgången till föda för vilda djur vilket drev dem till ökad kontakt med människor. Och när regnskogens naturliga tak av trädkronor försvinner utsätts marken för intensiv, tropisk sol, torkar ut och tappar motståndskraft för framtida bränder. Brandrök som stannar kvar i atmosfären kan hindra regn medan träden som brunnit ner inte längre kan hjälpa vattnet att kondensera och producera mer regn. En studie som släpptes tidigare i år visade hur skogsbränderna förra håret hindrade skogens förmåga att suga upp koldioxid från atmosfären vilket förvärrade klimatförändringarna och ökade risken för framtida skogsbränder.

Jordbruk och boskapsuppfödning i avverkade skogar spelar också en viktig roll. Merparten av boskapsdjuren i Amazonas är nötkreatur, inte grisar, och de har en biokemi och DNA som liknar vår. Men det innebär inte att uppfödningen av kor inte är riskabel. Forskare tror att mässlingviruset spreds till människor från nötkreatur för tusentals år sen när de domesticerades och Rift Valley Fever i Afrika finns främst hos kor men kan föras över till människor via myggor. 

Avverkad skog har gjort plats för gigantiska områden av boskapsuppföding i Pará i Amazonas. Foto: Greenpeace

Jordbrukets storskalighet spelar också en roll – monokulturer, oavsett om det är soja eller boskapsdjur är alltid mer sårbara för sjukdomar. Nipah-viruset fanns antagligen i grisar från början men på 80- och 90-talet skapade en ekonomisk uppgång i Asien en ökad efterfrågan efter fläsk. Mindre jordbruk skalades upp till större, trängre industriella köttfabriker. Virus trivdes under dessa förhållanden och spred sig sedan till människor med skrämmande dödlighet som följd. 

Vi är helt och hållet beroende av naturen och vi har gjort vår framtid sårbar

Det är ett misstag att tro att virus och bakterier har en agenda. Hur aggressiva och förödande dess effekter kan framstå som för oss, är de beroende av ett värddjur. Virus letar egentligen inte efter nya värddjur, de letar bara efter en cell att leva av. Ett virus kan ha utvecklats i mikrobiomet hos ett enda värddjur och existerat där fridfullt i årtusenden utan att nödvändigtvis ha orsakat dess värd några problem alls. Ett framgångsrikt virus dödar inte sitt värddjur för då förlorar det ju sin näringskälla. Men när vi människor invaderar djur och ekosystem som evolverat och anpassat sig över årtusenden, ändrar vi förutsättningarna för virusspridning. 

“Vi är helt beroende av naturen och vi har gjort vår egen framtid sårbar”, säger Dr Thomas Gillespie. “För fyra månader sedan kändes inte pandemier som en akut fråga, människors hälsa kändes inte lika sårbar då som nu. Nu när Covid-19 påverkar oss människor på ett omvälvande sätt: aktiemarknaden, livskvaliteten, vår egen och våra närståendes hälsa. Nu är läget akut i stora delar av världen och vi känner oss sårbara. 

“Det är vid sådana här tillfällen som verklig förändring kan ske. Nyckeln är att se denna kris som en katalysator som driver på samhälleliga och miljömässiga lösningar istället för att fortsätta förankra en ohållbar situation.”