Idag presenterades Regeringens utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget, kallad: Biojetutredningen. Utredningen gör det än tydligare att flygandet måste minska, menar Greenpeaces expert som kallar reduktionsplikten “en falsk klimatlösning”

Aeroplanes in UK. © Will Rose

Flygplan

– Utredningen visar tydligt att vi måste minska flygandet. Biobränsle är ineffektivt, för även om vi av ett mirakel upptäcker nya hållbara och miljövänliga biobränslen så framgår det av utredningen att flygets klimatpåverkan som mest kan minskas med cirka tolv procent av biobränsle. Det är för lite om vi ska rädda klimatet, säger Lina Burnelius, ansvarig för skogs- och bioekonomiska frågor på Greenpeace

Det har talats om en utsläppsminsking om ca 25 procent, men den ökade reduktionspliktskvoten räknar bara på bränslet. När även höghöjdseffekten, den ytterligare påverkan på klimatet, som flyg på hög höjd orsakar räknas in är den verkliga minskningen av flygets klimatpåverkan cirka tolv procent och det gäller bara de flygplan som tankas i Sverige.

– En tolvprocentig falsk minskning är i själva verket ingen minskning alls, säger Lina Burnelius som ser många frågetecken som måste rätas ut;

– Vad ska detta bränsle tillverkas av utan att ge ökat tryck på planetens redan hårt pressade ekosystem? Vi ska väl inte använda redan begränsade markarealer där vi kan odla mat för att framställa flygbränsle? Ökar vi mängden inblandat biodrivmedel, exempelvis svensk etanol från vete, bio­diesel från raps eller drivmedel av palmolja så kommer enorma arealer att behöva odlas upp. Enbart för att ersätta hälften av världens fossila drivmedel skulle, lågt räknat, en areal motsvarande en tredjedel av världens åkrar behövas. En sådan expansion kan inte ske utan betydande avskogning med enorma koldioxidutsläpp och minskad biologisk mångfald som följd, senaste IPCC rapporten är tydlig, vi behöver skydda mer skog för att minska vår klimatpåverkan, säger Lina Burnelius

Praktiken att avskoga och återplantera, innebär i praktiken ett växthusgasutsläppslån, samma lån som bara eventuellt kommer att återbetalas med nettominskningar först efter mycket lång tid. Tid som vi ur klimatsynpunkt uppenbart inte har, och som vi samtidigt låter biologisk mångfald och vårt ekosystem betala för. Biologisk mångfald är dessutom förutsättningen för allt liv på jorden och vår bästa vän när det gäller vår förmåga att hantera ett förändrat klimat.

Även biodrivmedel från svensk skog är problematiskt, menar Lina Burnelius

– Låt mig först förtydliga en sak: Skog är inte förnybart. Träd må vara förnybara – men ‘skog’ och ‘flera träd’ – är inte samma sak. Dessutom är skogsavfall som grenar, toppar och stubbar viktiga hemvister för livet i skogen. Det bör alltså inte eldas upp. Avfall från sågverk bör användas till plywood eller limträ och andra långlivade produkter. Atmosfären gör ingen skillnad på CO2 från skog eller olja, träprodukter ska lagra kol, inte förbrännas i flygtanken. Avfall från sågverk är ett alternativ först när virket kommer från skogsområden som vi med säkerhet vet kan och ska brukas, för det krävs ett hållbart skogsbruk, det har vi inte idag, säger Lina Burnelius

Ett “alternativ” som nämnts i sammanhanget är matavfall. Idag finns väldigt få tillverkare av flygbränsle från matavfall. Vi lever även i en tid där ett av FN:s hållbarhetsmål bygger på att vi ska minska matavfallet.

– Min fråga till utredningen blir då: Ska vi verkligen räkna med matsvinn som en bränslekälla för våra flyg? undrar Lina Burnelius som alltså är skarpt kritisk till utredningen och de resultat som framförs.

– Ett mycket effektiv sätt att minska utsläppen är att minska flygandet. När får vi en rapport om hur det ska gå till? Jag saknar en utredning som visar på fler verktyg för detta än att staten ska upphandla tåg till Europa. Start- och landningsavgifter justeras och subventioner till flyget avvecklas, avslutar Lina Burnelius

Kontakt

Ansvarig för skogs- och bioekonomiska frågor
Lina Burnelius
[email protected]
+46 (0)72 214 43 60

Kommunikationsansvarig
Markus Mattisson
[email protected]
+46 (0)70 397 66 72