Idag släppte FN en rapport som varnar för att mänsklig påverkan lett till en oväntat stor förlust av arter världen över. Om vi ska kunna stoppa och vända denna process, krävs en grundläggande omställning av hur vi människor hanterar naturmiljöer, en stor ökning av arealen skyddad natur både på land och i havet och en djupgående förändring av hur vi brukar vår jord och vad vi äter.
Rapporten “Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster” presenterades idag av IPBES – en FN-panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Rapporten gör bland annat gällande att
- en miljon arter riskerar utrotning
- 40% av havens ekosystem påvisar “allvarliga förändringar” på grund av trycket från mänsklig aktivitet och att antalet arter och hur många individer som finns av varje art minskar
IPBES Rapporten drar också slutsatsen att majoriteten av de globala miljömål som man har kommit överens om under FN:s konvention för biologisk mångfald inte kommer att uppnås. Det gör det omöjligt att nå FN:s hållbara utvecklingsmål (Agenda 2030) som ligger till grund för mycket av svensk miljöpolitik.
– Det är djupt alarmerande, men tyvärr inte överraskande nyheter, säger Lina Burnelius, ansvarig för skog och bioekonomiska frågor på Greenpeace i Norden
– Svensk skogsindustri har bidragit till denna katastrofala situation. 20 miljoner av Sveriges 23 miljoner hektar skogsmark har redan kalhuggits, samtidigt som avverkning klassas som den största anledningen till att våra arter rödlistas och hotas. IPBES-rapporten ger en oundviklig signal om att vi omedelbart måste förändra hur vi avverkar våra skogar, vilka skogar vi avverkar, och vad vi producerar av våra skogsresurser, säger Lina Burnelius
IPBES rapporten drar slutsatsen att mycket större områden både på land och i hav måste avsättas i reservat för att skydda biologisk mångfald.
– Det är först och främst på internationellt vatten som man ser en brist på skydd av känsliga havsmiljöer, säger Dima Litvinov på Greenpeace i Norden.
– Internationellt samarbete fokuserar i störst utsträckning på hur man bäst exploaterar livet i haven, och inte hur det ska få tillräckligt skydd. Mindre än en procent av internationella hav har idag riktig skydd — inte så konstigt, eftersom det inte finns något gediget internationellt instrument för att skapa skyddsområden i haven utanför nationella gränser. Vi måste göra verklighet av global havsavtal för att skapa ett sådant skydd, ett slags Parisavtal för havet, och Sveriges regering måste aktivt stödja FN i skapandet av ett sådant avtal”, säger Dima Litvinov.
IPBES rapporten gör också en tydligt koppling mellan förlust av biologisk mångfald och våra konsumtionsmönster, inte minst vår överkonsumtion av animaliska produkter.
– Produktion av kött och mejeriprodukter utgör ett av de främsta hoten mot biologisk mångfald ur en rad olika perspektiv, där den absolut främsta är markanvändning, säger Sandra Lamborn, ansvarig för Livsmedelsfrågor på Greenpeace i Sverige.
– Foderodling och betesmark för boskap upptar 75% av all jordbruksmark, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av jordens totala landyta. Denna landyta var tidigare urskog, savann och våtmark som myllrade av artrikedom. När naturmark får ge plats åt industriellt jordbruk försvinner även arterna, säger Sandra Lamborn
– Vad situationen nu kräver är ambitiösa politiska mål för att drastiskt minska arealen brukad jord och för att återställa den naturliga vegetationen och därmed ge hotade arter en chans till återhämtning. Vi behöver äta de grödor vi odlar direkt, snarare än att låta dem gå omvägen genom boskapsdjur. Genom politiska styrmedel behöver det bli enklare och billigare att välja växtbaserat framför köttalternativ på tallriken, säger Sandra Lamborn
Här kan du läsa IPBES rapport:
https://www.ipbes.net/news/Media-Release-Global-Assessment
Kontaktperson:
Kommunikationsansvarig Greenpeace
Markus Mattisson
+46(0)70 397 66 72